Vem är Stefan Åström?
Stefan Åström är professor på MBW och den 1 augusti blev han ny ställföreträdande prefekt på BIG. Hans företrädare var Niklas Janz som nu är ny prefekt för BIG.
Att Stefan skulle tillfrågas om uppdraget som ställföreträdande prefekt var inte så överraskande; han har varit engagerad i grundutbildningen i många år och visat stort intresse för pedagogiska frågor. Han har också varit studierektor på MBW ett antal år och leder institutionens grundutbildningsgrupp.
Vad innebär uppdraget som ställföreträdande prefekt? Ja, huvuduppgiften är förstås att ersätta prefekten när han får förhinder. Men Stefan vill gärna engagera sig i strategiska frågor som till exempel BIG:s roll inom sektionen och han kommer säkert att synas på många möten framöver. – Det ska bli roligt att göra något nytt, säger Stefan.

Stefan Åström. Foto: Margareta Ohné.
Molekylärgenetiker av en slump
Att Stefan blev biolog var en slump enligt honom själv. När han skulle börja plugga på universitetet i Umeå kom han in på flera utbildningar och valde att läsa biologi med mikrobiologisk inriktning, utan att veta särskilt mycket om vad det innebar. Men med tiden blev han så intresserad av molekylärgenetik att han fortsatte med forskarutbildning – det är ju så roligt att selektera och screena mutanter! 1994 disputerade han på en avhandling om initiator-tRNA hos bagerijästen Saccharomyces cerevisiae.
Ända sen dess har Stefan ägnat sig åt molekylärgenetiska problem med olika jästarter som försöksorganismer. Efter disputationen blev det först en postdok i Kalifornien men sedan återvände han till Umeå. År 2002 gick flytten till Stockholms universitet och en rådsforskartjänst på dåvarande Wenner-Grens institut. Nu är han professor på MBW och räknar med att bli kvar här resten av sitt arbetsliv.

Jästceller. Foto: Britannica Image Quest.
Många år som jästforskare
Det roligaste med forskningen, säger Stefan, är samarbetet med doktorander och postdoks och så naturligtvis att få fina resultat. Han är särskilt nöjd med att ha utrett mekanismerna bakom byte av parningstyper hos jästen Kluyveromyces lactis. Parningstyper kan ses som en motsvarighet till kön eftersom celler av olika parningstyp kan genomgå en sorts parning, som leder till meios och bildning av sporer. Processen induceras av svält och sporerna är resistenta mot värme och torka, så det hela handlar om en biologiskt viktig överlevnadsmekanism.
Stefans nuvarande forskning handlar om något helt annat, nämligen hur celler upprätthåller genomets stabilitet, och modellorganismen är fortfarande jäst. Närmare bestämt studerar han och hans medarbetare telomerer, dvs. kromosomers ändar. Dessa dynamiska DNA-regioner förkortas när cellerna delar sig men kan förlängas av enzymet telomeras. Forskningsområdet är mycket intressant i sig men har också kopplingar till sådana ”heta” områden som stamceller, cancer och åldrande. Det är klart att studenterna blir intresserade! Stefan betonar dock att åldrande beror på mycket mer än förkortade telomerer.
Laborationerna är viktiga!
Hur ser då en riktigt bra universitetsutbildning ut? Den ska ha fokus på studenterna, säger Stefan, så att de lär sig så mycket som möjligt. Det är också viktigt att blanda olika undervisningsformer. Det är inga konstigheter, fortsätter han, all pedagogisk forskning visar att studenterna lär sig mest genom att vara aktiva. Föreläsningar är inte jätteeffektiva men de är ändå nödvändiga för att täcka stoffet. Det som studenterna lär sig mest på är i alla fall laborationer och tutorials där de själva måste vara aktiva.
Ett problem som drabbat MBW under senare år är att det har blivit brist på assistenter till labbundervisningen. Assisterna är ju doktorander och på MBW har alla doktorander 20% assistentundervisning i sin tjänst. Men doktoranderna har blivit mycket dyrare. Visst är det bra att de får mer betalt men det har tvingat institutionen att minska antalet doktorander och studenternas viktiga laborationstid har därmed dragits ner. – Det är inte någon kris direkt, säger Stefan, men utvecklingen är oroande.
Engagerad studierektor
Som studierektor kan Stefan inte styra hur lärarkollegorna lägger upp sina kurser; kursledarna har full frihet att göra som de finner bäst. Däremot kan förstås en engagerad studierektor inspirera sina kollegor.
Inspiration är något som lärarna också kan få genom Biologiska sektionens pedagogiska råd. Där har Stefan varit MBW:s representant sedan rådet bildades 2020 och han tycker att det har haft en bra verksamhet med olika seminarier och retreats. Men nu behövs en förnyelse av rådet och Stefan efterlyser yngre krafter och nya idéer!
Men livet är inte bara jobbet. Det kanske var så tidigare, säger Stefan, men inte nu längre. På fritiden ägnar han sig i första hand åt familjen. Han springer också gärna en runda för att hålla sig i form och han läser mycket skönlitteratur.
Senast uppdaterad: 2024-10-30
Sidansvarig: Margareta Ohné