Sök
Du söker nu på webbplatsen "Institutionen för biologisk grundutbildning". Vill du söka på hela Stockholms universitets webbplats?
Sök på su.seVisar 121-140 av 235 träffar
- Starta eget!
Institutionen för biologisk grundutbildning
Låter det lockande? Har du en idé som du tror på? Då kan du få massor av hjälp för att komma i gång med ett eget företag.
- Hur gick vårterminsstarten?
Institutionen för biologisk grundutbildning
Vårterminen 2025 startade den 20 januari, en vårgrön måndag denna rekordvarma månad. För BIG:s del blev det inga dramatiska förändringar av antalet registrerade studenter jämfört med de senaste åren. På grundkurserna blev något färre studenter antagna jämfört med förra året, 104 i år mot 109 2024. Å andra sidan blev det fler studenter på påbyggnadskurserna, 41 mot 32. På masterkurserna blev det ungefär samma antal (203 mot 207). På orienteringskurserna, som går på kvällstid, blev det i år en kraftig uppgång som helt kan tillskrivas kursen Trädgårdens biologi 7,5 hp. Den fick i år 121 registrerade studenter mot 42 förra våren. Förklaringen är enkel: i år ges den på distans medan den gick på Campus förra året. All schemalagd undervisning ges som webbaserade föreläsningar och det uppskattas av de sökande.
- Kandidatprogrammet i molekylärbiologi görs om
Institutionen för biologisk grundutbildning
Nytt namn, nya kurser och fördjupat samarbete mellan biologer och kemister – det är vad diskussionerna i Programrådet har lett fram till. För fyra år sedan inrättades programråd för alla utbildningar inom fakulteten där mer än en institution är kursansvarig. Programrådens uppgifter är att utveckla programmen genom att utbyta information, följa upp utvärderingar och föreslå förändringar. Programrådet för kandidatprogrammet i molekylärbiologi leds av Björn Birgersson som är studierektor på BIG och i övrigt ingår lärare från de tre biologiinstitutionerna DEEP, MBW och Zootis samt från de tre kemiinstitutionerna DBB (Biokemi och biofysik), MMK (Material- och miljökemi) och Organisk kemi. Dessutom ingår studentrepresentanter. Diskussionerna i programrådet för molekylärbiologi Programrådet för kandidatprogrammet i har nu i flera år diskuterat hur man kan utveckla utbildningen, göra den mer attraktiv och fördjupa samarbetet mellan kemi- och biologiinstitutionerna. Förslag till förändringar har stötts och blötts och nu har de till slut resulterat i en ny utbildningsplan, som fastställdes den 11 februari. Förändringarna innebär både ett nytt namn på programmet och att några obligatoriska kurser byts ut. Den nya utbildningsplanen gäller från och med hösten 2025. Nytt namn och nytt huvudområde
- Prefekten har ordet
Institutionen för biologisk grundutbildning
Sommaren 2024 tillträdde Niklas Janz som prefekt på BIG, och här reflekterar han över sitt första år på institutionen. Det har nu snart gått ett år sedan jag tillträdde som prefekt på BIG och för mig personligen har det har varit en period av lärande. Det är mycket att sätta sig in i och förstå, både om verksamheten och om prefektrollen som sådan. Jag är i detta arbete oändligt tacksam för den fantastiska personal vi har på BIG, som gör ett otroligt arbete trots stundtals hög arbetsbelastning (och som visat stor förståelse för mig som nybörjare!).
- Kandidatexamen firas
Institutionen för biologisk grundutbildning
Den 16 maj var det dags för BIG:s årliga examensfirande. Alla studenter som under det gångna läsåret avslutat sin grundutbildning bjöds in till en festmiddag på Fakultetsklubben Examensfirandet är en lång tradition: ända sedan 1991 har BIG firat studenterna. I år inbjöds alla som gjort självständigt arbete i biologi, marinbiologi eller molekylärbiologi under höstterminen 2024 eller vårterminen 2025. Dessutom inbjöds motsvarande tioårsalumner, dvs de som påbörjade sina programstudier på BIG hösten 2015 och därefter tagit ut examen. Firandet ägde som vanligt rum på Fakultetsklubben Manne Siegbahn i Frescati. Många hade nappat på inbjudan; förutom en stor del av BIG:s personal kom 17 studenter och 10 alumner. Den vackra vårkvällen inleddes med välkomstdrink och mingel och sen väntade en välsmakande buffé tillagad av Restaurang Proviant Albano med både kött och fisk och ett stort vegetariskt utbud. Middagen följdes av sedvanlig ”parad” då varje student fick en nål och en applåd. Studenterna fick sedan berätta om sina framtidsplaner. Nålarna delades ut av BIG:s prefekt Niklas Janz som också höll ett hyllningstal. Kandidaterna vill läsa vidare Av de 17 kandidaterna planerar så många som 14 att läsa vidare medan de övriga tre tar en paus i studierna för att arbeta eller resa. Av dem som tänker fortsätta sina studier nu, vill de flesta gå något masterprogram: fem på BIG, tre i Uppsala, en på KTH och en på Naturgeografen här vid SU. De resterande fyra vill läsa fristående kurser.
- Forskarutbildning i molekylära livsvetenskaper – vad innebär det?
Institutionen för biologisk grundutbildning
Ett nytt nätverk för masterstudenter har sett dagens ljus på BIG. Det har fått namnet Molecular Bioscientists och välkomnar studenter, lärare och alumner som är verksamma inom området. Den första träffen ägde rum den 8 april och handlade om forskarutbildning. Träffen inleddes med att tre inbjudna personer berättade om hur de upplevt tiden som doktorand och vad den hade betytt för dem efter avslutad utbildning. Därefter vidtog en lång diskussion där fem av MBW:s lärare medverkade med nyttig information och många goda råd. Några representanter för BIG var också med på träffen. Däremot kom det inte många studenter; åtta hade anmält sig men bara två dök upp.
- Future Ecologists uppmärksammar greenwashing
Institutionen för biologisk grundutbildning
Att ett företag beskriver en produkt som organisk, naturlig, grön eller ekologisk - vad betyder det? I värsta fall ingenting alls. Fenomenet brukar kallas greenwashing och var ämnet för en välbesökt nätverksträff på BIG den 9 april. Nätverket Future Ecologists bildades hösten 2023 och består av lärare och studenter på masterprogrammet Ekologi och biodiversitet samt ett antal alumner. Träffen den 9 april handlade alltså om greenwashing och utgick från frågorna om vad begreppet innebär, om det är ett problem som angår ekologer och i så fall hur problemet ska tacklas. Vad är greenwashing? Träffen inleddes av Erik Björklund som är doktorand på Institutionen för mediastudier. Han vet vad han talar om för han undervisar om strategisk kommunikation, alltså hur företag försöker ge en positiv bild av sin verksamhet. Erik började med att förklara var begreppet greenwashing kommer ifrån. Termen myntades 1986 av aktivisten Jay Westerveld, som reagerade mot många hotellkedjors överdrivna fokusering på handduksbyten. Om gästerna inte byter handduk varje dag är det naturligtvis bra för miljön men egentligen handlar det mest om att hotellen sparar pengar på att dra ner på tvättandet. Greenwashing innebär alltså att ett företag eller en organisation genom sin marknadsföring försöker ge sken av att verksamheten är mer miljövänlig än vad den faktiskt är. Erik gav flera exempel på uppenbar greenwashing och pekade också på hur vissa företag försöker lägga över ansvaret för hållbar konsumtion på den enskilda konsumenten i stället för att förändra sin egen produktion.
- Lärarinternat på Hesselby Slott
Institutionen för biologisk grundutbildning
Lärare från flera biologiinstitutioner samlades på Hesselby slott för ett inspirerande internat om undervisningsutveckling, AI och pedagogisk samverkan. Under två intensiva dagar stod erfarenhetsutbyte, nya verktyg och framtida utvecklingsfrågor för biologutbildningen i centrum. Den 20–21 oktober samlades ett tjugotal lärare från Zoologiska institutionen, MBW, DEEP och Stockholm Resilience Centre för ett lärarinternat på Hesselby slott, arrangerat av det pedagogiska rådet vid Biologisektionen.
- Nätverksträff om arbetsmarknaden
Institutionen för biologisk grundutbildning
BIG:s nya nätverk för masterstudenter, Future Biologists, har haft sin första träff. Den handlade om biologernas arbetsmarknad och blev mycket välbesökt och givande. Syftet med det nya nätverket är att skapa kontakt mellan våra masterstudenter och alumner. Den första träffen hölls den 8 oktober 2025. Den hade rubriken ”The Expected Skills of a Master from BIG” och fem alumner hade bjudits in för att dela med sig av kunskaper och erfarenheter. Ämnet lockade många deltagare: det kom drygt 40 masterstudenter från BIG:s alla egna program samt ett par lärare och några representanter för BIG. Hur ser arbetsmarknaden ut? En av alumnerna var Marita Teräs, förbundssekreterare på fackförbundet Naturvetarna. Förbundet har drygt 35 000 medlemmar och därmed en mycket god bild av hur naturvetarnas arbetsmarknad ser ut. Marita konstaterade inledningsvis att nu är det bra att ha en naturvetarexamen, för arbetsmarknaden är god. Arbetslösheten bland förbundets medlemmar är för närvarande så låg som 2,2 % – motsvarande siffra totalt i landet är 8,4 %. Just nu är det till och med brist på naturvetare. Det är alldeles för få som läser naturvetenskap samtidigt som samhällets behov av naturvetenskaplig kompetens ökar (tänk bara på klimatet, ekosystemtjänsterna, energiförsörjningen, hälsan med mera.
- Studiebesök på AstraZeneca
Institutionen för biologisk grundutbildning
Det är brist på mikrobiologer! Detta och mycket annat fick en grupp masterstudenter veta under ett studiebesök på AstraZeneca.
- Att jobba som ekolog utanför akademin
Institutionen för biologisk grundutbildning
Nätverket Future Ecologists träffades den 11 april, då två ekologer med lång erfarenhet berättade hur det är att arbeta utanför akademin. Jonas Rune, miljökonsult
- Hur gick terminsstarten?
Institutionen för biologisk grundutbildning
Alla platser på kandidatprogrammen fylldes och totalt sett har vi ungefär lika många studenter som hösten 2023.
- Vacciner – hur fungerar de egentligen?
Institutionen för biologisk grundutbildning
Det var ämnet för BIG:s senaste seminarium för biologilärare som hölls den 9 oktober. Anna-Lena Spetz och Ylva Engström, båda professorer på Institutionen för molekylär biovetenskap, Wenner-Grens institut, berättade och svarade på frågor. En lektion om vacciner Anna-Lena är immunolog och hon inledde seminariet med en grundlig genomgång av hur immunförsvaret fungerar och den biologiska bakgrunden till vacciner. Den historiska utvecklingen har varit hisnande, från Jenners första försök att vaccinera mot smittkoppor i slutet på 1700-talet till dagens situation, där smittkoppsviruset har utrotats och andra sjukdomar tack vare vaccination blivit så ovanliga att vi knappt tänker på dem.
- Nu är fakultetens granskning av orienteringskurserna klar
Institutionen för biologisk grundutbildning
En nödvändig åtgärd, en rekommendation och ett tips – det blev resultatet när BIG:s orienteringskurser granskades.
- Utantillkunskaper – på gott och ont
Institutionen för biologisk grundutbildning
Hur mycket lär sig våra elever utantill? Det diskuterades vid BIG:s seminarium för biologilärare den 3 oktober. Syftet med seminariet var att diskutera betydelsen av utantillkunskaper i biologi, i relation till den stora stoffträngseln i ämnet. I seminariet deltog sex biologilärare och fem representanter för BIG. Dessutom deltog två handläggare från Skolverket, båda utbildade lärare.
- Nytt nätverk för ekologer
Institutionen för biologisk grundutbildning
“Future ecologists” – det är arbetsnamnet på BIG:s nya nätverk i ekologi för alumner, studenter och lärare.
- Nya undervisningslokaler i D-huset
Institutionen för biologisk grundutbildning
Genom ombyggnader i BIG:s lokaler i D-huset skapas både en ny föreläsningssal och ett nytt seminarierum.
- Full fart på SACO-mässan
Institutionen för biologisk grundutbildning
Drygt 21 000 besökare kom till årets studentmässa i Kista, där BIG medverkade med två studievägledare och fyra studenter.
- Mats Johnsson – kemist i BIG:s programråd
Institutionen för biologisk grundutbildning
Mats Johnsson är professor och studierektor på Institutionen för material- och miljökemi. Han är ledamot i BIG:s båda programråd och vill gärna hjälpa biologistudenterna att förstå vilken nytta de kan ha av kunskaper i kemi. Områdesnämnden beslöt våren 2021 att det skulle inrättas programråd för alla utbildningsprogram inom fakulteten där mer än en institution är kursansvarig. Programrådens uppgifter är att utveckla respektive program genom att främja informationsutbytet mellan medverkande institutioner, följa upp utvärderingar och föreslå förändringar. På BIG inrättades två programråd för de tre kandidatprogrammen: ett råd för molekylärbiologi och ett gemensamt råd för biologi och marinbiologi. BIG:s båda programråd leds av Björn Birgersson som är studierektor på BIG. I övrigt ingår lärare från de tre biologiinstitutionerna DEEP, MBW och Zootis samt från de tre kemiinstitutionerna DBB (Biokemi och biofysik), MMK (Material- och miljökemi) och Organisk kemi. Dessutom ska studenterna vara representerade. Biologernas kemikurser Att biologiutbildningen bygger på kemi är inget nytt. Så har det varit i mer än femtio år och lika länge har det varit ett problem att många biologistudenter inte känner särskilt hög motivation för kemistudierna. Då och då har man tillsatt arbetsgrupper som har försökt göra något åt problemet men det har varit tillfälliga insatser och problemet kvarstår. Därför är det hoppingivande att det nu finns ett permanent forum för diskussioner om utbildningen där både biologer och kemister deltar. Så vad ska man göra för att öka biologistudenternas motivation under kemikurserna? Vi frågar Mats Johnsson, en av de fem kemister som medverkar i BIG:s programråd. Mats är professor och studierektor på MMK och sitter med i båda de biologiska programråden. Först och främst slår han fast att även om somliga skulle vilja inrätta särskilt anpassade kemikurser för biologer så är det inte möjligt. Dels måste biologerna i viss utsträckning samläsa med andra studenter, dels – och viktigare – måste biologernas kemikurser vara påbyggbara, dvs. ge samma behörighet som övriga grundkurser i kemi, så att de biologer som senare vill läsa mer kemi kan göra det. Inhopp under kursen i grundläggande kemi? I stället tror Mats att det absolut viktigaste är att biologistudenterna redan under den första kursen i grundläggande kemi upplever att kemin är relevant för deras fortsatta biologistudier. Därför måste de få exempel på vilken betydelse kunskaper i kemi har för att förstå de levande organismerna och deras miljö. Själv ger han som exempel pH och isotoper. Det är begrepp som många studenter brottas med, men här är det egentligen ganska lätt att göra relevanta kopplingar till biologin - alla celler är ju beroende av ett noga reglerat inre pH. För Vattenlevande organismer har även omgivningens pH stor betydelse. Kunskap om isotoper är relevant av andra anledningar: genom att analysera olika isotoper i biologiskt material kan man till exempel datera benrester, fastställa fåglars flyttningsvägar eller räkna ut vilken typ av kolkälla en bakterie utnyttjat. Men detta kräver naturligtvis att biologer medverkar i kemiundervisningen. Mats tror inte att det krävs några omfattande insatser; det borde räcka med korta ”inhopp”, kanske bara tio minuter då och då under kursen. Mats är påtagligt entusiastisk för idén och hoppas att det finns tillräckligt många biologer som nappar på den. Organisk kemi och biokemi Hittills har programråden främst diskuterat kursen i grundläggande kemi, men även de efterföljande kemikurserna behöver uppmärksammas. Kursen i organisk kemi innebär till exempel stora krav på utantillinlärning och skulle också behöva göras litet ”roligare” och mer relevant för biologerna, säger Mats. Under biokemin är det väl inte så stora problem med biologistudenternas motivation, men det skulle behövas mer diskussioner mellan lärarna i biokemi och cell- och molekylärbiologi om kursernas innehåll och nivå. Programråden har alltså mycket att ta itu med, men som Mats säger: ” Kommunikation kan ju bara göra det bättre!”. Fågelskådande kemist
- Samverkan med biologilärare: seminarium på Kungsholmens gymnasium
Institutionen för biologisk grundutbildning
Det senaste inslaget i BIG:s skolsamverkan var ett seminarium i oktober på Kungsholmens gymnasium. Bland mycket annat diskuterades biologilärarnas behov av fortbildning och olika typer av läromedel.