Sök
Du söker nu på webbplatsen "Institutionen för biologisk grundutbildning". Vill du söka på hela Stockholms universitets webbplats?
Sök på su.seVisar 101-120 av 235 träffar
- BIG med på yrkesmässa om havet på Skansen
Institutionen för biologisk grundutbildning
Ingress
- BIG har besökt universitetet i Rom
Institutionen för biologisk grundutbildning
Två medarbetare från BIG har besökt Sapienza Università di Roma, ett universitet som ingår i Civis-samarbetet och därmed är intressant för både studenter och personal från SU. Erasmus+ ger många möjligheter Sapienza är italienska och betyder vishet. Så heter också det stora universitetet i Rom. Med sina drygt 120 000 studenter är Sapienza Europas största universitet, ja faktiskt ett av de största universiteten i världen. Sapienza ingår i Civis, ett samarbete mellan elva europeiska universitet där också SU är med. Samarbetet innebär bland annat studentutbyten, så våra studenter är välkomna att läsa kurser vid Sapienza inom ramen för programmet Erasmus+. Även våra lärare och vår administrativa personal kan utnyttja Erasmus+ för resor och samverkan med kollegorna på Sapienza. Några som nyligen utnyttjat den möjligheten är Alexandra Balogh och Renée Malmgren som besökte Sapienza under några dagar i april. Alexandra är studievägledare på BIG och Renée är internationell samordnare på BIG och fakulteten. Tillsammans med kontakter på Sapienza utformade de en ansökan och ett program för besöket. Syftet var i första hand att stärka samarbetet genom de personliga mötena. Men man kan förstås också ge intresserade studenter mycket bättre information om universitetet när man har sett det med egna ögon.
- Hur gick vårterminsstarten?
Institutionen för biologisk grundutbildning
Ingress
- Hur bra är läroboken?
Institutionen för biologisk grundutbildning
Två erfarna universitetslärare har läst var sitt kapitel i en lärobok i biologi för gymnasiet. På BIG:s seminarium med biologilärare fick vi ta del av deras synpunkter. BIG fortsätter att bjuda in biologilärare till gemensamma diskussioner om utbildning och undervisning. Tyvärr var det bara tre lärare från skolan som kom till seminariet den 6 februari, lärarna från universitetet var betydligt fler. Alla som var där fick i alla fall uppleva en givande diskussion om hur några områden inom människans och djurs fysiologi tas upp i läroböcker och i undervisningen. Jan Nedergaard om nervsystemet ”Om studenterna kunde allt detta när de kom till oss på universitetet skulle de få minst betyget B på tentan!”. Med dessa ord inledde Jan Nedergaard sina reflektioner. Han och Eva Sverremark Ekström hade läst var sitt kapitel i läroboken Campus 2, som används mycket i gymnasiets biologiundervisning. Båda är professorer på MBW och har lång erfarenhet av undervisning på olika nivåer på universitetet.
- Många vill anställa naturvetare
Institutionen för biologisk grundutbildning
Årets arbetsmarknadsdag för naturvetare blev som vanligt ett välbesökt evenemang. Egentligen var det två arbetsmarknadsdagar, en för fysik och matematik i Albano och en för biologi, kemi och geovetenskap i Aula Magna. BIG:s medarbetare var med i aulan och träffade arbetsgivare som imponerades av hundratals nyfikna och seriösa studenter.
- Forskarutbildning i ekologi eller…?
Institutionen för biologisk grundutbildning
Ekologinätverket Future Ecologists hade en träff i februari för att prata om forskarutbildning. Träffen var välbesökt och gav förhoppningsvis deltagarna en bättre grund för beslut om vad de ska göra efter examen. Får jag jobb lättare om jag har en doktorsexamen? Hur hittar jag ett projekt och en handledare som jag trivs med? Vad händer om det visar sig att jag inte passar för forskning? Många studenter brottas nog med dessa frågor. Nästan alla masterstudenter som var med på Future Ecologists nätverksträff den 7 februari medgav att de var osäkra på vad de skulle satsa på efter sin examen: forskarutbildning eller direkt ut i arbetslivet? Studenter, lärare och inbjudna gäster Ett tiotal studenter från ekologiprogrammet hade mött upp, liksom några av deras lärare och ett par studievägledare från BIG. Träffen hade som vanligt ordnats av Niklas Janz och Birgitta Åkerman och de hade dessutom bjudit in följande tre personer som delade med sig av sina erfarenheter.
- Vårens examensfirande
Institutionen för biologisk grundutbildning
Den 17 maj var det dags för BIG:s årliga examensfirande. Alla studenter som under det gångna läsåret avslutat sin grundutbildning bjöds in till en festmiddag på Fakultetsklubben. Det är en lång tradition: ända sedan 1991 har BIG firat studenterna. I år inbjöds alla som gjort självständigt arbete i biologi, marinbiologi eller molekylärbiologi under höstterminen 2023 eller vårterminen 2024. Dessutom inbjöds motsvarande tioårsalumner, dvs de som påbörjade sina programstudier på BIG hösten 2014 och därefter tagit ut examen.
- Vad innebär Civis för BIG?
Institutionen för biologisk grundutbildning
Akronymen Civis står för European Civic University Alliance, ett samarbete mellan europeiska universitet som startade i oktober 2019. Det var åtta universitet som bildade alliansen, bland dem var Stockholms universitet. Nu har alliansen vuxit och omfattar elva universitet med totalt nästan 600 000 studenter och anställda. De universitet som ingår i alliansen räknas upp i slutet av denna artikel. Syftet med Civis är att ”underlätta samarbeten över nationella gränser och att öka mobiliteten hos studenter, lärare och övrig personal”. Samarbetet ska också ”bidra till att stärka samhörigheten i Europa, öka kunskap och förståelse för olika kulturer och språk, liksom att främja europeiska universitets attraktions- och konkurrenskraft”. Alliansen stöds finansiellt av EU-programmet Erasmus+ men innebär också kostnader för de medverkande universiteten (två av Civis-universiteten ligger i länder som inte är med i EU och de universiteten får själva stå för resurserna). Civis-möte på BIG Vad innebär Civis i praktiken och för den enskilda institutionen? Det ville BIG ta reda på och bjöd in Stefan Nordlund till ett möte. Stefan, som är professor i biokemi, har länge varit engagerad i Civis och bland annat representerat SU i styrkommittén. BIG:s möte hölls i mitten av november och alla i personalen lyssnade intresserat när Stefan berättade om vad som händer i Civis och vad han hoppas att det ska leda till i framtiden.
- Rumi Engman ny studieadministratör på BIG
Institutionen för biologisk grundutbildning
Rumi Engman började som studieadministratör på BIG den 1 augusti och kommer i första hand att jobba med BIG:s masterutbildningar. Rumi har lång erfarenhet av administrativt arbete, både i företag och på myndigheter, och kommer närmast från Södertörns högskola. Där har hon varit utbildningsadministratör i nästan tre år med i stort sett samma arbetsuppgifter som hon nu har på BIG. De administrativa systemen var också ungefär desamma och hon är van att jobba med både Ladok och Athena. Däremot har hon inte träffat biologistudenter tidigare, men hon har ett intryck av att de verkligen brinner för sitt ämne. Hon tycker också att de har ett trevligt sätt mot kansliets personal och upplever dem som ”snälla”. Rumi kommer i första hand att arbeta med masterprogrammen, medan BIG:s andra studieadministratör, Aleksandra Sommertune, tar hand om utbildningen på grundnivå. Rumi tror att hennes egen bakgrund kan göra det lättare för henne att sätta sig in i internationella studenters situation i Sverige. Rumi är nämligen född och uppvuxen i Japan. Sin blivande man träffade hon dock i Kina, där han var svensk utbytesstudent. De flyttade till Sverige 1999 och har nu tre barn. Familjen bor mitt i stan så för Rumi blev det med tiden ganska påfrestande med de långa arbetsresorna till Flemingsberg. Att det är promenadavstånd till Frescati är ett stort plus med det nya jobbet! Promenader är för övrigt ett av Rumis fritidsintressen, gärna med en svampkorg i högsta hugg. Andra intressen är film och resor.
- Vem är Stefan Åström?
Institutionen för biologisk grundutbildning
Stefan Åström är professor på MBW och den 1 augusti blev han ny ställföreträdande prefekt på BIG. Hans företrädare var Niklas Janz som nu är ny prefekt för BIG. Att Stefan skulle tillfrågas om uppdraget som ställföreträdande prefekt var inte så överraskande; han har varit engagerad i grundutbildningen i många år och visat stort intresse för pedagogiska frågor. Han har också varit studierektor på MBW ett antal år och leder institutionens grundutbildningsgrupp. Vad innebär uppdraget som ställföreträdande prefekt? Ja, huvuduppgiften är förstås att ersätta prefekten när han får förhinder. Men Stefan vill gärna engagera sig i strategiska frågor som till exempel BIG:s roll inom sektionen och han kommer säkert att synas på många möten framöver. – Det ska bli roligt att göra något nytt, säger Stefan.
- Nytt från Pedagogiska rådet
Institutionen för biologisk grundutbildning
I och med att Niklas Janz har tillträtt som prefekt för BIG så har Mattias Mannervik tagit över som ordförande för den biologiska sektionens pedagogiska råd. Här skriver Mattias om planerna för rådets fortsatta verksamhet. Rådet har inte ändrat sammansättning, utan det är fortsatt en eller två representanter från varje institution inom Biologiska sektionen och från Stockholms Resilienscentrum (SRC) samt några studentrepresentanter. Vi är väldigt glada att vi det här läsåret har två ordinarie studentrepresentanter och två suppleanter. I Pedagogiska rådet diskuteras hur vi som lärare kan tipsa varandra om olika undervisningsaktiviteter som stimulerar till lärande. Under hösten kommer vi att fortsätta med vår lunchseminarieserie, Teachers´ Corner. Den 19 november får vi genom Centrum för universitetslärarutbildning (CeUL) besök av Max Scheja från Institutionen för pedagogik och didaktik, som ska hjälpa oss att handskas med heterogena studentgrupper. Vi kommer att diskutera hur vi engagerar svagare studenter och samtidigt stimulerar mer motiverade studenter genom vår undervisning. Längre fram tänker vi oss också ett lärarinternat, men det blir inte förrän någon gång under slutet av 2025 eller början av 2026. Ett möjligt tema för detta internat är hur vi kan bli bättre på att rusta studenterna för arbetslivet genom att stärka deras kommunikativa färdigheter.
- Lucy Ojong ny studieadministratör på BIG
Institutionen för biologisk grundutbildning
Lucy Ojong är från höstterminsstarten ny studieadminstratör på BIG:s studentexpedition.
- Hur gick terminsstarten?
Institutionen för biologisk grundutbildning
Jämfört med hösten 2022: lika många nybörjare på kandidatprogrammen men något fler på masternivå, färre inresande utbytesstudenter men fler utresande.
- Anders Telenius – växtekolog på Riksmuseet
Institutionen för biologisk grundutbildning
Möt växtekologen Anders Telenius som arbetat både på universitet, högskola och museum. Han var i många år studierektor i ekologi och har de senaste åren medverkat i det nordiska masterprogrammet i biodiversitet och systematik.
- Nätverket för ekologer har funnit sin form
Institutionen för biologisk grundutbildning
Studenter och alumner i BIG:s nya nätverk Future Ecologists har nu träffats för andra gången.
- Alexandra Balogh ny studievägledare
Institutionen för biologisk grundutbildning
Alexandra Balogh blir ny studievägledare på BIG från den 16 maj. Hon kommer att vikariera för Lisa Weingartner som är tjänstledig till juni 2023. Alexandra är redan anställd på BIG men har hittills enbart jobbat med administration. Nu väntar nya arbetsuppgifter och hon ser fram emot att få mer kontakt med biologistudenterna. Alexandra är själv biolog och disputerade i etologi 2009 med en avhandling om predatorpsykologi och evolution av mimikry. Efter disputationen var hon på postdok, först i Åbo och sedan i Linköping. Dessutom läste hon musikvetenskap och skrev en kandidatuppsats om operan Aniara. År 2015 började Alexandra att arbeta på BIG och hon har alltså redan varit anställd på institutionen i sju år. Som medarbetare vid BIG:s kansli har Alexandra bland annat arbetat med kurssidor på webben och med planering av lokaler och scheman i TimeEdit. Det har blivit mer och mer datorarbete men väldigt litet kontakt med studenterna, något som Alexandra har saknat. Ändå vet hon mer än de flesta om vad våra studenter tycker om olika kurser, eftersom hon också har hanterat de digitala kursvärderingarna och naturligtvis läst alla sammanställningar av svaren. Det är värdefull kunskap för en studievägledare och denna arbetsuppgift kommer hon därför att behålla. Alexandra kommer att vara studievägledare på kandidatnivå. BIG har också en studievägledare på masternivå, Ann-Christin Lindås.
- John Fitzpatrick - Årets lärare 2022
Institutionen för biologisk grundutbildning
John Fitzpatrick tilldelas Stockholms universitets pedagogiska pris Årets lärare.
- Vad behöver en biologilärare kunna?
Institutionen för biologisk grundutbildning
Det är temat för en serie seminarier om utbildningen av biologilärare, som BIG startade våren 2021. Birgitta Åkerman och Björn Birgersson tog då initiativ till seminarierna, där både verksamma biologilärare och ett antal representanter för Skolverket och Stockholms universitet har deltagit. Projektet stöds av Rektors kvalitetsmedel. Det fjärde seminariet hölls den 27 januari och behandlade lärarlegitimationen, som ju är ett krav för att bli tillsvidareanställd i skolan och för att få undervisa och sätta betyg. Det är Skolverket som utfärdar lärarlegitimationen och kontrollerar att den som söker legitimation uppfyller kraven. Totalt finns det nu runt 284 000 personer med lärarlegitimation i landet, de flesta med grundlärarexamen, och varje år kommer det in bortåt 15 000 nya ansökningar. På Skolverket arbetar 45 anställda med lärarlegitimationen. Två av dem, Malin Andersson och Olivia Määttä, medverkade i BIG:s seminarium i januari och berättade om sitt arbete, som ibland kan vara ganska komplicerat. Ingen nationell samsyn om särskild behörighet till KPU Allt fler av dem som vill bli ämneslärare i biologi väljer att inte gå Ämneslärarprogrammet (i Stockholm erbjuds det ju inte ens längre). I stället börjar de med flera års ämnesstudier och läser sedan ett och ett halvt års Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU). Vad gäller ämneskunskaper är kraven för behörighet till KPU desamma som för att bli behörig lärare, dvs 90 hp biologi för undervisning på högstadiet och 120 hp för undervisning i gymnasiet, förutsatt att man har biologi som ämne 1. (Om man har biologi som ämne 2 krävs 60 hp för undervisning på högstadiet och 90 hp för undervisning på gymnasiet. På högstadiet kan man också ha biologi som ämne 3 och då räcker det med 45 hp. I diskussionerna på BIG:s seminarier har man fokuserat på kraven för biologi som ämne 1.) Men KPU erbjuds för närvarande på hela 18 lärosäten i landet och vad som egentligen ska ingå i de 90/120 poängen i biologi varierar mycket mellan lärosätena. Måste man t ex ha läst floristik och faunistik och i så fall hur mycket? Hur är det med evolution? Växtfysiologi? Mikrobiologi? Skolverkets handläggare kan inte ta beslut om vad som skall ingå i ämnesstudierna. När en person som söker lärarlegitimation har svårbedömda meriter behövs därför hjälp från det lärosäte där den sökande har studerat och Skolverket följer den bedömning som det lärosätet gör. Att ett annat lärosäte kanske skulle göra en annan bedömning är ett naturligtvis ett problem, men inget som Skolverket kan göra något åt. KPU-lärarnas erfarenheter I seminariet i januari deltog också två lärare från Stockholms universitet med erfarenhet av att undervisa på KPU, Karim Hamza och Jesus Piqueras Blasco. De ansåg att studenterna i allmänhet är väl förberedda när de kommer till KPU från biologistudierna. Men Jesus pekade i alla fall ut tre områden som är centrala i skolan men som kanske inte uppmärksammas tillräckligt under biologikurserna. De tre områdena är ”människan” (hälsa och samlevnad mm), ”samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll” (t ex hållbar utveckling och genteknik) samt ”biologins idéhistoria”. Det sista området handlar framför allt om evolution – hur klarar den nyblivna läraren utmaningen att möta elever med kreationistisk uppfattning? Nästa seminarium Den 28 april blir det ett avslutande möte vad gäller frågan om behörigheten till KPU och förhoppningsvis kan det hållas på campus. Målet är att man då ska komma fram till ett förslag på hur de särskilda behörighetskraven i biologi ska formuleras, något man sen ska försöka förankra hos övriga berörda lärosäten. Vid detta möte kommer också det framtida samarbetet mellan BIG och verksamma biologilärare att diskuteras.
- Hybridundervisning eller inte?
Institutionen för biologisk grundutbildning
BIG:s styrelse har fastställt en policy för hybridundervisning. Hybridundervisning innebär att en del av studenterna befinner sig i en lärosal på universitetet medan andra studenter följer undervisningen digitalt. Sådan undervisning blev ganska vanlig under den gångna våren. När vi gradvis återgick till undervisning på campus men vissa restriktioner ändå kvarstod, t ex kravet på att stanna hemma om någon anhörig var sjuk eller testats positiv, blev hybridundervisning en bra kompromiss för att undvika smittspridning. Nu när restriktionerna är borta finns inte längre det behovet, men en del studenter har ändå framfört önskemål om hybridundervisning. För några av dem är anledningen att de vill kunna följa undervisningen även om de är sjuka, andra ser en möjlighet att slippa långa och tidsödande resor till universitetet. Att erbjuda hybridundervisning är dock inte problemfritt. Tekniken kan krångla och det är en pedagogisk utmaning att samtidigt undervisa studenter som är på plats i salen och studenter som är on line. Det finns en påtaglig risk att undervisningens kvalitet försämras. Studierektorerna har därför diskuterat frågan ingående och det utmynnade i ett gemensamt förslag till policy som fastställdes av styrelsen den 21 april. Policyn lyder så här: ”Förutsatt att inga pandemirelaterade restriktioner råder är utgångspunkten i den här policyn att en lärare eller motsvarande aldrig är skyldig att erbjuda hybridundervisning på grund av att en eller flera studenter så önskar. BIG:s inställning är att hybridundervisning generellt är ett sämre alternativ, både från ett pedagogiskt och ett arbetsmiljömässigt perspektiv, men att det är den enskilde läraren och undervisningssituationen som avgör om eventuella fördelar kan överväga.”
- Ökat söktryck och nya program – men också lärarbrist och webbstrul
Institutionen för biologisk grundutbildning
Detta och mycket annat diskuterades på en nätverksträff för biologiutbildare den 10–11 februari. Tio svenska lärosäten med biologiutbildning var med: universiteten i Göteborg, Linköping, Lund, Stockholm, Uppsala och Umeå, Lantbruksuniversitetet samt högskolorna i Gävle, Halmstad och Skövde. Men totalt finns det hela fjorton lärosäten med biologiutbildning i landet, så fyra var inte med på mötet (universiteten i Karlstad och Örebro, Linnéuniversitetet samt högskolan i Kristianstad). Det blev ändå ett fyrtiotal personer som deltog. Mötet var digitalt och leddes av Jep Agrell och Lotta Persmark från Biologiska institutionen i Lund. Förändrade och nya program Det längsta inslaget var en genomgång av hur utbildningen ser ut på olika orter och vad som hänt sedan förra träffen för två år sedan. Alla de stora lärosätena erbjuder minst ett kandidatprogram med bred biologisk och/eller molekylärbiologisk inriktning medan de mindre lärosätena generellt har mer nischade program, t ex mot naturvård eller biomedicin. På många håll pågår arbete med att revidera befintliga program. I Stockholm har vi ju fått två olika studiegångar inom kandidatprogrammet i biologi och både Lund och Göteborg möblerar om i sina basblock på kandidatprogrammen. Några exempel på nya program är att Linköping startade ett nytt kandidatprogram i Djurpsykologi ht21, SLU kommer att starta det engelskspråkiga kandidatprogrammet Forest and landscape ht22 och Uppsala startar ett nytt tvärvetenskapligt masterprogram i biofysik, också ht22. Miljövetarprogrammet i Uppsala är däremot pausat (eller eventuellt avslutat). Den som söker mer information på nätet om landets biologiutbildningar märker snart att många lärosäten är i färd med att göra om sina webbplatser, något som orsakar mycket arbete och en hel del irritation, fick vi höra. Gott om studenter, ont om lärare Glädjande nog rapporterar många lärosäten ett ökande söktryck. Pandemin har inte heller inneburit ett så stort tapp av betalstudenter som befarat. Tillgången på studenter är alltså god och på vissa orter har det orsakat en markant ökning av lärarnas arbetsbörda. Flera lärosäten är också bekymrade över förestående pensioneringar och att det kan bli svårt att rekrytera nya lärare med (för undervisningen) rätt kompetens. Viktigt erfarenhetsutbyte Nätverksmötet pågick under två halvdagar och det fanns gott om tid för gruppdiskussioner där man jämförde rutiner och utbytte erfarenheter. Bland annat avhandlades alumnundersökningar, inspelning av föreläsningar, arbetsmarknadsanknytning, förkunskapskrav till KPU, antagning till senare del av program, olika modeller för fördelning av pengar och interna kvalitetssäkringssystem. Problemen är i stort sett desamma på olika orter men man löser dem ofta på olika sätt. Nästa möte Om två år är det dags för nästa stora nätverksträff och mötet avslutades med en diskussion om hur det ska utformas: fysiskt, digitalt eller både och? Fördelar och nackdelar med digitala möten ventilerades och någon enighet uppnåddes nog inte. Deltagarna från Stockholm var i alla fall överens om att ren information fungerar hyfsat på Zoom, men det värdefullaste med nätverksträffarna – som nu pågått i 35 år! – är den personliga kontakten med kollegor på andra orter. Inget kan ersätta småpratet och det informella umgänget vid ett fysiskt möte!