Takeshi Miyakawa: Mottagare av Svend Pedersen Lecture Award 2026
Årets mottagare av Svend Pedersen Lecture Award, professor Takeshi Miyakawa, har genom sin forskning synliggjort hur kulturella traditioner formar matematikundervisning och lärande. Hans arbete förenar elevers matematiska utveckling med lärares professionella lärande i ett internationellt perspektiv.

Professor Takeshi Miyakawa. Foto: Privat.
Svend Pedersen (1935–2020) var en pionjär inom ämnesdidaktisk forskning och hade stor betydelse för utvecklingen av lärarutbildningen från 1980-talet och framåt. För att hedra hans insatser och inflytande delar Institutionen för ämnesdidaktik vid Stockholms universitet årligen ut Svend Pedersen Lecture Award till personer som gjort betydande bidrag inom matematikdidaktik och naturvetenskapernas didaktik.
Takeshi Miyakawa disputerade i matematikdidaktik i Frankrike 2005 och har därefter varit verksam som forskare vid bland annat University of Tsukuba i Japan och University of Michigan i USA. Hans forskning fokuserar på hur elever utvecklar matematiska resonemang och förmågan att föra bevis, samt hur lärare utvecklar sina kunskaper och sin undervisningspraktik. Han är en etablerad internationell forskare med omfattande samarbeten och publikationer i ledande vetenskapliga tidskrifter.
Motivering till utmärkelsen 2026
Takeshi Miyakawa tilldelas Svend Pedersen Lecture Award 2026 för sina betydelsefulla bidrag till den internationella matematikdidaktiska forskningen. Genom ett långsiktigt och gediget teoretiskt och empiriskt arbete har han utvecklat kunskap inom två centrala och nära sammanlänkade områden: elevers utveckling av matematiskt resonemang och bevisföring samt lärares professionella lärande och utveckling av undervisningspraktiker.
Ett särskilt betydelsefullt bidrag är hans jämförande forskning om matematiska bevis i franska och japanska skolor. Den har synliggjort hur kulturella och institutionella förutsättningar påverkar vad som betraktas som matematiska bevis och hur dessa behandlas i undervisningen. Hans forskning har därmed fördjupat förståelsen av hur olika utbildningstraditioner formar matematikundervisningen och påverkar elevers matematiska utveckling.
Genom sin mångåriga forskning om den japanska traditionen Lesson Study har han också bidragit med nya teoretiska perspektiv på lärares kollegiala lärande och de institutionella förutsättningar som möjliggör professionell utveckling. Med ett konsekvent internationellt och tvärkulturellt perspektiv på dessa forskningsområden har Takeshi Miyakawa gjort betydelsefulla insatser för att utveckla förståelsen av matematikundervisning, lärande och lärarutbildning.
Hur kändes det att få Svend Pedersen Lecture Award? Vad betyder utmärkelsen för dig?
– Jag blev mycket överraskad när jag fick veta att jag hade tilldelats Svend Pedersen Lecture Award. När jag först fick mejlet trodde jag faktiskt att det var skräppost! Det är första gången jag får ett internationellt pris, så jag känner mig verkligen hedrad.
– Utmärkelsen betyder väldigt mycket för mig, inte bara personligen och som enskild forskare, utan också för den bredare forskningsgemenskapen inom matematikdidaktik i Japan. Jag är mycket tacksam över att mitt arbete uppmärksammas på det här sättet.
Vad är viktigast för att elever ska utveckla en djupare förståelse för matematik?
– Enligt min uppfattning handlar matematik inte bara om att lösa problem eller behärska olika beräkningstekniker. Ännu viktigare är att förstå matematiska objekt, deras strukturer och relationerna mellan dem, genom att ställa frågor som exempelvis: ”Varför blir det så här?”
– Jag anser att det är avgörande att väcka elevernas nyfikenhet på den matematiska världen och de mekanismer som ligger bakom den, på samma sätt som nyfikenhet på naturen är central inom naturvetenskapen.
– Därför hoppas jag att lärare i sin dagliga undervisning uppmuntrar eleverna att inte bara hitta rätt svar eller bli skickliga på olika problemlösningstekniker, utan också att utforska matematiken, ställa frågor om varför saker fungerar som de gör och fördjupa sin förståelse av de matematiska samband som ligger bakom.
Vilka är de viktigaste insikterna från din forskning för den framtida utvecklingen av matematikundervisningen och lärarutbildningen?
– En viktig insikt från min forskning är att matematikundervisning och lärarutbildning behöver förstås i sitt kulturella och institutionella sammanhang. Inom det internationella forskningsfältet matematikdidaktik diskuterar forskare ibland vad de tror är samma frågor, exempelvis undervisning om matematiska bevis eller olika undervisningspraktiker i klassrummet. Deras perspektiv kan dock skilja sig avsevärt åt på grund av kulturella och institutionella föreställningar som de själva inte alltid är medvetna om.
– Detta kan skapa en illusion av transparens, där vi utgår från att vi förstår varandra helt enkelt för att vi använder samma begrepp.
– Genom min forskning, och särskilt genom att studera japanska matematikdidaktiska praktiker ur ett internationellt jämförande perspektiv, hoppas jag kunna synliggöra några av dessa underförstådda antaganden och uppmuntra forskare och lärare att ompröva sådant som de kanske tar för givet.
Vilket bidrag från din forskning är du särskilt stolt över? Vad hoppas du att den ska bidra med på längre sikt?
– Ur ett internationellt perspektiv är jag stolt över att ha fått arbeta i olika geografiska och forskningsmässiga sammanhang under min karriär. Mina erfarenheter från Japan, Frankrike och USA, liksom samarbeten med många internationella kollegor, redaktionellt arbete för internationella tidskrifter och medverkan i organiseringen av internationella konferenser, har varit särskilt värdefulla. De har hjälpt mig att uppmärksamma och reflektera över matematikdidaktikens kulturella dimensioner.
– På lång sikt hoppas jag att min forskning om de kulturella dimensionerna av matematikundervisning och lärarutbildning ska bidra på ett meningsfullt sätt till forskningsfältet.
– Ur ett japanskt perspektiv är jag särskilt stolt över mina insatser för att introducera och sprida franska teorier inom matematikdidaktik i Japan. Min egen forskning har haft stor nytta av dessa teorier, framför allt den antropologiska teorin om det didaktiska (Anthropological Theory of the Didactic, ATD). Jag är glad över att dessa teoretiska perspektiv har blivit alltmer välbekanta i Japan och att flera japanska forskare nu arbetar med dem.
Hur tror du att matematikundervisningen behöver utvecklas i framtiden, inte minst i ljuset av AI?
– Jag anser att matematikundervisningen inte enbart bör fokusera på problemlösning, utan framför allt på att förstå den matematiska världen.
– I takt med den snabba utvecklingen av generativ AI tror jag att denna aspekt kommer att bli ännu viktigare. AI kan hjälpa oss att lösa matematiska problem, men om vi inte samtidigt fördjupar vår förståelse av matematiska objekt och deras strukturer riskerar problemlösningen att bli en ganska meningslös aktivitet.
– För forskare inom matematikdidaktik blir det därför allt viktigare att undersöka hur vår förståelse av den matematiska världen kan utvecklas genom problemlösning och andra aktiviteter, exempelvis genom att bygga upp teorier.
– I det här sammanhanget menar jag att perspektivet Questioning the World (att ställa frågor till och utforska världen), som har utvecklats inom den antropologiska teorin om det didaktiska (ATD) under de senaste två decennierna, kan bidra med viktiga insikter. Det handlar om att låta undervisningen utgå från frågor och undersökande snarare än från färdiga svar och metoder. Eleverna ska uppmuntras att utforska matematiska samband, fråga varför saker fungerar som de gör och på så sätt utveckla en djupare förståelse för matematiken.

Missa inte föreläsningen den 1 december!
I samband med prisutdelningen håller Takeshi Miyakawa en föreläsning där han delar med sig av nya tankar och perspektiv på matematikundervisning ur ett kulturellt perspektiv. Föreläsningen tar avstamp i hans mångåriga internationella erfarenhet av forskning inom matematikdidaktik.
Senast uppdaterad: 2026-11-16
Sidansvarig: Institutionen för ämnesdidaktik