Sök
Du söker nu på webbplatsen "Historiska institutionen". Vill du söka på hela Stockholms universitets webbplats?
Sök på su.seVisar 181-200 av 448 träffar
- Filmintervju med kulturvetaralumnen Cornelia: "Det fanns en öppenhet mellan studenter och lärare"
Historiska institutionen
När Cornelia Andersson hittade till kulturvetarprogrammet var hon glad att hitta en utbildning där hon kunde inkludera tidigare studier och som kändes rolig. Praktiken på ett kulturhus ledde till jobb som producent efter utbildningen.
- Rapport från en sabbatstermin i Massachusetts – med solförmörkelse och jordbävning
Historiska institutionen
Hossein Sheiban är universitetslektor i historia vid Historiska institutionen, Stockholms universitet. Under vårterminen 2024 befinner han sig vid Amherst College i Massachusetts, USA, för en sabbatstermin. Där arbetar han med ett projekt om en intellektuell gruppbildning i Iran och deras syn på religion, politik och intellektuellt arbete åren 1990–2010.
- Historikern Olle Ferm tilldelas Birgittapriset 2024
Historiska institutionen
Birgittapriset delas ut av Birgittastiftelsen till forskare eller andra förtjänta som bidragit till kunskap om kulturarvet kring Heliga Birgitta och hennes tid. I år har priset tilldelats Olle Ferm, professor emeritus vid Stockholms universitet.
- Efter mer än 200 år öppnades äntligen paketen
Historiska institutionen
1807 slogs några paket in på Färöarna för att skickas till en adress till Köpenhamn. Resan gick genom ett oroligt Europa präglat av Napoleonkrigen och skeppet som skulle föra paketet över Atlanten kapades av brittiska flottan innan de nådde sin destination. Lasten konfiskerades och paketen förblev oöppnade, fram tills alldeles nyligen.
- Noa knöt ihop säcken med kulturvetarprogrammet – från teori till praktik
Historiska institutionen
Lång praktik och möjligheten att använda sig av sina tidigare studier var några av de saker som lockade när Noa Persson valde att läsa Kulturvetarprogrammet. Programmet gav såväl teoretiska som praktiska tillämpningar av sådant han läst inom sitt huvudområde konstvetenskap – men inspirerade även till nya drömmar.
- Staden Vanda fyller 50 år och firas med en konferens av Nätverket för Nordisk Urbanhistoria
Historiska institutionen
Vanda, strax norr om Helsingfors, är en typisk finsk stad med en sen, men snabb urbanisering. Staden var en given utgångspunkt för konferensens diskussion om migration, infrastrukturer och välfärdsstäder.
- Fredrik Charpentier Ljungqvist utsedd till professor
Historiska institutionen
Fredrik Charpentier Ljungqvist blev den 8 december 2022 av rektor utsedd till professor i historia, särskilt historisk geografi, vid Stockholms universitet.
- Ny doktor i historia: Ta dig tid att fira
Historiska institutionen
Alvar Blomgren är sedan den 11 november Historiska institutionens allra nyaste doktor i historia. Men hur förbereder man sig för en disputation, och vad gör man sedan? Några korta frågor till den nye doktorn. Stormiga känslor och maktkamp var ämnet för disputationen den 11 november, när Alvar Blomgren försvarade sin avhandling "The Hurricane of Passion. Popular Politics and Emotion in Late Georgian England 1792–1812". Opponent var doktor Katrina Navickas. En disputation kan bli en lång och krävande affär. Opponenten går igenom i stort sett hela avhandlingen och disputanten förväntas kunna diskutera sitt ämne och besvara både allmänna frågetecken och eventuell kritik. Det gäller alltså att vara alert och ha sinnena med sig – och samtidigt hålla eventuell nervositet i schack. Alvar Blomgren förberedde sig genom att ta ledigt dagen innan disputationen. –Jag satt på kafé och läste skönlitteratur. Var det något under disputationen som förvånade dig, som kändes lättare eller svårare än du trott? –När opponenten var klar efter 90 minuter var jag helt slutkörd och började slappna av. Men då kom frågorna från betygsnämnden! Det var verkligen svårt att ladda om för detta.
- Två decennier av nyfikenhet och nörderi med forskning i centrum
Historiska institutionen
Det har gått nästan två och ett halvt år sedan universitetet utsåg 2020 års hedersdoktorer. Den akademiska högtiden då de ska promoveras har dock fått hållas på pandemipaus – tills nu. Tobias Svanelid som programleder och producerat Vetenskapsradion Historia i tjugotvå år ska fredag den 30 september bli hedersdoktor vid Humanistiska fakulteten. Tobias Svanelids hår har högtiden till ära hunnit bli långt ”som en jazzbasist”. – Jag började spara när jag fick veta att jag var utnämnd. Jag tänkte att det går att se lite rufsig ut på högtiden, det är högtravande nog ändå. Men det åker efter ceremonin. Tobias Svanelid har sedan år 2000 lett och producerat radioprogrammet Vetenskapsradion Historia i Sveriges Radio P1. Det är för sina insatser i programmet, och sitt arbete med att förmedla historiskt inriktad forskning till allmänheten på ett populärvetenskapligt sätt, som han nu den 30 september till slut officiellt kommer att promoveras till hedersdoktor vid den Humanistiska fakulteten. Traditionsenligt håller de nya hedersdoktorerna offentliga föreläsningar i universitetets regi under hösten. Så också Tobias Svanelid, som kommer att samtala med Charlotta Forss ”Om populariseringens dilemma” under ledning av Bo Eriksson den 24 november på Tranströmerbiblioteket. Dessutom har han blivit inbjuden att delta i ett par interna aktiviteter vid Historiska institutionen. –Det känns bra att bli tagen i anspråk. Jag och programmet har fått så mycket tid av forskare. Det är dags för mig att betala tillbaka, om folk vill ha det. Det känns som payback. Läs mer om samtalet den 24 november Radioprogram med forskningen i centrum Det som ”betalas tillbaka” är forskares medverkan i ett (hittills) tjugotvå-årigt program för historisk, arkeologisk, etnologisk och annan forskning om mänsklighetens förflutna. Och forskarnas och forskningens plats i programmet har varit allt annat än försumlig – programmet utgår till stor del ifrån intervjuer och möten med forskare och sätter på så sätt deras forskning i centrum. Detta kan jämföras med många andra podcasts och kultursidor, där det ofta är journalister som sammanfattar och förmedlar historia och annan forskning. –Det finns så många människor där ute som inte är akademiker, men som ändå är intresserade av forskarnas egna uttryck. Och många journalister kan inte tro det. Det ska alltid skruvas till, och hittas vinklar. I Vetenskapsradion Historia får de berörda forskarna själva sätta agendan och tala om sin egen forskning. Och det är inte nödvändigtvis något negativt att alla inte har vana av att tala om sina ämnen i populärvetenskapliga sammanhang. –Det finns något oskyldigt och bra i att vara ”omedietränad”. Man kan märka att forskare som varit mycket i media kan regissera sig själva mer. Samtidigt tror jag att programmet har skolat många historiker till att kanske bli mindre rädda för journalister. ”Det finns plats för nyfikenhet och nörderi” När Vetenskapsradion Historia startades vid Vetenskapsradions redaktion i Uppsala år 2000 sändes redan SR-programmet Historiska klubben (numera en del av Vetenskapsradion På Djupet). I programmet kopplades historia till dagsaktuella ämnen och händelser. Därmed fanns det plats för ett program som kunde utgå helt ifrån aktuell forskning utan att fokusera på hur den kopplas till samtiden. –Det finns plats för nyfikenhet och nörderi, och det är väl vad jag tycker att historia är. Det finns mycket samhällsrelevant historisk forskning – men gudskelov också mycket som drivs av ren nyfikenhet. Varken forskarna eller programmet ställer särskilt ofta frågan: vad ska det här leda till? Det finns aldrig brist på ämnen för nya program. Tobias Svanelid låter till stor del sina egna intressen styra programmens riktning. –Bland det roligaste med jobbet är att få välja ämnen själv – och att de inte behöver vara aktuella. Ambitionen är att programmet ska kunna både förklara och komplicera historiska frågor – med forskarnas hjälp. Ett exempel som Tobias Svanelid ger är de lyssnare som kommit in på historieämnet genom ett intresse för den nationella historien. –Och där är det spännande att bidra med perspektiv på den traditionella historien som utmanar och ifrågasätter folks ”för sant-hållna” uppfattningar om Sverige, och om sig själva. "Det blir starkt när man får möta riktiga människor som berörs av historien. Man blir en del av det som berättas." Historia som berör och upprör Det avsnitt som berört Tobias Svanelid allra mest handlar om svenskamerikaner i USA. År 2012 reste han till de gamla svenskkolonierna i Minnesota, Chicago och Bishopshill. Historiker och vanliga amerikaner vars släkt kommit från Sverige berättade i programmet om sin familjs öden. Bland andra träffade han ungdomar från ett svenskt-amerikanskt universitet som lärde sig svenska genom Disney-sånger. I programmet hörs de sjunga ”En helt ny värld” från filmen Aladdin, vilket också blev symboliskt för de historiska migrerade svenskarnas hopp till den ”nya världen”. –Ibland blir historien nästan som science fiction, för att det är så långt bort. Men det blir starkt när man får möta riktiga människor som berörs av den. Man blir en del av det som berättas. Lyssna på det första av två avsnitt om svenskamerikaner här Vilka utmaningar finns då i programproduktionen? Vissa ämnen väcker extra mycket känslor, och därmed både positiv och negativ respons, hos lyssnarna. Samisk historia, vargjakt och kvinnohistoria är några exempel. Andra ämnen kan få gott genomslag i problematiska sammanhang. –Jag känner stolthet över programmet men blir också besvärad när vi blir lyfta i högerextrema kretsar, till exempel program vi haft om slavhandel i arabiska länder. Tobias Svanelid reflekterar även över vad redaktionens blyga storlek – bestående av honom själv och kollegan Urban Björstadius – innebär för val av, och perspektiv på, innehållet i programmen. Ett exempel han nämner är hur barnafödandets historia seglade upp som ett möjligt ämne efter att det tagits upp i en nyutkommen bok. Det gör att han ställer frågan: Varför hade de inte kommit att tänka på det ämnet tidigare? –Jag har ju inte själv fött barn. Nu är det något som man kan tycka att alla borde bry sig om och intressera sig för. Men för en annan journalist med andra erfarenheter kanske det skulle varit självklart som ämne långt tidigare. Vetenskapsradion historia – alltid där det hände ”Vetenskapsradion historia är aldrig på plats när det hände, men alltid där det hände”, står det på Sveriges Radios hemsida. Och Tobias Svanelid vill vara just på plats under inspelningarna så mycket det går. En inspirationskälla för inslagens utformning är den brittiske naturdokumentärlegendaren David Attenborough. –Han var där, och kröp i termithögarna. Jag gör något liknande fast i historien. Det blir roligare för en själv, och det tror jag också det är för David Attenborough. Mer än två decenniers verksamhet, mycket av den i hemstaden Stockholm, har förvandlat Tobias Svanelids upplevelse av sin närmiljö. Han kan aldrig gå särskilt långt utan att passera en plats som påminner honom om en historisk händelse eller intervju från programmet. Han jämför det med en bok från sin barndom. I boken fanns bilder av en stad. –På bilderna såg man staden i nutid, och så syntes det som en reva i tiden, där de visade en skärva av hur staden såg ut för länge sen. Så ser jag världen nu, att den är full av historiska lager – speciellt när jag går runt med forskare. "Han var där, och kröp i termithögarna. Jag gör något liknande fast i historien." ”Svindlar när man tänker på hur många sätt det finns att göra program” Programmets form har utvecklats under dess första två decennier. De tidiga åren hade Tobias Svanelid en parhäst i form av historikern Nils-Olof Zethrin som fungerade som en länk mellan den mindre historiskt kunnige programledaren och inbjudna forskare. Efter några år, när Tobias Svanelid blivit varm i de historiska kläderna, skötte han under en tid apparaten själv. Urban Björstadius tillkom som kollega för några år sedan och håller bland annat i nyhetsinslagen. Programmet har blivit längre än de ursprungliga tjugofem minuterna – nu är varje avsnitt närmare fyrtiofem utan musik. Och det finns mer att göra. –Vi vill göra mer inslag med humor. Nu har vi på gång att vi ska testa historiska grejer i programmen – testa historiska kläder eller bli utkastade i en medeltidskatapult. På så sätt kan vi komma ännu närmare historien. Men det svindlar när man tänker på hur många olika sätt det finns att göra program på. Den som eventuellt oroat sig för att ett hedersdoktorat innebär att Tobias Svanelid ser sin uppgift som folkbildare som uträttad, kan vara lugn. Programledaren och producenten har inga planer på att byta jobb – så länge SR, som skriver kontrakt på årsbasis, vill fortsätta göra programmet. –Men hittills går det ju bra för programmet. Och det har gått i tjugotvå år. Skulle Vetenskapsradion Historia läggas ner tror han att det kunde vara roligt att göra samma koncept i TV, eller skriva reportageböcker. Men det finns, som han säger, ingen ”exit plan”. – Jag tycker fortfarande att jag har det bästa jobbet.
- Ny läsgrupp om tidigmodern historia
Historiska institutionen
En prestigelös diskussionsklubb för doktorander inom Nätverket för tidigmodern historia. Doktoranderna i nätverket för tidigmodern historia startar höstterminen 2022 en läsgrupp; en prestigelös diskussionsklubb som träffas och pratar om en kort text som fått oss att tänka – antingen om det tidigmoderna, historia i allmänhet, eller teoretiska problem som kan egga tanken. Syftet är att skapa en intellektuell gemenskap bland doktorander i nätverket och lära av varandras kloka huvuden. Läsgruppen har inga formella krav på närvaro eller typ av texter, förutom att den absoluta maxlängden på vad vi läser är 20 sidor (men gärna kortare) per tillfälle. Meningen är att läsningen ska vara rolig, inte arbetsbetungande. Första tillfället kommer ske fredagen den 2:a september (på Zoom så att alla kan deltaga) men redan nu är alla doktorander i nätverket välkomna att skicka in förslag på något man gärna skulle läsa tillsammans med andra! Kontaktperson: Gustav Ängeby gustav.angeby@historia.su.se
- Boksläpp: Shopping i Stockholm. Sociala praktiker på gatunivå 1700–1850
Historiska institutionen
– Om vi blundar och tänker shopping, vad ser vi då? Jo vi ser kanske en shoppinggata, vi ser en massa grejer och kanske Västerlånggatan så som den ser ut idag. Och om vi sen tänker bort det, och tar bort lager för lager tills vi hamnar på 1700-talet och 1800-talet… Hur ser det ut då?
- Pengakrav, krigsfångar och utomäktenskapliga barn på 1700-talet – avhandlingen som blev ett spel
Historiska institutionen
Går det att spela sig igenom en avhandling i historia? I nydisputerade Olof Blomqvists historiska spel kommer vi närmare de val och kval som en europeisk 1700-talsstad kunde ställas inför. Historiska institutionens kommunikatörer tog sig an uppdraget. Så här gick det.
- Läsgruppen för tidigmoderna historiker återvänder våren 2024
Historiska institutionen
Doktoranderna Tabea Hochstrasser och Patrick van der Geest från Umeå respektive Lunds universitet initierar återkomsten av den Tidigmoderna läsgruppen. Se mer information och preliminärt schema i den engelska artikeln: Return of the online Early Modern Reading Group!
- Nu fortsätter historien om Sverige
Historiska institutionen
Efter ett uppehåll fortsätter SVT:s serie Historien om Sverige på söndag den 14 januari. Seriens sjätte avsnitt kommer att handla om stormaktstiden 1560-1658. Historiska institutionens forskare, studenter och alumner har bidragit på olika sätt till alla perioder som avhandlas i serien. Runt 300 experter har enligt SVT medverkat i arbetet med underlaget för serien. Av dessa är flera forskare vid Historiska institutionen, som bidragit med såväl research som intervjuer framför kameran. Efter fem avsnitt som tillsammans täckte historia från stenålder till Vasatid har serien pausat över jul och nyår. På fredag den 14 januari sätter serien igång med ytterligare fem avsnitt som behandlar tiden från 1560 till våra dagar. Flera av Historiska institutionens historiker som är inriktade på tidigmodern och modern tid har bidragit till de kommande avsnitten, både med research, korrektur och intervjuer: Karin Sennefelt , My Hellsing , Joakim Scherp , Yvonne Hirdman och Mattias Tydén . Produktionen har även befolkats av studenter och alumner från Historiska institutionens utbildningar. Ellen Fredin Misgeld arbetade med programmet under sin praktik inom masterprogrammet i medeltidsstudier. Ellen praktiserade på SVT:s Historiens om Sverige Om "Historien om Sverige" En ny historisk dramatiserad dokumentär om Sveriges historia från SVT. Många forskare från flera lärosäten har bidragit i olika kapaciteter till produktionen. Från Historiska institutionen har följande anställda deltagit, såväl bakom som framför kameran (i alfabetisk ordning): Fredrik Charpentier Ljungqvist , Bo Eriksson , Anna Götlind , My Hellsing , Yvonne Hirdman , Wilhelm Ljungar , Thomas Neijman , Margaretha Nordquist , Joakim Scherp , Karin Sennefelt , Mattias Tydén . Till programmet på SVT Play. Läs till exempel om historikerna Margaretha Nordquist, Fredrik Charpentier Ljungqvist, och Thomas Neijmanns medverkan här: Många historiker berättar Sveriges historia
- Kandidatuppsats i historia vid Stockholms universitet prisad i riksdagens uppsatstävling 2024
Historiska institutionen
Vi riktar ett stort grattis till Martin Lindqvist vars kandidatuppsats i historia, "Tack för det Televerket! En analys av de riksdagsdebatter mellan 1993 och 2001 som förde Telia till börsen", utsetts till en av två vinnare i 2024 års upplaga av riksdagens uppsatstävling för högskole- och universitetsstudenter. Martin meddelades priskommitténs beslut via telefon av riksdagens talman Andreas Norlén. Han berättar att uppsatsens tema styrts av hans intresse för politik och hur just bolagiseringen och utförsäljningen av Televerket väckte särskilt intresse i och med Sveriges helomvändning i frågan. Bolagiseringen och utförsäljningen av Televerket är i dag inte speciellt omdebatterad, men det fascinerade mig att Sverige inom loppet av 80 år gjorde en 180-graderssväng i frågan om hur verksamheten skulle organiseras. Martin Lindqvist har analyserat den politiska debatten bakom Televerkets bolagisering och uppsatsen sätter fingret på den politiskt heta frågan om offentlig eller privat drift av allmännyttig service. Då riksdagsdebatterna har stått i fokus för undersökningen har riksdagstrycket varit ett självklart källmaterial för honom. – Det blev många och långa dagar på Riksdagsbiblioteket, men det är en väldigt trevlig miljö att studera i.
- Känslosam politik inget nytt
Historiska institutionen
Polarisering, känsloargument, ilska, frustration – det politiska klimatet är fullt av känslor som åberopas av såväl väljare som politiker, inte minst i anslutning till årets presidentval i USA. Ett samtida fenomen – eller? Inte enligt historiker Alvar Blomgren. Han har i sin forskning visat hur politiska aktörer i England under och efter tiden för den franska revolutionen i sina kampanjer aktivt framkallade känslor för att främja politisk mobilisering. År 2016 studerade Alvar Blomgren på Bath Spa University i England. Perioden präglades av debatten om Brexit, som ledde till Storbritanniens beslut att lämna EU. Senare samma år blev Donald Trump vald till USA:s president. Två stora politiska händelser som omgärdades av polarisering och känslomässiga argument. – Det var denna utveckling som först fick mig att bli intresserad av radikalisering och polarisering historiskt. När han sex år senare lade fram sin avhandling i historia handlade den om hur känslor användes i och påverkade det brittiska politiska klimatet under tiden under och efter franska revolutionen.
- Historiska institutionen utlyser två doktorandtjänster
Historiska institutionen
Har du en magister- eller masterexamen i historia eller motsvarande ämne och vill ägna dig åt historieforskning och studier på heltid de kommande åren? Historiska institutionen vid Stockholms universitet utlyser nu en doktorandanställning i historia och en doktorandanställning i historia med inriktning mot klimathistoria. Sista ansökningsdag är 15 mars. Startdatum för anställningarna är 1 september. Läs mer om hur du ansöker till de båda anställningarna via Stockholms universitets ansökningssystem. Se länkarna nedan: Doktorand i historia Doktorand i historia, med inriktning mot klimathistoria Läs mer om att doktorera i historia på vår hemsida
- Uppsatsskrivande i historia gav ringar på vattnet
Historiska institutionen
Aina Myrstener berättar hur hennes kandidatuppsats i historia resulterat i föredrag och medverkan i radio. Under vårterminen 2024 lade Aina Myrstener fram sin kandidatuppsats ”Sång diktad om min olyckshändelse”. Arbetsplatsolyckor manifesterade i tiggarverser 1914–1944 vid Historiska institutionen, Stockholms universitet. Uppsatsen, där Aina via tiggarverser undersökt arbetsplatsolyckor och de lagförändringar som kom att förbättra arbetarnas villkor, resulterade senare i ett föredrag på Arkivens dag och en medverkan i Sveriges Radio.
- Gustav Nyberg har disputerat i historia
Historiska institutionen
Ett stort grattis till Gustav Nyberg som den 5 juni disputerade i historia vid Stockholms universitet på avhandlingen "Förfacklig kamp och vardagligt motstånd. Klassmotsättningar mellan husbönder och statare i Stockholms län ca. 1890–1919". Opponent var Erik Lindberg, professor i historia vid Uppsala Universitet.
- Håkan Forsell aktuell med ny bok om Södermalm
Historiska institutionen
I maj utkommer Håkan Forsell, professor i Stockholms historia vid Stockholms universitet, med en ny monografi om Södermalm i Stockholm. I "Söder. Drömmar och förvandlingar i en svensk stadsdel" (Weyler förlag) skriver Forsell om en av landets mest mytologiserade stadsdelar ur ett internationellt perspektiv, om dess moderna historia och hur vissa områden uppvärderas via ekonomiska och kulturella investeringar.