Sök
Du söker nu på webbplatsen "Institutionen för biologisk grundutbildning". Vill du söka på hela Stockholms universitets webbplats?
Sök på su.seVisar 141-160 av 235 träffar
- Inspirerande lärarinternat
Institutionen för biologisk grundutbildning
Niklas Janz, ordförande i Biologiska sektionens pedagogiska råd, rapporterar från ett uppskattat lärarinternat i augusti. Under två dagar i augusti träffades ett drygt tjugotal av våra lärare (samt ett par studenter) för ett lärarinternat på Tovetorps forskningsstation. Det är egentligen en gammal tradition som fallit i glömska, men som nu återupplivats av det pedagogiska rådet. Det blev två halvdagar av intensiva diskussioner, god mat, trevlig samvaro (och gullande med de tama hjortarna). Internatet blev mycket lyckat, och känslan var att alla åkte därifrån med mycket entusiasm. Den allmänna uppfattningen bland dem som deltog var att det var efterlängtat att få träffas på det här sättet och prata om vår undervisning, som annars lätt kan bli en ganska ensam verksamhet. Vi hade tre schemalagda sessioner: två diskussioner och en workshop där vi fick bekanta oss med Inspera, det nya digitala examinationssystem som SU avropat. Det var värdefullt att få prova på lite i praktiken innan verktyget släpps skarpt på SU. Vad betyder styrdokumenten? I den första diskussionen utgick vi från några exempel från existerande kurser och diskuterade hur lärandemål, betygskriterier, kursinnehåll och examination egentligen förhåller sig till varandra. Är de skrivna på ett sätt som hjälper lärare och studenter att förstå hur kursen ska läggas upp och examineras? Hur ska vi arbeta med dessa kurskomponenter på bästa sätt? Diskussionerna blev livliga och många av oss fick upp ögonen för hur värdefullt det är att dela erfarenheter och idéer. Vad lär vi ut? I den avslutande diskussionen ville vi öppna upp för en mer övergripande diskussion om vad biologiämnet egentligen är idag. Vad ska våra studenter kunna? Vi utgick från ett omfattande arbete från USA som utmynnat i ett antal “core concepts and competencies”. Även här blev diskussionen livliga, och även om tanken i första hand var att initiera en diskussion så utmynnade det faktiskt i ett konkret förslag som redan har börjat implementeras. Ett av problemen som vi såg med att greppa och omfatta vad vi verkligen lär ut är att vi generellt vet för lite om vad andra kurser lär ut. Flera av våra programråd och -kollegier har därför beslutat att bjuda in kursledare för att presentera sina kurser för varandra. Sammanfattningsvis tycker vi att internatet blev väldigt lyckat, och vi har sporrats att se till att det ska återkomma med en större regelbundenhet framöver. Dock inte nödvändigtvis vid samma tidpunkt och i samma format varje gång!
- Naturvetare eftertraktade på arbetsmarknaden
Institutionen för biologisk grundutbildning
Vi behöver anställa fler naturvetare! Det var budskapet från de arbetsgivare som kom till fakultetens arbetsmarknadsdag i Aula Magna den 8 februari.
- Genetik i skolan - klassisk eller molekylär?
Institutionen för biologisk grundutbildning
Genetik brukar intressera eleverna i skolan. Men hur mycket genetik kan man pressa in i de få timmar som står till buds? Och vilken genetik är viktigast?
- My Lönn ny studievägledare på BIG
Institutionen för biologisk grundutbildning
My Lönn är från höstterminsstarten ny studievägledare för kandidatstudenterna på BIG.
- Nu granskas orienteringskurserna
Institutionen för biologisk grundutbildning
BIG:s orienteringskurser handlar om så skilda saker som insekterna värld, trädgårdens biologi och olika perspektiv på hållbar utveckling. Nu granskas kursernas kvalitet.
- Renovering pågår!
Institutionen för biologisk grundutbildning
Vi ska få det lite finare och fräschare på studentexpeditionen. Det bli nya golv, lampor och det ska målas. När vi möblerat om insåg vi hur slitet det var i våra lokaler, det var helt enkelt dags för en reell renovering. Det hela sätter i gång på måndag 13 mars och kommer pågå resten av vårterminen. Vart hittar du oss nu? Medan studentexpeditionens lokaler i E315 renoveras hittar du oss i D-korridoren på plan tre. Enklast är att gå till ingången Svante Arrhenius väg 18B (D-huset) och gå hela vägen bort mot endan av korridoren. Där sitter vi i D341 och D347. Vi har satt upp skyltar. Det går självklart att maila oss på info.big@su.se .
- Studentexpeditionen flyttar tillbaka
Institutionen för biologisk grundutbildning
Nu är renoveringarna avslutade och vi flyttar in i våra gamla men nu uppsnyggade rum. Våra tillfälliga lokaler i D-huset har nu alltså evakuerats. Öppet som vanligt Från och med torsdag 25e maj hittar ni oss alltså i E315 igen. Det är fortfarande en del uppackning kvar och lite bart på väggar och fönster. Men vi har öppet som vanligt! Välkommen att besöka oss i våra nygamla lokaler!
- Är artkunskap viktigt?
Institutionen för biologisk grundutbildning
Ja, absolut! Det tyckte alla som deltog i BIG:s seminarium för biologilärare den 26 april. Syftet med seminariet var att diskutera hur mycket artkunskap en biologilärare behöver kunna och att ge information om universitetets kurser i floristik och faunistik för blivande lärare. I seminariet deltog nio lärare – fyra från skolan och fem från universitetet – samt tre representanter för BIG. Floristik utan lupp?
- SERSD och Mikrobiologi populärast av masterprogrammen
Institutionen för biologisk grundutbildning
Antalet ansökningar till BIG:s masterprogram är tillbaka på samma nivå som före pandemin. Programmen SERSD och Mikrobiologi har som vanligt flest ansökningar. Den 17 januari var sista dag för ansökan till BIG:s nio masterprogram. När ansökningarna sammanställts, visar det sig att det är 1383 ansökningar totalt, varav 491 i första hand. Jämfört med förra året är det en minskning av antalet förstahandsansökningar med runt 10 %. Å andra sidan var det en ungefär lika stor uppgång förra året. Årets siffror kan därför ses som en återgång till hur det varit tidigare. Jessica Slove Davidson, studierektor på BIG, tror att den tillfälliga (?) uppgången förra året kanske kan ha varit en effekt av pandemin: att Sverige inte stängde ner på samma sätt som många andra länder kan ha lockat fler studenter att söka våra utbildningar. Som vanligt är det flest ansökningar till SERSD-programmet (Social-ekologisk resiliens för hållbar utveckling). Näst flest ansökningar är det till masterprogrammet i mikrobiologi. Tillsammans har de två programmen nästan hälften av alla förstahandsansökningar, men dominerar ändå inte lika mycket som tidigare år då de brukat stå för mer än hälften av ansökningarna. Minst antal ansökningar har NABiS-programmet, det nordiska masterprogrammet i biodiversitet och systematik, med bara 5 förstahandssökande i år. Detta program är dock gemensamt för ett antal nordiska universitet och det totala antalet sökande är förhoppningsvis betydligt större. Övriga sex masterprogram har mellan 28 och 55 förstahandssökande, där framför allt det breda biologiprogrammet har fått fler sökande. Normalt blir det slutliga antalet registrerade studenter bara 10 - 20 % av antalet förstahandssökande.
- Fem av BIG:s program granskade
Institutionen för biologisk grundutbildning
Ett antal rekommendationer men inga krav på nödvändiga åtgärder eller ytterligare granskning. Det anser den grupp som granskat fem av BIG:s utbildningsprogram. Granskningen ingår i universitetets interna system för kvalitetssäkring. De biologiprogram som granskas i den här omgången är alla de tre kandidatprogrammen (Biologi, Marinbiologi och Molekylärbiologi) samt två av masterprogrammen (Mikrobiologi och Molekylära livsvetenskaper). I november lämnade BIG in utbildningsrapporter, en sorts självvärderingar, för programmen. Utbildningsrapporterna har nu granskats av en grupp med ledamöter utsedda av Områdesnämnden och Studentkåren. I gruppen har ingått professorerna Mattias Edén (Institutionen för material- och miljökemi) och Annemarie Luger (Matematiska institutionen), universitetslektor Qiong Zhang (Institutionen för naturgeografi) samt studentrepresentanten Laya Gohari. Annemarie Luger har varit ordförande i gruppen.
- Distanskurs om hundar populärast i höst
Institutionen för biologisk grundutbildning
Nu vet vi hur många som har sökt till höstens kurser och program. Sista ansökningsdag till höstens kurser och program var i år den 19 april. Kandidatprogrammet i biologi som har 48 platser fick precis en förstahandssökande per plats, vilket är detsamma som förra året. Marinbiologiprogrammet har bara 12 platser men fick hela 54 förstahandssökande, också detsamma som förra året. Kandidatprogrammet i molekylärbiologi har i höst 16 platser, en minskning med 8 platser jämfört med förra året, men fick nu 28 förstahandssökande. Det är en ökning jämfört med 2021 då det bara var 21 som sökte programmet i första hand (och det var ännu färre som sökte året innan). Vad gäller ansökningarna till kurser är bilden spretigare, men det är tydligt att distanskurser är populära. Säkert är det många studenter som under pandemin har vant sig vid distansstudier och vill fortsätta med det. Några exempel är Hundens evolution, genetik och beteende 7,5 hp (en orienteringskurs), Tropisk marinbiologi 7,5 hp (en påbyggnadskurs på grundnivå) och Ekosystemanalys 4 hp (en kurs på avancerad nivå). Dessa kurser ges helt på distans utan några fysiska träffar och har alla fått höga ansökningstal. Hundkursen är faktiskt BIG:s mest eftersökta kurs med totalt nästan 400 sökande, varav hälften i första hand. Kurser med breda förkunskapskrav och inriktning mot hållbar utveckling har också många sökande. För övriga kurser är det inga anmärkningsvärda förändringar.
- Detta ska en biologilärare kunna!
Institutionen för biologisk grundutbildning
Nu finns ett förslag till behörighetskrav i biologi för Kompletterande pedagogisk utbildning. Vad behöver en biologilärare kunna? Det är något som har stötts och blötts vid ett antal seminarier som BIG har ordnat sedan förra våren. Bakgrunden är frågan om hur man ska tolka förkunskapskravet till Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) för blivande biologilärare. Vad gäller ämneskunskaper är kraven för behörighet till KPU desamma som för att bli behörig lärare, dvs 90 hp biologi för undervisning på högstadiet och 120 hp för undervisning i gymnasiet, förutsatt att man har biologi som ämne 1. Men vad ska ingå i dessa 90 eller 120 hp? Det är det som har diskuterats ingående vid seminarierna, där både verksamma biologilärare, undervisningsråd och handläggare på Skolverket samt biologer och NV-didaktiker från Stockholms universitet har deltagit. Det sista seminariet hölls i slutet på april och resulterade i ett gemensamt förslag till hur behörighetskraven ska formuleras (förslaget finns i sin helhet i slutet av denna artikel). Därmed är projektets första etapp avslutad. Nästa steg är att undersöka om övriga lärosäten i landet kan ställa sig bakom det. Idag erbjuder hela nitton svenska lärosäten KPU för blivande biologilärare och för närvarande kan tolkningarna av behörighetskraven skilja en hel del på olika orter. Syftet med projektet är nå en nationell samsyn i frågan och BIG:s förslag har därför skickats ut till de andra berörda lärosätena. Det blir spännande att höra vad de tycker! Förkortad KPU Förutom behörighetskraven diskuterades också några andra saker på aprilseminariet, framför allt den förkortade variant av KPU som startar i höst. Regeringen beslöt i vintras att införa en ny och kortare KPU på bara 75 eller 60 hp (nuvarande KPU omfattar 90 hp). Syftet är förstås att göra något åt lärarbristen och snabbt få fram fler utbildade lärare. Den nya KPU-utbildningen ska bygga på en generell examen eller yrkesexamen om 180 hp från universitet eller högskola och leda till grundlärarexamen (efter KPU 75 hp) eller ämneslärarexamen (efter KPU 60 hp). Innehållet ska omfatta ämnesstudier och ämnesdidaktiska studier, den utbildningsvetenskapliga kärnan samt verksamhetsförlagd utbildning. Satsningen beskrivs som en försöksverksamhet och ska, trots stark kritik, starta på tio lärosäten nästa läsår. Förkortad KPU med inriktning mot ämneslärare i biologi kommer inte att finnas vid Stockholms universitet men vid Högskolan i Halmstad, Högskolan Väst samt universiteten i Linköping och Malmö. Stockholm kommer dock att ha en förkortad KPU som leder till grundlärarexamen i Matematik, NO och teknik. Fortsatta seminarier om skolan Seminariet i april avslutades med en diskussion om hur vi i fortsättningen ska utforma kontakterna mellan BIG, Skolverket och de verksamma biologilärarna. Alla var överens om att det senaste årets seminarier har varit värdefulla och bör fortsätta. Det finns ju så mycket förutom KPU som behöver diskuteras, till exempel läroplaner och kursplaner och lärarnas kompetensutveckling. Därför blir det ett nytt möte i höst och denna gång förhoppningsvis på en skola. Föreslå gärna ämnen att diskutera! Förslag på behörighetskrav i biologi till KPU För behörighetskraven 90 hp och 120 hp ska krävas baskunskaper om minst 60 hp, därav 5 hp floristik och faunistik, 5 hp ekologi, 10 hp fysiologi inklusive humanfysiologi, 10 hp biodiversitet och evolution samt 10 hp cell-och molekylärbiologi inklusive genetik samt fördjupning om minst 30 hp där Självständigt arbete i biologi eller motsvarande ska ingå för dem som ska ha biologi som ämne 1. För behörighetskraven 45 hp och 60 hp ska krävas baskunskaper om minst 5 hp floristik och faunistik, 5 hp ekologi, 10 hp fysiologi inklusive humanfysiologi, 10 hp biodiversitet och evolution samt 10 hp cell-och molekylärbiologi inklusive genetik. Syftet med de föreslagna behörighetskraven är att garantera att alla blivande biologilärare har bredd i ämnet och att de som har biologi som ämne 1 också har viss träning i vetenskapligt arbetssätt i ämnet.”
- Vad blev resultatet av granskningarna?
Institutionen för biologisk grundutbildning
Rekommendationer men inga nödvändiga åtgärder - det blev resultatet av den interna granskningen av fem av BIG:s utbildningsprogram. Under det gångna läsåret har fem av BIG:s utbildningsprogram granskats: kandidatprogrammen i Biologi, Marinbiologi och Molekylärbiologi samt masterprogrammen i Mikrobiologi och Molekylära livsvetenskaper. Granskningsgruppen lämnade sina synpunkter i en rapport i mars. Granskningsrapporten har sedan behandlats av det naturvetenskapliga områdets åtgärdsgrupp som i sin tur lämnat förslag till beslut till Områdesnämnden. Den 2 juni beslöt nämnden slutligen om ett antal rekommendationer till BIG. I enlighet med åtgärdsgruppens förslag blev det däremot inga krav på nödvändiga åtgärder för något av programmen. ”Godkänt”, med andra ord. Rekommendationerna Två av rekommendationerna är gemensamma för alla de fem programmen. Den ena är att ”genomföra programvärderingar (eller liknande) för att samla in studentsynpunkter på hela utbildningarna”. Den andra gemensamma rekommendationen lyder ”se över om man kan åtgärda könsbalansen bland lärare (t ex genom att använda sig av kvinnliga gästlärare i större utsträckning) där obalans råder”. För de tre kandidatprogrammen rekommenderar nämnden också BIG att ”göra kursen Biologer i samhället obligatorisk samt överväga om den även bör öppnas för andra än programstudenter”. För masterprogrammen beslöts om tre rekommendationer utöver de två gemensamma. BIG rekommenderas att ”se över informationen till internationella studenter gällande valbara kurser och vid behov förbättra denna”, att ”se över och vid behov sätta upp en rutin för att följa upp studenternas prestation på programmen” samt att ”se över behovet av och vid behov inrätta en rutin för att följa upp de studenter som gör långa självständiga arbeten”. Senast den 30 juni 2023 ska BIG ”redogöra för vilka överväganden och eventuella förändringar av utbildningen som ovanstående rekommendationer föranlett”. Vad händer nu? Rekommendationerna har nu gått vidare till programråden och berörda programkollegier. Några punkter har redan lett till livliga diskussioner, som förslaget om fler kvinnliga gästföreläsare och att göra Biologer i samhället till en obligatorisk kurs. Förslaget att genomföra programvärderingar kommer dock inte att vålla så mycket diskussion får sådana började göras på BIG redan för ett år sedan. En principiellt viktig fråga som granskningsgruppen tog upp var den stora andelen valfria och valbara kurser inom masterprogrammet i molekylära livsvetenskaper, något som skulle kunna leda till problem att uppnå alla examensmål. Liknande farhågor framfördes vid granskningen av masterprogrammet i biologi och föranledde då att en fördjupad extern granskning påbörjades. Den är dock inte avslutad ännu och Områdesnämnden avvaktar resultatet av den granskningen innan man tar ställning till frågan om det kan säkerställas att examensmålen uppnås i molekylära livsvetenskaper.
- Renée Malmgren ny internationell samordnare på BIG
Institutionen för biologisk grundutbildning
Renée Malmgren ska arbeta med att utveckla internationella utbyten, både för BIG och för hela fakulteten. Renée Malmgren är ny internationell samordnare på BIG. Det är en nyinrättad tjänst för att utveckla den internationella utbytesverksamheten. Tjänsten finansieras till hälften av BIG och till hälften av fakulteten, så Renée ska inte enbart arbeta för BIG utan för hela det naturvetenskapliga området. Renée är språkvetare i botten, med ett stort intresse för språkundervisning och grammatik. Hon är också auktoriserad översättare med särskild kompetens inom områdena juridik och ekonomi och har bland annat gjort översättningar för regeringskansliet. Eftersom hennes modersmål är spanska, har hon i första hand översatt från svenska till spanska. Renée kommer nu närmast från KTH där hon har varit utbildningssamordnare på Avdelningen för språk och kommunikation inom Skolan för industriell teknik och management. Där har hon arbetat mycket med internationalisering och internationella studenter och ser nu fram emot att få ägna sig åt det på heltid. Hon säger att det är så viktigt med kontakter över nationsgränserna och att vi lär oss av varandra, inte minst i dessa tider av internationella konflikter. Att utbyten kan få stor betydelse även på det personliga planet har Renée själv erfarit. Hon är uppvuxen i Mexico City och det var där hon träffade sin blivande man, som då var utbytesstudent från Stockholm. Han läste vid Universidad Nacional Autónoma de México (UNAM), som Stockholms universitet i många år har haft centralt utbytesavtal med. När han skulle återvända till Sverige följde Renée med och började själv läsa vid SU. Nu, många år senare, försöker de övertyga sina barn om hur givande det är att resa ut i världen som student och att det kan förändra hela ens liv! Renée börjar sitt nya arbete på BIG den 15 juni.
- Hur gick terminsstarten?
Institutionen för biologisk grundutbildning
Bra, i alla fall för BIG:s del: nybörjarplatserna på kandidatprogrammen fylldes, många inresande utbytesstudenter har kommit hit och undervisningen är tillbaka på campus. Kandidat- och masterprogrammen När höstterminens kurser startade den 29 augusti var alla platser fyllda: 48 på kandidatprogrammet i biologi, 12 på marinbiologiprogrammet och 16 på programmet i molekylärbiologi. Sedan dess har det som vanligt varit enstaka avhopp, men det finns goda möjligheter att senare fylla på med studenter från fristående kurs. Biologistudenterna måste i början av utbildningen välja om de ska följa programmets studiegång 1 eller 2. Studiegång 1 omfattar 30 hp kemi och kurser i cell- och molekylärbiologi samt fysiologi som bygger på kemi. Studiegång 2 har ingen obligatorisk kemi och därmed bygger inte heller kurserna i cell- och molekylärbiologi och fysiologi på tidigare studier i kemi. Hösten 2021 var det bara en fjärdedel av studenterna som valde studiegång 2 men i år är det nästan hälften. På masterprogrammen vid BIG är det totalt 81 registrerade studenter, vilket är ungefär som det varit de senaste två åren. Hur studenterna fördelar sig på olika program varierar mellan åren men det går inte att se några tydliga tendenser till att vissa områden ökar eller minskar. Som vanligt är Masterprogrammet i social-ekologisk resiliens för hållbar utveckling det populäraste programmet med arton registrerade studenter. Internationella studenter BIG har i år hela 38 internationella utbytesstudenter. BIG:s internationella samordnare Renée Malmgren säger att finns ett stort intresse att åka utomlands igen, nu när allt har öppnat och situationen har ”normaliserats”. Hösten 2020 hade vi bara 17 inresande utbytesstudenter och förra hösten utlystes inga utbyten alls. Precis hälften av årets utbytesstudenter, nitton personer, har kommit hit genom universitetets centrala avtal eller genom Civis (förkortningen Civis står för European Civic University Alliance som är ett samarbete mellan tio europeiska universitet där Stockholms universitet ingår). Tretton personer har kommit genom fakultetens eller BIG:s egna avtal. Slutligen har BIG tagit emot sex personer som kommer via andra institutioners utbytesavtal. De allra flesta av utbytesstudenterna kommer från europeiska universitet men två kommer från Singapore och två från Australien. Ny kurs om hållbar utveckling En ny kurs denna höst är Vetenskap om hållbar utveckling I 15 hp. Förkunskapskravet är 60 hp i ett naturvetenskapligt ämne, alternativt 45 hp inom kandidatprogrammet Företagsekonomi, etik och hållbarhet. Enligt kursplanen presenterar kursen ”hur biosfären både påverkas av mänskliga aktiviteter och är en förutsättning för dessa. Kursen introducerar också Earth system science, olika perspektiv på hållbar utveckling, och vad dessa betyder för företag och företagande”. Kunskaperna kan fördjupas genom den efterföljande kursen Vetenskap om hållbar utveckling II, också på 15 hp. Den nya kursen har lockat drygt 80 studenter. Lisen Schultz på Stockholm Resilience Centre är kursansvarig och säger att ”det känns väldigt roligt och lärorikt att få förmedla den kunskap vi byggt upp på SRC till studenter i både företagsekonomi och naturvetenskap. Lärarteamet har arbetat intensivt för att förbereda kursen och det har varit full aktivitet i både föreläsningar och seminariegrupper”. Undervisningen åter på campus, med några undantag Tre av BIG:s orienteringskurser ges detta läsår helt på distans: Hundens evolution, genetik och beteende, Insekternas värld samt Smittsamma sjukdomars biologi, samtliga på 7,5 hp. Den första kursen har startat med 65 registrerade studenter, ungefär som tidigare år. I övrigt ges all undervisning nu på campus, efter tre terminer präglade av pandemin. I viss utsträckning erbjuds dock hybridundervisning, dvs undervisningen ges samtidigt på campus och på Zoom, så att studenter som är sjuka kan följa undervisningen digitalt (enligt BIG:s policy är det dock inget som studenterna kan kräva, utan något som varje lärare beslutar om).
- Masterstudenterna firades i juni
Institutionen för biologisk grundutbildning
I våras återupptogs traditionen att fira fakultetens masterstudenter. Ända sedan 2012 har fakulteten firat masterstudenterna i slutet av deras utbildning. De två senaste åren satte pandemin stopp för firandet men i våras kunde det genomföras igen. Då var det alltså dags att fira de studenter som började läsa på masterprogram hösten 2020. Formellt är det fakulteten som står för arrangemanget men i praktiken var det Jessica Slove Davidson och Birgitta Åkerman på BIG som ordnade det hela. Alla masterstudenter som påbörjat sitt examenarbete bjöds in till en middag och runt 60 personer tackade ja. De internationella studenterna deltog i minst samma utsträckning som de svenska. Dessutom kom drygt ett dussin lärare och studievägledare. Firandet ägde rum tisdagen den 7 juni på restaurang Proviant Albano som ligger i det nya Campus Albano. Kvällen bjöd inte på något vidare väder så den stora terrassen stod tom och gästerna fick i stället ägna sig åt den läckra vegetariska buffén. Men framför allt ägnade de sig åt varandra – de allra flesta av studenterna hade ju inte träffats i verkligheten under hela utbildningen, de hade under två års tid bara sett lärarna och kurskamraterna på Zoom. Undra på att stämningen var hög! Studenterna firas också vid en magister- och masterceremoni med diplomutdelning som är gemensam för hela universitetet. Men detta sker inte förrän efter examen och då har de internationella studenterna ofta redan rest hem. Det var ett av skälen till att fakulteten började med ett eget firande medan studenterna fortfarande är kvar i Stockholm.
- Ekologer måste kunna skriva!
Institutionen för biologisk grundutbildning
Vad behöver man kunna för att jobba som ekolog utanför akademin? Hur annorlunda är det jämfört med att stanna på universitetet? Det diskuterades på en träff med BIG:s ekologinätverk för ekologer, Future Ecologists, den 8 oktober. Nätverket Future Ecologists bildades hösten 2023. Det består av lärare och studenter på masterprogrammet Ekologi och biodiversitet samt ett antal alumner. Träffen den 8 oktober handlade om vilken kompetens man behöver ha för att få ett jobb utanför akademin. BIG hade bjudit in två alumner som båda har jobbat på stora konsultföretag i många år. Jonas Rune arbetar med tillstånd för kraftledningar på WSP och Martin Isaeus är marinbiolog och jobbar med havsbaserad vindkraft på Niras. De hade fått i uppgift att berätta om sina erfarenheter när det gäller kompetenskraven för jobb på konsultföretag.
- BIG:s kansli är stängt onsdag 26 februari
Institutionen för biologisk grundutbildning
Onsdag 26 februari är BIG:s kansli stängt för besökare. Välkommen att kontakta oss via mejl eller telefon. Kansliet håller stängt onsdag 26 februari, men vi svarar på frågor via mejl eller telefon. Vi har öppet som vanligt torsdag 27 februari samt kommande vecka, det vill säga: Måndag klockan 13–15 Tisdag klockan 13–15 Onsdag klockan 13–15 Torsdag klockan 13–15 Kontakta oss gärna via mejl eller telefon
- TRACEE, ett transdisciplinärt masterprogram för en hållbar framtid
Institutionen för biologisk grundutbildning
Hur kan vi möta klimatförändringar och miljöutmaningar med tvärvetenskapliga lösningar? Hösten 2025 lanseras TRACEE, ett masterprogram där naturvetenskap, samhällsvetenskap, humaniora och juridik samverkar för att utbilda framtidens gröna ledare. Programmet erbjuder studier vid flera europeiska universitet och rustar studenter för att ta sig an komplexa globala utmaningar. Hösten 2025 lanserar den europeiska universitetsalliansen CIVIS, som omfattar elva framstående forskningsuniversitet i Europa, inklusive Stockholms universitet, ett banbrytande masterprogram i transdisciplinära studier av klimat, miljö och energi. TRACEE, akronymen för programmets engelska namn Transdisciplinary Studies of Climate, Environment and Energy, fokuserar på vår tids mest angelägna frågor: klimatförändringar, energiomställningar och miljökriser. Varför är TRACEE-programmet unikt? I detta innovativa masterprogram integreras kunskaper och metoder från naturvetenskap, samhällsvetenskap, humaniora och juridik för att utbilda framtidens problemlösare som kan bryta disciplinära gränser och tillsammans skapa helhetslösningar på globala utmaningar. Mobilitetsdelarna inom de olika studiegångarna ger dessutom studenterna möjlighet att utforska nya akademiska miljöer, vidga sina mångkulturella insikter och bygga internationella nätverk.
- Nätverksmöte om biologiutbildningen i Göteborg
Institutionen för biologisk grundutbildning
Den 25 februari var det dags igen för landets biologinätverk att träffas för att diskutera biologiutbildningen. Det var det så kallade lilla nätverket som träffades denna gång och platsen var Göteborgs universitet. Det lilla nätverket består av representanter för de sex stora universiteten, dvs Umeå, Uppsala, Stockholm, Linköping, Göteborg och Lund. Drygt femton personer deltog i mötet, Umeåborna på Zoom. Från BIG i Stockholm kom studievägledarna Alexandra Balogh och My Lönn samt studierektorn Björn Birgersson. Prefekten Niklas Janz skulle också ha varit med men blev tyvärr sjuk.