Sök
Du söker nu på webbplatsen "Historiska institutionen". Vill du söka på hela Stockholms universitets webbplats?
Sök på su.seVisar 201-220 av 448 träffar
- Daniel Sävborg, ny affilierad professor i historia vid Stockholms universitet
Historiska institutionen
Daniel Sävborg är sedan 2010 professor i nordisk filologi vid Dorpat universitet i Estland. Han kommer de närmaste tre åren att knytas till Historiska institutionen vid Stockholms universitet, ett samarbete som både han och institutionen ser mycket fram emot. Daniel Sävborg är glad att återigen vara tillbaka vid Stockholms universitet, där han 1997 disputerade i litteraturvetenskap. Han berättar hur affilieringen i praktiken kommer att knyta honom till den aktiva forskningsmiljö som bedrivs vid Historiska institutionen och Centrum för medeltidsstudier.
- Historiska institutionen utlyser upp till två doktorandanställningar i urbanhistoria
Historiska institutionen
Historiska institutionen utlyser nu upp till två doktorandanställningar i historia inom forskningsprojektet "Den urbana välfärden 1840–1920: välfärdsstadens genombrott". Magnus Linnarsson, professor i historia vid Stockholms universitet och projektledare för Den urbana välfärden 1840–1920: välfärdsstadens genombrott ser doktorandanställningarna som en viktig del i arbetet med att bygga upp en större och mer konkurrenskraftig urbanhistorisk forskarmiljö vid Historiska institutionen i Stockholm. – Projekten kommer också att komplettera redan pågående projekt om urban välfärd som vi driver i samarbete med nordiska kollegor, säger han. Sista ansökningsdag är 31 oktober 2025. Läs utlysningen i sin helhet via denna länk Läs mer om forskningsprojektet Den urbana välfärden 1840–1920: välfärdsstadens genombrott via denna länk Läs mer om att doktorera i historia på vår hemsida
- Filippinska ambassaden invigde Philippine History Forum vid Historiska institutionen
Historiska institutionen
I början av september invigdes utbildningsprojektet "Philippine History Forum" vid Stockholms universitet. Den filippinska ambassaden hade tillsammans med initiativtagare och projektledare Birgit Tremml-Werner, docent och lektor i historia med inriktning mot globalhistoria vid Stockholms universitet, bjudit in forskarkollegor och studenter till en donationsceremoni i Historiska institutionens lokaler.
- Utlysning: Professor i medeltidshistoria vid Stockholms universitet
Historiska institutionen
Historiska institutionen vid Stockholms universitet utlyser en professur i medeltidshistoria.
- Möt våra nya doktorander
Historiska institutionen
Den 1 september påbörjade Ellinor Eriksson och Anne Katrine Holm Pedersen sina doktorandanställningar vid Historiska institutionen, Stockholms universitet. Här berättar de mer om sin akademiska bakgrund och kommande forskning vid institutionen.
- Grattis Olof Blomqvist, som har beviljats internationell postdok av Vetenskapsrådet!
Historiska institutionen
Vi gratulerar Olof Blomqvist, tidigare doktorand vid Historiska institutionen vid Stockholms universitet, som har beviljats 3,9 miljoner kronor av Vetenskapsrådet för det internationella postdokprojektet ”Crowdfunda riket – kollekt, statsbyggnad och gemenskapsformering i Sverige, ca. 1650–1860”.
- Urbanhistorisk workshop i Köpenhamn
Historiska institutionen
Det nordiska forskningssamarbetet på temat urban välfärd fortsätter. Den 23–24 oktober hade projektet ”Nordic urban welfare 1840–1940” sin andra sammankomst, denna gång på Nationalmuseum i Köpenhamn, där urbanhistoriker från Sverige, Norge, Danmark och Finland drog upp riktlinjer för ett fortsatt samarbete över nationsgränserna. Under två hektiska dagar diskuterades aktuella forskningsfrågor, analytiska ramverk och ändamålet för ett större framtida forskningsprogram.
- Ny antologi med ett internationellt och historiskt perspektiv på hyresgästorganisering
Historiska institutionen
Den 6 november släpptes boken Rent Strikes. A history of collective tenant actions across the world (UCL Press) med Hannes Rolf, postdoktor vid Historiska institutionen, Stockholms universitet, och Lucas Poy, lektor i globalekonomisk och social historia vid Vrije Universiteit i Amsterdam, som redaktörer.
- Tips till historieintresserade: Historiska föreningens nya hemsida
Historiska institutionen
Svenska historiska föreningen samlar historiker och historieintresserade och ger bland annat ut Historisk tidskrift. Kolla in deras nya hemsida. Hos Svenska historiska föreningen finns mycket att hämta för den som söker information om vad som är på gång i historiker-Sverige: kalendariet ”Aktuellt inom svensk historisk forskning”, en historikerblogg, upplysningar om historiekonferenser och inte minst ett arkiv för nya och gamla nummer av Historisk tidskrift. Du hittar en länk till Historiska föreningens nya hemsida här: svenskahistoriskaforeningen.se
- Bok om biståndshistoria uppmärksammas
Historiska institutionen
Pressen uppmärksammar "En svindlande uppgift". En nyutgiven bok om det svenska biståndets historia skriven av tre historiker från Stockholms universitet.
- Josefine Berndt är ny doktor i historia
Historiska institutionen
Stort grattis till Josefine Berndt, som den 15 september försvarade sin avhandling "Polisfrågan i svensk politik. Reformer och institutionell förändring 1875–1965". Historiska institutionen välkomnar ännu en disputerad till de färdiga historiedoktorernas skara. Josefine Berndt kan sedan sin disputation den 15 september titulera sig som doktor i historia. Opponent var Stefan Nyzell, Malmö universitet. Avhandling om polisreformarbete 1870-1965 Hur ska framtidens polis utformas för att möta samhällets ökade behov av polisbevakning? Denna fråga ställde sig Sveriges makthavare för mer än hundra år sedan, men svaret var allt annat än självklart. Polisväsendet var uppdelat på många lokala organisationer, och under 1900-talets början upplevdes systemet närmast oöverblickbart. Genom ett kontinuerligt reformarbete och genom politiska förhandlingar skapade regering och riksdag en idealbild av den framtida polisens utformning. Men att uppnå detta ideal visade sig vara svårt. Reformer genomfördes för att möta de omedelbara behoven, utan att nå de långsiktiga målsättningarna. Med tiden ökade dock de politiska kraven på en mer genomgripande reform där staten övertog huvudmannaskapet för polisväsendet. Lösningen var att skapa ett helt nytt polissystem och år 1965 förstatligades polisväsendet. I Josefine Berndts avhandling analyseras reformarbetet från 1870-talet och fram till förstatligandet av polisväsendet 1965.
- Olof Blomqvist har disputerat
Historiska institutionen
Den 9 juni försvarade Olof Blomqvist sin avhandling "I want to stay - local community and prisoners of war at the dawn of the eighteenth century".
- Podden där brott möter historia
Historiska institutionen
I podden Brottshistoria går historiedoktoranden Emmy Atterving och podcastproducenten Mohamed El Abed igenom såväl kända som mer obskyra brottsfall – och den historiska kontext de skedde i. – Vad är det här för jeppe? Så tänkte Emmy Atterving en dag i november 2023 när en oväntad förfrågan damp ner i hennes mejlinkorg. Hon lät en vän kolla upp avsändaren innan hon gick med på att träffa honom. Mejlskrivaren hette Mohamed El Abed och är manusförfattare och podcastexpert med flera framgångsrika poddar och radioprogram bakom sig. Nu ville han förverkliga en ny egen podcastidé och var därför på jakt efter en historiker med specialkunskaper inom brott. – Jag letade länge efter rätt historiker, men sen hittade jag Emmys profilsida där hon beskriver sin forskning. Jag tror hon hade uppdaterat den bara kvällen innan. Det berättar Mohamed El Abed, nästan ett år senare, i studiorummet där de nu varje vecka spelar in sin gemensamma podcast: Brottshistoria. ”Brott säger något om samhället som andra fenomen inte gör” Emmy Atterving är doktorand på Historiska institutionen sedan 2020. Hennes pågående avhandlingsarbete om 1800-talets kriminaljournalistik var det som fick Mohamed El Abed att fråga just henne om hon ville bli Brottshistorias egen historiker. Det var också intresset för kriminaljournalistisk som fick henne att säga ja. – Brott visar till exempel hur människor beter sig under press, eller när de är i behov av pengar. Det är även utgångspunkten för min avhandling – att brott säger något om ett samhälle som andra fenomen inte gör. Emmy har haft idéer om podcasts förut, som dock inte tagit sig förbi planeringsstadiet. – Men så kommer Mohamed med tio års erfarenhet av att podda. Han känner till marknaden och hur man säljer in podden – och så klickade vi bra. Redan andra gången Emmy Atterving och Mohamed El Abed träffades spelade de in ett pilotavsnitt av podden. Sedan dess har de släppt ett avsnitt i veckan, i skrivande stund över 30 stycken plus ett tiotal miniavsnitt om ”historiska myter”.
- Globalhistoriska teman i ny antologi
Historiska institutionen
Den nyligen utgivna Natur & Kulturs Globalhistoria 1 & 2 beskrivs av förlagets som något av ett pionjärprojekt med ambitionen att frigöra historieskrivningen från det gamla beroende av nationen och Europa. I publikationen, som består av två band, behandlar ett trettiotal forskare var sitt tema. Håkan Forsell har skrivit kapitlet "Stad: från förhistoriska bosättningar till globala megaregioner”, Mats Hallenberg "Stat. Politiska välden i en föränderlig värld”, Jens Ljunggren har bidragit med kapitlet ”Idrott: En värdeladdad och svårstoppad global rörelse” och Leos Müller med "Handel. Tre tusen år av globalt utbyte". Essäistisk översikt om tre faser av staters utveckling Mats Hallenbergs kapitel ”Stat. Politiska välden i en föränderlig värld” beskriver han som ”översiktligt i sin karaktär” då det var viktigt att det täckte utvecklingen från äldsta historisk tid fram tills idag. – Jag tänkte att en sådan historisk översikt kunde förtjäna sin plats i ett översiktsverk av den här typen. Lite allmänhistoriska kunskaper har inte skadat någon. Uppgiften att beskriva stater i världshistorien under drygt femtusen år tog han som en utmaning och en möjlighet att skriva något lite friare och mer ”essäistiskt”. Mats Hallenberg tog också chansen att driva en tes tidigare funderat på: –Staternas utveckling i historisk tid skulle kunna delas in i tre faser. Först en kamp mellan olika typer av herravälden där staten så småningom blir den överordnade politiska organisationsformen med allt större maktanspråk. Därefter konflikter om vem eller vilka grupper som ska kontrollera statens resurser. Det demokratiska genombrottet kan i sin tur ses som en möjlig vändpunkt där de ekonomiska eliterna organiserar ett motstånd för att begränsa staternas inflytande genom olika former av överstatliga institutioner.
- Förlagskunskap fyller 30 år!
Historiska institutionen
I höst har det gått 30 år sedan utbildningen Förlagskunskap startades på initiativ av Svenska Förläggareföreningen. Detta kommer att firas med ett evenemang med talare, paneldebatt och mingel den 18 oktober.
- Skapa, ändra, laga, dela: Shopping under det långa 1700-talet
Historiska institutionen
Bakom kursnamnet ”Valbar fördjupning” på Historia II döljer sig mycket spännande. Nytt för hösten är till exempel en kurs med fokus på shopping under 1700-talet som hålls av My Hellsing.
- Grattis till en plats på Pro Futura-programmet, Iva Lucic!
Historiska institutionen
I november förra året nominerade Historiska institutionen vid Stockholms universitet docent Iva Lucic till en plats på Pro Futura-programmet, och det är med stor glädje vi nu kan berätta att hon som en av fyra unga forskare har antagits till programmet, vilket också innebär att vi får en ny kollega.
- Spannmål till varje pris: Nytt projekt undersöker livsmedelstillgången i det tidigmoderna Europa
Historiska institutionen
Spannmål var en central produkt i det förindustriella Europa och perioder av brist på spannmål ledde inte sällan till armod, svält och sociala oroligheter. I ett nytt forskningsprojekt kommer Fredrik Charpentier Ljungqvist tillsammans med forskare från tre olika discipliner att undersöka och förklara hur spannmålspriser och livsmedelsstress hörde samman och påverkade olika delar av Europa från 1500-talet till 1800-talet.
- Nodegoat: Databasverktyg av historiker, för historiker
Historiska institutionen
Analysverktyget Nodegoat är ett av flera digitala verktyg som kan hjälpa forskare inom humaniora att hantera och visualisera sitt material. Docent Sune Bechmann Pedersen, som leder det Digitalhistoriska seminariet, arrangerade i oktober en workshop där forskare och doktorander från flera universitet fick pröva på och diskutera hur digital visualisering av data kan användas inom humanistisk forskning. Verktyget Nodegoat skapades år 2011 och utvecklades inom projektet SPIN, ”Study Platform on Interlocking Nationalisms”, vid Universiteit van Amsterdam. Syftet var att kartlägga de historiska och kulturella rötterna till Europas nationalistiska strömningar under romantiken och det långa 1800-talet. I fokus för studien stod de intellektuella nätverk som bar och spred de framväxande idealen för kulturnationalism under perioden. För att kunna organisera och visualisera den data som samlades in inom projektet behövdes ett digitalt verktyg, och så växte Nodegoat fram. Det som började som en bunt brev i en databas blev med tiden till en hel digital encyklopedi över den romantiska nationalismen i Europa, fylld med allt från personer och relationer till målningar och texter. Efter hand utvecklades också de digitala metoderna för att visualisera data inom SPIN-projektet till ett digitalt analysverktyg öppet att använda även för andra forskare. Digitala verktyg skapar nya möjligheter för historieforskningen Sune Bechmann Pedersen, docent i historia och universitetslektor med inriktning mot digital historia vid Historiska institutionen, Stockholms universitet är en av dem som använder digital visualisering i sin forskning. Han forskar om hur internationell turism blev ett fenomen som politiker och ekonomer började intressera sig för under första hälften av 1900-talet. Under denna period skapades olika internationella organisationer som verkade för att främja turism och bekämpa byråkratiska hinder. Organisationerna anordnade återkommande konferenser och fick med tiden allt fler medlem som bidrog till att sprida kunskap och professionalisera resebranschen. En relationell databas som Nodegoat är ett utmärkt verktyg för att skapa en överblick över ett källmaterial och undersöka alla tänkbara typer av relationer som förändras i tid och rum. Sune Bechmann Pedersen I arbetet med att kartlägga vilka personer som deltog på vilka möten, vilket i sin tur gör det möjligt att analysera framväxten av ett transnationellt nätverk av turistexperter, använder Sune Nodegoat. Han menar att den här typen av digitala verktyg öppnar för många möjligheter inom historieforskningen. – En relationell databas som Nodegoat är ett utmärkt verktyg för att skapa en överblick över ett källmaterial och undersöka alla tänkbara typer av relationer som förändras i tid och rum. Men, påpekar han, som med alla typer av verktyg finns det en inlärningskurva som kan kännas brant till en början. – Fördelen med Nodegoat är dock att programmet är designat av historiker för historiker, så jämfört med andra databasverktyg vill många historiker nog uppleva att avkastningen blir större om man vågar språnget. Den digitala verktygslådan för historiker har växt i snabb takt i de senaste åren, och fortsätter att växa. – Det utvecklas ständigt nya avancerade program, säger Sune. Och även om man inte identifierar sig som digital historiker finns det ett antal lättillgängliga verktyg som man kan ha nytta av, till exempel Transkribus för handskriftsigenkänning, Tropy för hantering av arkivfoton och Voyant för ”fjärrläsning” av stora textmängder.
- Många historiker berättar Sveriges historia
Historiska institutionen
Just nu pågår SVT:s största historiesatsning någonsin: Programserien ”Historien om Sverige” hade premiär den 5 november. I tio avsnitt över två säsonger får vi följa berättelsen om Sverige ända från istid till nutid. Och Historiska institutionens forskare är med.