Sök
Letar du efter intern information?
Visar 18681-18700 av 49075 träffar
- Skolledarnas forskningskonferens 2026
Institutionen för ämnesdidaktik
ULF inom Huvudstadsnoden – Utbildning, Lärande och Forskning – bjuder in till Skolledarnas forskningskonferens. Det är en mötesplats för dig som vill fördjupa dina kunskaper om att leda skolutveckling på vetenskaplig grund. Konferensen ger konkreta exempel på hur undervisningsutveckling kan ledas i praktiken.
- Internt: Anna Greens 50-procentseminarium
Institutionen för ämnesdidaktik
Anna Green undersöker i sitt licentiatprojekt hur elever i årskurs 6–9 som läser franska uttalar och uppfattar fonemen /z/ och /ʒ/. Dessa ljud är kända för att vara svåra för svenskspråkiga inlärare. Studien är den första av sitt slag i Sverige som undersöker franskt uttal hos grundskoleelever.
- Internt: Berrak Pinar Uluers 50-procentseminarium
Institutionen för ämnesdidaktik
Berrak Pinar Uluer presenterar sitt pågående avhandlingsarbete vid sitt 50-procentseminarium. Hon är doktorand i språkdidaktik och forskar om engelska och flerspråkighet i Sverige. Seminariet hålls på engelska.
- Internt: Karin Wessléns 90-procentseminarium
Institutionen för ämnesdidaktik
Detta 90-procentseminarium syftar till att pröva avhandlingens forskningsdesign, analyser och vetenskapliga argumentation inför disputationen. Seminariet fokuserar särskilt på manuskriptets vetenskapliga stringens och dess bidrag till det språkdidaktiska forskningsfältet.
- MATS-satelliten vakar åter över atmosfärens översta skikt – efter ett år utan sändningstillstånd
Meteorologiska institutionen
Efter över ett år i pausläge återupptar den svenska forskningssatelliten MATS sina mätningar under sommaren. Det vetenskapliga teamet leds av projektledaren Linda Megner och huvudforskaren Jörg Gumbel från vid Meteorologiska institutionen (MISU), Stockholms universitet. Driften pausades mellan april 2025 och juni 2026 på grund av ett administrativt fel i licensieringen av de radiofrekvenser som MATS använder för kommunikation. Nu är felet rättat, och satelliten har åter tillstånd att skicka hem sina data.
- Valdebatt
Statsvetenskapliga institutionen
Välkommen till valdebatt den 9 september. Hur vill partierna forma Sveriges framtid? Föranmälan krävs.
- Eftervalsanalys
Statsvetenskapliga institutionen
Välkommen på eftervalsanalys: Vad hände i valet – och vad händer nu?
- "Alla som vill se en demokratisk utveckling borde läsa det här programmet"
Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap
Ann de Jonge hade ett långt arbetsliv i fastighetsbranschen bakom sig. Men vid 58 års ålder kände hon att det var dags att prova något nytt.
- Den första neutrinobilden av Vintergatan
Stockholms universitet
För första gången har forskare tagit fram en bild av Vintergatan med hjälp av neutriner, som observerades med teleskopet IceCube i den antarktiska isen. Bilden antyder att den kosmiska strålningen oftare krockar med gas och stoft i Vintergatans centrala delar än vad man tidigare trott. Resultaten publiceras i tidskriften Science.
- ”Att lära sig skriva för hand var detsamma som att bli pryglad”
Stockholms universitet
Att lära sig skriva under antiken var förknippat med tortyr. Klostrens kopister förstörde synen och bröt ryggen under arbetet. Men när boktrycket kom drev det på skrivandet för hand snarare än dödade det. Thomas Götselius forskar om handskriftens litteraturhistoria.
- Algblomning spelar en nyckelroll för Östersjöns fiskbestånd
Stockholms universitet
Stora ansamlingar av växtplankton, närmare bestämt cyanobakterier, vid vattenytan brukar kallas för algblomning och försämrar kvaliteten på Östersjöns vatten kraftigt på sommaren. Men en ny studie från Stockholms universitet visar att dessa cyanobakterier är huvudföda för de djurplankton som i sin tur har en nyckelroll för ett stort fiskbestånd.
- Biverkningar av strålbehandling
Stockholms universitet
Lovisa Lundholm, forskare vid Institutionen för Molekylär Biovetenskap, Wenner-Grens institut, vill öka kunskapen om hur olika individer reagerar på strålbehandling. Lovisa Lundholm har fått 2,35 miljoner kronor från Region Stockholm för att forska på bieffekter av strålbehandling. Trots den stora nyttan av strålbehandling, så uppstår alltid biverkningar. Forskningen syftar till att försöka förutse strålkänslighet i normalvävnad genom att analysera genetiska och inflammatoriska förändringar i blod. Dels för att vården ska kunna individanpassa omhändertagandet under strålbehandling, dels för att förbättra kunskapen om vilka individer som senare i livet riskerar att drabbas av sekundär cancer. – Om vi skulle veta innan innan behandlingen börjar vilka personer det handlar om så skulle man lättare kunna gå in och lindra symptom tidigare så man slipper riskera och avbryta behandlingen, säger Lovisa Lundholm. Möjligheten att jobba tillsammans med Region Stockholm är betydelsefull och hon samverkar bland annat med sjuksköterskor och läkare. I filmen berättar Lovisa mer om projektet. Stockholms universitet och Region Stockholm har ett samarbetsavtal inom fem områden där det finns ett särskilt behov av forskningsinsatser. Syftet är bland annat att lösa en del av de samhälleliga utmaningar som finns inom områdena. Läs mer om samarbetet
- Vill förbättra för multisjuka äldre
Stockholms universitet
Katarina Fast, universitetslektor i rättsinformatik och Erik Perjons, universitetslektor vid Institutionen för data- och systemvetenskap, berättar om projektet ”Datadrivna lösningar inom komplexa vård- och omsorgsprocesser”. Erik Perjons vid Institutionen för data- och systemvetenskap har fått två miljoner kronor från Region Stockholm under tre år för att forska på ”Datadrivna lösningar inom komplexa vård- och omsorgsprocesser”. Katarina Fast, universitetslektor i rättsinformatik jobbar också med projektet där tanken är att man påtagligt ska kunna förbättra situationen för multisjuka äldre. Projektet kommer att identifiera, analysera och pilottesta datadrivna tjänster som stödjer samverkan mellan stad och region inom vård och omsorg. En metodik som kombinerar juridisk och etisk analys med systemanalys kommer att tas fram inom projektet. – De här lösningarna vi tar fram avser att förbättra samverkan, till exempel att förhindra återinskrivningar till den mer avancerade sjukvården för de äldre, säger Erik Perjons. Målsättningen med projektet är att möjliggöra för staden och regionen att dra nytta av nya tjänster som långsiktigt kan bidra till nya arbetssätt för att både effektivisera och höja kvaliteten inom området. I filmen berättar Erik och Katarina mer om projektet. Stockholms universitet och Region Stockholm har ett samarbetsavtal inom fem områden där det finns ett särskilt behov av forskningsinsatser. Syftet är bland annat att lösa en del av de samhälleliga utmaningar som finns inom områdena. Läs mer om samarbetet
- Glädje och stolthet när doktorer och professorer firas
Stockholms universitet
”En fin avslutning på många år av svett och tårar" och "en viktig symbol för det hårda arbetet.” Det var några av kommentarerna från doktorander som promoverades under installations- och promotionshögtiden den 27 september.
- Språkteknologen som knäcker historiska gåtor
Stockholms universitet
Chiffer har genom historien använts för att bevara många hemligheter. Beáta Megyesi leder ett tvärvetenskapligt projekt där bland andra språkvetare, datavetare och historiker använder AI för att avkoda hemliga dokument.
- Att prata med barn avgörande för språkutvecklingen
Stockholms universitet
Ju mer prat ett barn får höra, desto bättre blir språkutvecklingen. Det visar en internationell studie av ljudmiljön kring 1001 barn från tolv länder och sex kontinenter. Studien, med deltagande forskare från Stockholms universitet, är publicerad i den vetenskapliga tidskriften PNAS.
- Ensidig politisk debatt om modersmål
Stockholms universitet
Det senaste decenniet har en ensidig politisk debatt förts där modersmålsämnet ofta ställs mot inlärning av svenska. Forskare har synat debatten, som de menar är onyanserad och riskerar att stärka populistiska strömningar.
- Hon lyfter fram brottsoffrens erfarenheter
Stockholms universitet
Anita Heber är professor i kriminologi vid Kriminologiska institutionen. Hon är en av de nya professorer som kommer att installeras vid en ceremoni i Stockholms stadshus den 27 september.
- Nytt centralt ärendehanteringssystem införs
Stockholms universitet
Under juni inleds övergången till ett nytt ärendehanteringssystem på SU. IT-avdelningen är först ut och övriga avdelningar går över till det nya systemet under det närmaste halvåret. Under tiden kommer de båda systemet fungera parallellt vilket gör att du kan ha ärenden i båda systemen. Under juni inleds införandet av ett nytt centralt ärendehanteringssystem på universitetet. Systembytet sker i etapper, vilket gör att det under en period kommer finnas två parallella ärendehanteringssystem. IT-avdelningen/Helpdesk är först ut med att börja använda det nya systemet och inom cirka ett halvår kommer andra delar av universitetet (t.ex. Infocenter/Studentavdelningen och Biblioteket) också att gå över till det nya systemet: Vad händer med dina befintliga Helpdesk-ärenden? Det nuvarande ärendehanteringssystemet kommer inte stängas ner på ett bra tag. Alla dina tidigare ärenden/historik etc. kommer därför vara åtkomliga för dig även i fortsättningen. Serviceportalen (su.se/serviceportalen) Tills alla har gått över till det nya systemet kommer du fortsätta använda su.se/serviceportalen för att hitta supportartiklar, formulär för felanmälan m.m. Här kan du också hitta dina ärenden När alla avdelningar har gått över till det nya systemet, kommer den nuvarande Serviceportalen att stängas och ersättas av en ny portal, som också kommer ha adressen su.se/serviceportalen Två parallella ärendehanteringssystem Under en övergångsperiod, innan alla berörda avdelningar har gått över, kommer det behöva finnas TVÅ parallella ärendehanteringssystem vilket kan skapa förvirring och IT-avdelningen ber om överseende med detta. Ärenden till Helpdesk Ärenden till Helpdesk som skapas efter kl. 16.00 den 2 juni kommer hanteras i det nya systemet. Vissa redan skapade ärenden som hanteras av Helpdesk kommer dock behöva bearbetas och avslutas i det gamla systemet. Övriga ärenden Om du har ärenden till övriga avdelningar, t. ex. Infocenter/Studentavdelningen kommer dessa fortsätta hanteras i det gamla systemet tills de gått över till det nya systemet. När du hanterar dina ärenden kommer de antingen att finnas på URL-er som liknar "arandehantering.su.se/Id=234234" (gamla) eller "topdesk.su.se/Id=234234" (nya). TIPS! Det enklaste sättet att hamna i "rätt" ärendehanteringssystem är att klicka på länken i e-postmeddelandet som du får vid registrering/uppdateringar i ärendet.
- Tori Wrånes, mod och motstånd på Accelerator i höst
Stockholms universitet
I september öppnar Tori Wrånes "BIG WATER", ett nyproducerat storskaligt video- och musikverk där publiken får möta den norska konstnärens surrealistiska världar på konsthallen Accelerator. Parallellt presenteras utställningen "Mother Courage and Her Children" med performance, film och ljudverk. BIG WATER I Tori Wrånes BIG WATER omsluts vi av marina världar där pälsklädda urvarelser rör sig till havets rytm. I sin första soloutställning i Stockholm öppnar Wrånes ett fönster till en parallellvärld där livet pågår utan konsumtion och tärande på naturens ändliga resurser, och där förhållandet till kroppen är fritt från invanda rörelsemönster och normer. – Wrånes gränsöverskridande och surrealistiska gestaltningar genomsyras av en lustfylld energi. De understryker sprängkraften i det irrationella och bjuder in publiken till en värld präglad av intuition och symbios – en slags motbild till vår polariserade samtid, säger Therese Kellner, intendent på Accelerator och utställningens curator. Om Tori Wrånes Tori Wrånes arbetar med performance, film, skulptur, måleri och installation. Wrånes verk är ofta allomslutande och drömlika. Hon skapar surrealistiska världar med hybrida former och mutationer där varelser utför egendomliga ritualer. Med humor och värme förvrider Wrånes verkligheten bortanför kulturell norm och standard. Med spår av mytologi, existentialism och queera sfärer rör sig Wrånes karaktärer utanför det rationella och utmanar idéer om kropp, kön och samtida levnadssätt. Läs mer om BIG WATER