Sök
Du söker nu på webbplatsen "Historiska institutionen". Vill du söka på hela Stockholms universitets webbplats?
Sök på su.seVisar 161-180 av 448 träffar
- Digitalhistoriska seminariet: Jacob Orrje (Kungl. Vetenskapsakademien)
Historiska institutionen
Textseminarium: "Datamining the Swedish Bureau of Mines: Experiments with distant reading in an early modern administrative archive" Seminarium Datum: tisdag 21 oktober 2025 Tid: 13.00 – 15.00 Plats: Rum D900, Historiska institutionen, Stockholms universitet Obeservera att detta seminarium endast äger rum på plats på Historiska institutionen, Stockholms universitet. Mejla Sune Bechmann Pedersen för text till seminariet.
- Stads- och kommunhistoriska seminariet: Heiko Droste och Hannes Rolf (SU)
Historiska institutionen
Textseminarium: Heiko Droste och Hannes Rolf, båda Stockholms universitet, presenterar kapitel ur nya antologin: "Swedish urban history for the Routledge Handbook on Swedish History". Seminarium Datum: tisdag 11 november 2025 Tid: 13.00 – 15.00 Plats: Historiska institutionen rum D900 Om inget annat anges så äger alla seminarier rum på tisdagar, kl. 13 -15, i rum D900 på Historiska institutionen, Stockholms universitet, D-huset, plan 9. Det går bra att delta via Zoom om man först anmäler sig till hannes.rolf@historia.su.se , senast dagen innan seminariet. Välkomna! Kontakt och mer information: hannes.rolf@historia.su.se eller skhi.se
- Modernhistoriska seminariet: Karolina Enquist Källgren (Stockholms universitet)
Historiska institutionen
Karolina Enquist Källgren, idéhistoria SU, presenterar sitt forskningsprojekt: "Mellan demos och vetenskaplig innovation: de europeiska sommaruniversiteten som vetenskaplig folkrörelse". Seminarium Datum: tisdag 11 november 2025 Tid: 15.30 – 17.00 Plats: Historiska institutionen, rum D900 Karolina Enquist Källgren disputerade i idéhistoria i Göteborg på en avhandling om poeten och filosofen Maria Zambrano. Om modernhistoriska seminariet Modernhistoriska seminariet sammanträder ett antal tillfällen per termin, oftast tisdagar kl. 15:30 i rum D900 på Historiska institutionen, om inget annat anges. Sammankallande är Elisabeth Elgán. Mer om Modernhistoriska seminariet
- Philippine History Forum: Seminarium med Dr. Ariel C. Lopez & Joe Lawrence M. Mina
Historiska institutionen
”Philippine History Forum” är ett utbildningsprojekt för studenter på alla nivåer och syftar till att främja förbindelserna mellan universitet i Norden och Filippinerna genom utbildning och kunskapsutbyten. Seminarium Datum: måndag 15 september 2025 Tid: 13.00 – 16.00 Plats: Rum D255, Södra husen, och på Zoom Presentationer: Dr. Ariel C. Lopez : “Treaties and Treaty-Making Practices in Mindanao and Sulu, c. 1830-1870” Joe Lawrence M. Mina: “Agricultural Land Transformation and Rice Production in the Municipality of Guimba, 1865-1938” Om Philippine History Forum Forumet inbjuder studenter på alla nivåer att delta i specialseminarier med ledande internationella historiker. Läs mer på Philippine History Forums hemsida Anmäl dig till seminarieserierna genom att kontakta: birgit.tremml@historia.su.se
- Öppna föreläsningar i historia på ABF-huset: Linnea Bring Larsson
Historiska institutionen
"Att kunna plöja – och vinna status: lantbrukskunskaper i det tidiga 1700-talet". Linnea Bring Larsson, fil.dr. i historia och verksam vid Historiska institutionen vid Stockholms universitet, föreläser på ABF-huset 22 september. Föreläsning Datum: måndag 22 september 2025 Tid: 18.30 – 19.30 Plats: ABF-huset, Sveavägen 41 År 1727 gavs det ut fyra lantbruksverk i Sverige. Författarna var sinsemellan mycket olika: en präst, en industriidkare, en lektor och en godsägare. Men en sak hade de gemensamt. Deras verk var tänkta att handla om mycket mer än om hur man rent praktiskt skulle utöva lantbruk. Hur ska man förstå författarnas idéer om makten över samhället och de praktiska kunskaperna? Och hur kan man förstå deras kamp om kunskapen i ett längre tidsperspektiv? Om Öppna föreläsningar i historia på ABF-huset Föreläsningarna sker i samarbete mellan Historiska institutionen vid Stockholms universitet och folkbildningsorganisationen ABF och hålls i ABF-huset på Sveavägen 41. Fritt inträde. Ingen föranmälan krävs. Välkomna! Läs mer om höstens program via denna länk
- Öppna föreläsningar i historia på ABF-huset: Anders Ahlbäck
Historiska institutionen
"De svenskspråkiga i Finland och hotet från fascismen på 1920- och 1930-talen". Anders Ahlbäck, docent i nordisk historia och undervisar och forskar vid Historiska institutionen (Stockholms universitet) föreläser på ABF-huset 17 november. Föreläsning Datum: måndag 17 november 2025 Tid: 18.30 – 19.30 Plats: ABF-huset, Sveavägen 41 I de länder där fascisterna kom till makten på 1920- och 1930-talen såg minoriteternas framtid mörk ut. Trots det stod de svenskspråkiga i Finland kluvna inför högerextremismens frammarsch både i Europa och i hemlandet. Åsikterna gick isär om fascismen som ett hot eller en möjlighet. Vilka var de finlandssvenskar som mobiliserade till motstånd mot fascismen och vilka var deras motiv? Vad hade deras antifascism med deras svenskspråkighet att göra? Om Öppna föreläsningar i historia på ABF-huset Föreläsningarna sker i samarbete mellan Historiska institutionen vid Stockholms universitet och folkbildningsorganisationen ABF och hålls i ABF-huset på Sveavägen 41. Fritt inträde. Ingen föranmälan krävs. Välkomna! Läs mer om höstens program via denna länk
- Philippine History Forum: "Online global seminars"
Historiska institutionen
"Online global seminar" med UP Diliman och UP Baguio. Seminariet är en del av kursen "Fractures of Empire" på Historia II. Seminarium Datum: fredag 10 oktober 2025 Tid: 13.00 – 15.00 Plats: Zoom Om Philippine History Forum Forumet inbjuder studenter på alla nivåer att delta i specialseminarier med ledande internationella historiker. Läs mer på Philippine History Forums hemsida För Zoom-länk och anmälan till seminarieserierna, kontakta: birgit.tremml@historia.su.se
- Genushistoriska seminariet: Kajsa Ohrlander & Birgitta Sandström
Historiska institutionen
"Hushållsfeminismen. Kvinnors försök att offentliggöra, kollektivisera och politisera hemmet och hushållsarbetet 1930-1960" Seminarium Datum: onsdag 19 november 2025 Tid: 13.00 – 15.00 Plats: Historiska institutionen, rum D900 och på Zoom Om seminarieserierna Genushistoriska seminariet hålls i hybridform, på plats i sal D900 på Historiska institutionen och via Zoom. Sammankallande är Anders Ahlbäck och Helena Tolvhed .
- GDN forskarseminarium: "Small Islands with Large Ramifications"
Historiska institutionen
"Diplomatic Relations of the Hawaiian Kingdom and other Nations of Oceania". Seminarium med Keanu Sai (University of Hawai'i, Manoa) och Lorenz Gonschor (University of the South Pacific). Seminarium Datum: tisdag 15 oktober 2024 Tid: 09.00 – 11.00 Plats: Zoom Observera: Seminariet äger rum på engelska. Läs mer om Nätverket för global diplomati: Nätverket för global diplomati För information och zoom-länk till seminariet, mejla birgit.tremml@historia.su.se
- Stads- och kommunhistoriska institutet: Gåvor och stiftelser i senmedeltida Stockholm
Historiska institutionen
Fukostseminarium: Piotr Kołodziejczak, Torun Universitet, presenterar "Pious gifts in medieval Stockholm in the context of Baltic towns, c. 1315–1520" Seminarium Datum: torsdag 29 september 2022 Tid: 09.00 – 11.30 Plats: D900 Piotr kommer att presentera sin pågående forskning om fromma gåvor och stiftelser i senmedeltida Stockholm. Att donera pengar till kyrkor och kloster var en gängse praxis bland borgerskapet. Denna praxis har inte undersökts för Stockholms del mera ingående än. En viktig fråga är därför om denna fromma praxis skiljer sig från andra stora städer i Östersjöområdet såsom Danzig eller Lübeck. Det finns också tid för en presentation av institutets nya medarbetare och kommande aktiviteter. Vi bjuder på en macka och kaffe Mer info om Stads- och Kommunhistoriska institutet hittar hu här
- Inställt: Digitalhistoriska seminariet: "The Web Is Old, But How To Treat It As A Source?"
Historiska institutionen
OBS: Inställt, nytt tillfälle väntas VT 2024. Helle Strandgaard Jensen (Aarhus University) på Digitalhistoriska seminariet. Seminarium Datum: tisdag 3 december 2024 Tid: 13.00 – 15.00 Plats: via Zoom Detta seminarietillfälle är uppskjutet till vårterminen 2025. Nytt datum kommer. Läs mer om innehållet här Seminariet hålls via zoom, registrering innan seminarietillfället krävs: Registrera dig till seminariet här (länk till Zoom)
- Ny undersökning betonar vikten av praktik i utbildningen
Historiska institutionen
Branschtidningen Svensk Bokhandel har publicerat en undersökande artikelserie om möjligheterna att ta sig in i förlagsbranschen. Undersökningen, där många alumner från förlagskunskapsutbildningen vid Stockholms universitet medverkar, visar bland annat hur samtliga som genomförde praktik inom sin utbildning också har jobb i dag.
- Disputation: Tomas Widing
Historiska institutionen
Den 17 april försvarar Tomas Widing sin avhandling Sociala reformer eller revolution? Sveriges kommunistiska parti och den fredliga vägen till socialismen 1943–1953 . Opponent är Per Dannefjord, universitetslektor vid Linnéuniversitetet.
- Tidigmodern blogg: Mensturerende mænd og væskende kvinder.
Historiska institutionen
Hvad vedkommer 1700-tallets kroppe os, der har foden fast fæstnet i det 21. åhundrede? Trine Gaarde Outzen, Lunds universitet, fattar pennan i den Tidigmoderna bloggen. Om författaren Trine Gaarde Outzen är doktorand vid Lunds universitet och medlem i Nätverket för tidigmodern historia. Den tidigmoderna bloggen Den tidigmoderna bloggen har ett öppet format för reflekterande, analyserande, kortare såväl som längre texter. Den drivs av Nätverket för tidigmodern historia. Hitta fler tidigmoderna nyheter, blogginlägg och artiklar här: Nätverket för tidigmodern historia Det tidligt moderne kan ændre synet på dig selv og den verden, du selv lever i. Da jeg læste grunduddannelse på historie, læste vi på et historiografisk kursus et uddrag af den tyske medicinhistoriker Barbara Dudens bog The Woman beneath the Skin – a doctor and his patients fra 1987. Mødet med denne doktor og hans patienter blev lidt af en mind-blowing oplevelse for mig. I bogen beskriver Duden, hvordan kvinder i den tyske by Eisenach i 1700-tallet oplevede deres kroppe på måder, der er totalt uforståelige for et moderne menneske. I Eisenach var kroppene et sted, hvor konstante metamophorser af væsker fandt sted, det var kroppe, der blev erfaret som grænseløse og uophørligt flydende. Menstruation kunne vikariere gennem næsen (og mænd kunne også mensturere, da det ikke var menstruationen, der var knyttet til kønskategorien, men derimod det cykliske, der definerede kønnet), en sygdom kunne flyve ind ad øret, så ned i maven, derefter samles til en hård klump blod for så at blive opløst, bevæge sig ned i knæet, hvor den til sidst susede op langs rygraden og ud af munden. En gåtur kunne være fatal, hvis en blid brise løb henover huden og forhindrede sveden i at trænge ud. I kombination med forskrækkelse over en hund, der måske løb over vejen, kunne kroppen udvikle en alvorlig fysisk lidelse. Dette var ikke bare forestillinger: det var måden mennesker erfarede og oplevede deres kroppe. Personligt havde jeg nok en opfattelse af, at menneskers kropserfaringer måtte være universelle og et stabilt element i tid og rum. Dudens påstand, at kropserfaringer er stærkt påvirkede af verdenssyn og diskurser om køn, krop og klasse var på en måde overvældende, men også meget tankevækkende: hvor farvede var mon vores egne erfaringer af kroppen af vor egen historiske kontekst og biomedicinske forståelse af, hvordan menneskekroppen fungerer? Kunne de være anderledes? Nu kan man så spørge, om det ikke bare er et kuriosum, at mennesket i 1700-tallet mente og oplevede, at mænd kunne menstruere og at erfaringen af, hvad der skete indeni kroppen, var så anderledes end vores egne nutidige. Hvorfor har tidligt moderne kropserfaringer nogen som helst relevans for os i dag og hvorfor skal vi som historikere interessere os for dette? Jeg kan pege på mindst to vigtige grunde til, at vi skal. En indlysende konsekvens er, at vore egne erfaringer af kroppe, køn, følelser ikke er universelle og derfor adskiller sig fra både andre kulturers erfaringer, men sandsynligvis også vil ændres i fremtiden. Når vi konfronteres med noget radikalt anderledes, bliver vi nødt til at forholde os til de normer, der er præger vores egen kontekst. Hvor den klassiske medicinhistorie fremhæver, at naturvidenskaben neutralt afdækker den objektive ”Sandhed” om, f.eks. menneskets krop via forskning, vil en undersøgelse af, hvordan kultur og religion har påvirket kunstruktionen af denne sandhed kunne vise, at vejen til vores nutidige kropserfaringer måske er mere snoet og kringlet, end vi har antaget. I min egen forskning undersøger jeg, hvordan diætetik (læren om den fysiske sundhed), teologi og pædagogik smeltede sammen i starten af 1700-tallet ved et stort skolekompleks Die Franckesche Anstalten i Brandenburg - Presussen, og hvordan man her udviklede en disicplineret sundhedsfremmende livsstil, hvor den sunde og især kristne krop, var en krop, der ikke spiste for meget, ikke drak for meget, arbejdede hårdt og fik sovet godt om natten. Det at være fysisk sund blev knyttet til begreber som sjælens velbefindende og frelsen, hvor det usunde associeredes med synden og fortabelsen. Jeg vil ikke påstulere, at der går en lige linje fra pietisterne i Halles sundhedsforståelse og praktikker til nutidens dyrkelse af motion og speltbrød, men alligevel er det interessant, at dagens sundhedsdyrkelse ofte beskrives som pseudo-religiøs. Hvem har ikke prøvet at synde, når de gik ind til bageren og købte en dejlig fed og sød lækkerbisken. Selvom fysisk sundhed i dag sjældent sættes i forbindelse med noget som helst kristent, er vi måske mere kulturkristne, når vi disicplinerer vores kroppe med henblik at være sunde, end når vi går i kirken juleaften. Med dette mener jeg ikke, at konfrontationen med det tidligt modernes anderledes måde at forstå eller erfare verden skal fremme en relativisme, hvor den ene norm kan være lige så god som den anden, eller at vi skal forkaste den biomedicinske forståelse af sundhed. Men ved at undersøge det tidligt modernes kropserfaringer, kan vi holde et spejl op foran vor tids erfaringer af f.eks. kroppen. På den måde kan vi synliggøre hvordan vores erfaringer og syn på kroppen både påvirkes af og påvirker andre områder i samfundet som psykologi, pædagogik eller kategorier som køn, klasse og race. Vi kan sætte kroppen ind kontekst og ikke bare forstå kroppen men også konteksten bedre. Derfor er det tidligt moderne vigtigt for at forstå vores egen tid, hvordan vi kom hertil og at verden har potentiale til at være anderledes.
- Ny doktorandkurs: Experiments in Premodern Comparative History 7,5 hp
Historiska institutionen
Historiska institutionen har beviljats medel från fakultetens forskarskola till en ny doktorandkurs. Kursen, som startar hösten 2023, ges i samarbete med Göteborgs och Lunds universitet och syftar till att ge fördjupade kunskaper om hur komparativa metoder kan användas i historisk forskning i en förmodern kontext.
- Karin Sennefelt har valts in som ny ledamot i Kungliga Vitterhetsakademien
Historiska institutionen
Karin Sennefelt, professor i historia vid Stockholms universitet, har valts in som arbetande ledamot i Kungliga Vitterhetsakademien.
- Tidigmoderna nätverket bjuder in till artikelworkshop
Historiska institutionen
En och en halv dag på Collegium for Advanced Study i Uppsala för tidigmoderna forskare i alla skeden av sin karriär. Läs mer om workshopen och om ansökan. Tidigmoderna nätverket och Professor Margaret Hunt, Uppsala Universitet meddelar inbjudan till alla forskare inom området tidigmodern historia: Ansökningar välkomnas att delta i en workshop om att förbereda artiklar i tidigmodern historia för publicering i internationella tidskrifter. Workshopen på en och en halv dag är avsedd för forskare i alla skeden av deras karriär. Ett projekt av Tidigmoderna nätverket, med stöd av Kungl. Humanistiska Vetenskaps-Samfundet I Uppsala och Swedish Collegium for Advanced Study. Datum och resa Workshopen kommer att hållas på Swedish Collegium for Advanced Study in Uppsala, 15 maj-16 maj 2023. Tack vare stöd från Kungl. Humanistiska Vetenskaps-Samfundet i Uppsala kan vi betala resekostnader från var som helst i Sverige och övernattning för en natt. Om du kommer från länder utanför Sverige kan vi kanske betala en del av dina kostnader. Workshopens innehåll Det mesta av workshopen kommer att ägnas åt en diskussion av dina artiklar. Deltagarna kommer att distribuera en artikel, i nästan färdig form, som de vill skicka in till en internationell tidskrift. Dessa kommer att skickas in till oss i förväg (deadline: måndagen den 17 april 2023) och granskas av två läsare/kommentatorer. Dessutom kommer det att diskuteras varje artikel av den samlade gruppen och varje författare får tydliga, konkreta förslag på hur deras artikel kan förbättras. Tanken är att detta ska vara en rigorös och konstruktiv referentgranskning som ger artiklar en bättre chans att publiceras i ledande internationella tidskrifter och ökar skribenternas förtroende. Det finns plats för åtta presentatör och ett par lyssnare. En del av workshopen kommer att ägnas åt att kartlägga de tidskrifter som publicerar i tidigmodern historia och diskutera strategier för att välja en lämplig tidskrift att publicera i. Artiklarna kan fokuseras på historien i vilken region som helst i världen och tidsramen är 1450 till 1815, men detta är något flexibelt. Artiklar bör inte vara längre än 10 000 ord. Workshopen kommer att ledas av professor Margaret Hunt (Uppsala), professor Karin Sennefelt (Stockholm) och docent Lisa Hellman (Lund och Swedish College for Advanced Study). Utöver dessa tre kommer det att finnas ytterligare en till två läsare/kommentatorer, beroende på språken i de artiklar som skickas till oss. En hel del viktiga verk i tidigmodern historia publiceras på andra språk än engelska (t.ex. tyska och franska), så vi vill se till att vi kan diskutera artiklar avsedda för tidskrifter på dessa språk. Språket på workshopen kommer i första hand att vara engelska och svenska. Kontakt och Ansökan Antalet platser är begränsat, så ansök omgående till: Margaret.hunt@hist.uu.se . Genom att ansöka förbinder du dig att ha din artikel i färdig form att skickas ut till referentbedömare och workshopdeltagare senast den 3 april. För att ansöka skicka oss ett e-postmeddelande där Du uppger ditt intresse av att delta i workshopen Ange i en mening eller två ämnet och språket för din artikel, och vilken tidskrift du vill skicka in den (om du vet) Berätta för oss din adress och e-post, och eventuell institutionell tillhörighet. Hela inbjudan som pdf för utskrift: Inbjudan från Nätverket för tidigmodern historia som pdf (170 Kb)
- CIVIS-kurs i tidigmoderna religiösa minoriteters fotspår
Historiska institutionen
De internationella kurserna inom Civis-alliansen kombinerar en virtuell del med en fysik del på plats vid ett av alliansens medlemsuniversitet. För Civis-kursen ”religious minorities in Early Modern Europe” ägde den fysiska delen av kursen rum i Aix-en Provence i Frankrike. Visste du att du som student vid Stockholms universitet har flera olika möjligheter att studera utomlands? Förutom utbytesstudier i längre perioder är det möjligt att läsa kortare kurser genom Civis – European Civic University Alliance. I maj 2024 reste professor Karin Sennefelt och två av Historiska institutionens studenter till Aix-en-Provence i Frankrike för att ägna en vecka åt undervisning, studier och exkursioner i internationell miljö. Kursen ”Religious minorities in Early Modern Europe” anordnades inom det internationella universitetssamarbetet CIVIS. Studenter och lärare från flera universitet i Europa, som deltagit i kursens virtuella del tidigare under våren, samlades på Aix-Marseille Université för seminarier, exkursioner och utbyte av kunskaper. Karin Sennefelt höll i den del av kursen som handlade om samer som religiös minoritet i det tidigmoderna Europa.
- Historiska föreningen vid SU välkomnar nya medlemmar!
Historiska institutionen
Sedan 2023 finns studentföreningen för alla SU-studenter som älskar historia. Hösten 2023 grundades studentföreningen Historiska Föreningen vid SU i syfte att föra samman SU-studenter som älskar historia. Föreningen anordnar regelbundet aktiviteter för medlemmarna, allt från museibesök, brännbollsturnering och tentaöl. – För oss är det viktigaste att alla ska känna sig välkomna och få möjligheten att träffa nya vänner, säger Alexander Galiamoutsas, ordförande och initiativtagare till föreningen. Denna hösttermin anordnar föreningen för första gången en "mini-inspark" för nya historiestudenter. Wilma Källvik, som planerar föreningens event, berättar att insparken kommer att innebära välkomstmingel med fika och senare även brännboll och pizza. – Vi är även i kontakt med museum och ska försöka få till åtminstone en guidad museumtur denna termin. Sedan har så såklart ett flertal tentaöl planerade som blivit lite av vårt signaturevent! För den som är intresserad av föreningen är ansökningsprocessen enkel - gå med i föreningens facebookgrupp. Länkar och kontaktinformation finns på Historiska föreningen vid SU:s sida på Stockholms Universitets Studentkårs webbsidor: www.sus.se/studentforeningarna/historiska-foreningen .
- Dominikanermunken som kom att påverka det kristna Europas syn på islam
Historiska institutionen
I en ny publikation från Kungliga Vitterhetsakademin ger 16 författare olika perspektiv på vilken betydelse Riccoldo da Monte di Croces texter haft för historien om medeltida och moderna kristna-muslimska relationer.