Sök
Letar du efter intern information?
Visar 13941-13960 av 49064 träffar
Yttrandet har på rektors uppdrag utarbetats av Områdesnämnden för naturvetenskap. Ärendet har beretts av stabsforskare Emelie Graham, Referenslaboratoriet för luftkvalitet – mätningar vid Institutionen för miljövetenskap (ACES).
- Yttrande avseende remiss gällande ”Övervakningsprogram för havsmiljödirektivet 2027–2032”
Stockholms universitet
Yttrandet/synpunkterna har på rektors uppdrag utarbetats av Områdesnämnden för naturvetenskap. Ärendet har beretts av forskningsingenjör Jesper Ström, Institutionen för ekologi, miljö och botanik (DEEP), professor Elena Gorokhova, Institutionen för miljövetenskap (ACES), miljöanalytiker Caroline Raymond, DEEP, forskare Helena Höglander, DEEP, universitetslektor Agnes Karlsson, DEEP, forskare Jakob Walve, DEEP, och omvärldsanalytiker Ellen Bruno, Stockholms universitets Östersjöcentrum.
- Dekanus har ordet, mars 2026
Stockholms universitet
Lena Mäler reflekterar över det kollegiala beslutsfattandet, kvalitetsdialoger och fokusutvärderingen av universitetets centrumbildningar.
- Sommarinformation
Institutionen för naturgeografi
Under sommaren är många av oss lediga och det tar längre tid att få svar när du kontaktar oss.
- Antagen eller reserv till hösten
Institutionen för naturgeografi
Om du är antagen eller står som reserv till kurs eller program hos oss i höst, finns här information om viktiga saker att tänka på. Terminen startar 31:a augusti men kandidatprogrammen har upprop den 24:a augusti.
- Efteranmälan
Institutionen för naturgeografi
Den 15:e juli öppnar många kurser och program för sen anmälan till höstterminen 2026. Vill du efteranmäla dig till någon av våra kurser eller program, gör du det via antagning.se.
- CLIMPEAT | Nordliga torvmarker under press från klimatförändringar och abrupta skiften
Stockholms universitet
Gustaf Hugelius driver tillsammans med Christina Biasi, Universität Innsbruck, Pierre Friedlingstein, University of Exeter och Philippe Ciais, Laboratoire des Sciences du Climat – CEA ett projekt som ska undersöka hur torvmossar på norra halvklotet reagerar på klimatförändringar och framtida uppvärmning.
- Om Studie- och språkverkstaden
Stockholms universitet
Här kan du läsa om vad Studie- och språkverkstaden kan göra för just dig.
- Konferenser och seminarier
Institutionen för mediestudier
Här hittar du information om konferenser, högre seminarier och andra events inom Institutionen för mediestudier
- Intensivsvenska Samsyn
Stockholms universitet
Samsyn står för samordning och synlighet i utbildning och undervisning i gymnasieskolans introduktionsprogram. Det är ett samarbete mellan Skolverkets och forskargruppen Intensivsvenska vid Institutionen för svenska och flerspråkighet vid Stockholms universitet.
- Äktenskapsförordsprojektet
Stockholms universitet
Marital Contracts, Economic Security, and Gender Equality MARCON är ett forskningsprojekt om hur äktenskapsförord används i Sverige och hur de påverkar ekonomisk trygghet och jämställdhet. Projektet bygger på unika befolkningsomfattande data om registrerade äktenskapsförord.
- Hur grannskap, skola och brott leder om unga individers livsbana
Stockholms universitet
Det här projektet undersöker hur rumslig kontext; grannskapskontext, skolmiljö och grad av brottslighet i omgivningen, formar ungdomars utbildningsresultat och livsbanor.
- Tidigare nyhetsbrev
Stockholms universitet
Här finns tidigare nummer av universitetets nyhetsbrev.
- Avdelningen för kognitiv psykologi
Stockholms universitet
Vid Psykologiska institutionen har kognitiv psykologi en egen forskningsavdelning, som även har huvudansvaret för kurser i ämnet.
- Lång tradition av god offentlig statistik
Stockholms universitet
Stockholms universitet har länge varit ledande i Sverige inom vetenskapsområdet "allmän statistikproduktion". Institutionen har en lång tradition av detta forskningsområde, och viktig aktuell litteratur på området är skriven av våra medarbetare. Forskningsområdet Officiell statistikproduktion innefattar inte bara metoder för urvalsdragning och estimation, utan också andra aspekter som konstruktion av frågeformulär, registeruppbyggnad och -underhåll, datasäkerhet och integritetsskydd, bortfall, uppgiftslämnarbörda och intervjuarutbildning. Till området hör också behovsanalys och mer ämnesinriktade problem som till exempel indexkonstruktion och miljöbalanser. Sverige har en mycket lång tradition av god offentlig statistik som täcker många områden i samhället. Vår folkbokföring byggdes upp av Karl XI under slutet av 1600-talet och i mitten av 1700-talet skapade Tabellverket och senare Tabellkommissionen de första statistiska rapporterna på grundval av uppgifterna. Den folkräkning som utfördes i Sverige 1749 räknas som den första folkräkning i världen som hade statistik som främsta syfte. Sverige har också en av världens äldsta Statistiska centralbyråer. Den skapades 1858 och har tjänat som förebild för flera andra länder. Stockholms universitet ledande inom området Stockholms högskola och sedermera Stockholms universitet har länge varit ledande i Sverige inom vetenskapsområdet "allmän statistikproduktion". Under 1900-talet har här funnits många internationellt kända namn som Gustav Sundbärg, Erland Hofsten och Tore Dalenius. Jan Wretman är en av författarna bakom det internationella standardverket Model Assisted Survey Sampling. Lars Lyberg har skrivit eller varit redaktör för åtskilliga böcker om olika problem vid datainsamling, bland andra Introduction to Survey Quality, författade tillsammans med Paul Biemer. Grundare av statistiktidskrift Lars Lyberg grundade 1985 den internationellt välrenommerade tidskriften Journal of Official Statistics och var dess chefredaktör i mer än 20 år. Karin Dahmström skrev den lärobok i ämnet som används vid i stort sett alla svenska universitet, "Från datainsamling till rapport - att göra en statistisk undersökning". Vid institutionen har vi också studerat andra problem inom stickprovsdragning såsom analys från komplexa undersökningar, datainsamling med varierande urvalssannolikhet och kalibrering. Institutionen har också medverkat i framtagandet av en svensk standard för bortfallsredovisning. Lars-Erik Öller har studerat kvaliteten på snabbstatistik, preliminär statistik och statistiska revideringar. Institutionen är huvudman för ett Baltiskt-Nordiskt nätverk inom området stickprovsundersökningar. Sedan ungefär 1970 har vi kunnat se en kraftig breddning av forskningsområdet som numera omfattar en mycket vid samling metoder och en stor kunskapsmassa från olika discipliner såsom data- och systemvetenskap, ekonometri, psykologi och sociologi. Forskningsområdet är således idag mycket stort.
- Forskningsinriktningar inom tolkning
Stockholms universitet
Inom tolkning forskar vi främst om barn och tolkning, kognitiva aspekter av tolkning, skrivtolkning, tolk-medierad interaktion och tolkutbildning. Barn och tolkning Barn både använder tolk och agerar som tolk (språklig mellanhand eller ”child language broker”) i olika sammanhang. Frågor som är centrala på det här området handlar om hur barn förstår tolkning och hur tolkning påverkar barn, vilka barn som agerar tolk, i vilka situationer som barn tolkar. Inom området används både kvantitativa och kvalitativa metoder med instrument som intervjuer, enkäter och fältobservationer. Elisabet Tiselius Kognitiva aspekter av tolkning Inom området studeras översättningsprocessen med en mängd empiriska metoder, för att ge ytterligare inblick i hur vägen från käll- till måltext ser ut i olika översättningssituationer. På TÖI fokuserar forskningen både på de kognitiva processernas natur vid olika avgränsade översättningsproblem eller tolksituationer. Vi undersöker också kognitiva processers förändring vid uppbyggandet av tolk- eller översättarkompetens. Kognitiva aspekter av översättning studeras också med hjälp av etnografiska metoder i faktiska arbetsplatssammanhang, t.ex. översättningsbyråer. Här rekonstrueras kognition, t.ex. minnesprocesser, genom att interaktionen mellan olika aktörer och deras interaktion med tekniska hjälpmedel studeras. Nereida Betancor Sánchez Raphael Sannholm Thomas Thomsen Elisabet Tiselius Simulering av tolkade samtal Simuleringar som efterliknar situationer där tolkade samtal förekommer är vanliga för att öva eller testa tolkar och tolkanvändare. Det kan gälla allt från drillövningar i språklabbsmiljö med inspelade repliker till längre rollspelsscenarier med deltagare från sjukvård eller rättsväsende där tolkarna övas i realistiska situationer eller prövas för auktorisation. Forskningen på TÖI om simulering av tolkade samtal fokuserar i dag på hur rollspel och andra simuleringar konstrueras och undersöker bland annat vad som kan övas och testas med olika typer av rollspel. Magnus Dahnberg Thomas Thomsen Skrivtolkning Ett antal centrala aspekter av skrivtolkning studeras vid institutet, t.ex. interaktion mellan människa och skärm, karakteristika på mycket snabb tangentbordsskrivning under skrivtolkning, och användandet av prosodiska drag i talet vid skrivtolkning. Dessutom undersöks utvecklingen av s.k. återtal (eng. respeaking) som skrivtolkningsmetod i Sverige. Ulf Norberg Tolkmedierade samtal i smärtrehabilitering Långvarig smärta är ett ökande hälsoproblem och drabbar cirka 20 % av befolkningen i Europa. Förutom nedsatt funktion och begränsningar i aktivitet för individen leder dessa problem ofta till stora samhällsekonomiska kostnader. Internationella studier har visat att minoriteter med begränsade kunskaper om det nya samhället har sämre möjligheter när det gäller att få adekvat behandling för sin smärtproblematik. Det överensstämmer med den bild som rapporterats från Nationellt register över smärtrehabilitering (NRS), ett svenskt kvalitetsregister för specialistvård. Erfarenheterna visar att vården inte är jämlik och att många patienter inte kommer i fråga för smärtrehabiliteringsprogram pga. språkbarriärer. Rehabiliteringsprogrammen behöver utvecklas för att kunna erbjuda tolk-medierade behandlingar. Helena Bani-Shoraka Tolkmedierad interaktion inom juridik, vård, skola, diplomati, journalistik, etc. Forskning om tolkmedierad interaktion utgår från kommunikativa praktiker och samspel som involverar individer som samtalar på olika språk med hjälp av tolkar. Det kan handla om utbildade tolkar eller individer utan tolkutbildning som ges i uppdrag eller tar på sig att tolka, t.ex. barn, som spontant assisterar föräldrar och institutionella företrädare språkligt (ad hoc-tolkning). Tolkmedierad interaktion kan utforskas som situerad, genrespecifik, kommunikativ praktik, med tillämpning av t.ex. samtalsanalys, multimodal analys och narrativ analys. Cecilia Wadensjö Tolkutbildning Forskning om tolkutbildning kan handla om undervisningsmetoder (i klassrum, nätbaserade, interprofessionella övningar o.s.v.), metoder för att testa lämplighet (inträdesprov) och metoder för att testa kvalitet (delprov/slutprov/auktorisation). Bland studierna om tolkutbildning finns även studier om tolklärarutbildning samt studier om utbildning av avnämare, alltså professioner som använder sig av tolktjänster, såsom juridiska, medicinska och andra yrkesområden. Helena Bani-Shoraka Cecilia Wadensjö Kontakt Våra forskare i tolkning
- Avdelningen för personlighets-, social- och utvecklingspsykologi
Stockholms universitet
Vid Psykologiska institutionen har personlighets-, social- och utvecklingpsykologi en egen forskningsavdelning, som även har huvudansvaret för kurser i ämnet.
- Tidigare evenemang inom Nätverket för kritiska kulturarvsstudier
Stockholms universitet
Tidigare eveneamg inom Nätverket för kritiska kulturarvsstudier listas här i kronoligisk ordning. 30 september 2021, kl 15-17: Kulturarvets mediehistoria Pelle Snickars, medieprofessor vid Umeå universitet, presenterar. Lotten Gustafsson Reinius leder seminariet. Idag digitaliserar arkiv, bibliotek och museer sina samlingar – men vad gjorde de tidigare? Att kulturarvet har en mediehistoria uppmärksammas inte så ofta – men Snickars hävdar att kulturarv sedan länge varit medialt bestämt eftersom dåtidens mediala villkor präglade vad som samlades in. Den föränderliga medietransfer som dagens digitaliseringen ger upphov till är därför inte någon nyhet – snarare har den en mycket lång mediehistoria. 22 april 2021, kl 15-17: Den glömda flottan och det maritima kulturarvet Andreas Linderoth, historiker, Simon Ekström, etnolog, och Mirja Arnshav, arkeolog, kommer att presentera forskningsprojekt om cirkulering, rekontextualisering, minne och mer runt kulturarvet efter den seglande svenska flottan. Forskningen utförs inom forskningsprojektet Den glömda flottan – Sveriges ”blåa” kulturarv 1450–1850. Andreas Linderoth, Statens maritima och transporthistoriska museer: Sista fasen i ett skepps livscykel? Den svenska örlogsflottan som kulturarv i museer 1945–2020. Museer är platser där historia kan formas, belysas eller glömmas. Vad vill olika museer att deras besökare ska minnas –och glömma –om örlogsflottan och dess historia? I detta projekt undersöks hur den svenska örlogsflottan har beskrivits och presenterats på museer i och runt utställningar. Simon Ekström, Stockholms universitet: Historiska kanoner – ett livscykelperspektiv på ett bärgat maritimt kulturarv Bärgade kanoner har ofta uppfattats som särskilt intressanta. De kan vara ett sätt att identifiera skepp, en källa till kunskap om flottans utrustning och taktiker, eller bli en del av militära samlingar som framställer nationens ärorika förflutna. Några av dessa kanoner studeras i detta projekt. Mirja Arnshav, Statens maritima och transporthistoriska museer: Svartek och blått kulturarv – återanvända skeppsvrak Svartek, eller sjödränkt ek, kommer i Sverige ofta från skeppsvrak. Vilka perspektiv på svensk maritim historia har aktualiserats när svarteken bärgats och återanvänts? Vad har fragmenteringen av vraken inneburit för intresset för skeppens historia och vrakens kulturhistoriska värde? I detta projekt utforskas svartekens materialitet och kulturhistoria. 25 februari 2021, kl 15-17: Rebecka Katz Thor, Södertörns högskola, presenterar projektet Ihågkom oss till liv - Sårbara minnen i ett blivande monument. Ett nystartat projekt som syftar till att följa utvecklingen av ett svenskt Förintelsemuseum, ett monument över den svenska kolonialismen och ett minnesmärke över massmördaren Peter Mangs offer. I min forskning vill jag närma mig dessa projekt utifrån en förståelse av dem som ett slags minnesarbete som syftar till att uppmärksamma ett samhälleligt sår, vilket möjliggör en undersökning av hur sårbarhet är förbundet med frågor om hågkomst, kulturarv och offentliga rum. De tre projekten är väldigt olika i termer av skala, tidslighet och uppdragsgivare men de kan förstås genom en gemensam ram av hur ett samhälel hanterar minnen av sårbara liv i offentliga minnesarbeten. Två centrala aspekter är att jag följer processerna kring dessa projekt, snarare än att i efterhand granska dess resultat, samt att forskningsprojektet består av en empirisk del och en kritisk reflektion kring de tre projekten utifrån det teoretiska ramverket. Forskningen adresserar hur samtida diskussioner av offentlig hågkomst kan förstås i relation till begreppen sårbarhet och sörjbarhet, uppdragsgivarens roll, hur framtida minnespraktiker kan vara öppna för en variation av estetiska uttryck, röster och erfarenheter och hur dess projekt kan ses som ett slags etiskt svar till det förflutna, i en teoretisk mening likväl som i relation till samtida protester som Black Lives Matter och definitionen av kulturarv. 5 november 2020, kl 15-17: De små båtarna och den stora flykten CHSN Seminarium: Mirja Arnshav, doktorand i arkeologi vid Stockholms Universitet, presenterar sitt avhandlingsprojekt. Arkeologi i spåren av andra världskrigets flyktbåtar. Mirja Arnshav om materiella spår av flykten från Baltikum under andra världskriget. The Small Boats and the Great Escape - Mirja Arnshav on her research about material traces of the escape from the Baltics to Sweden at the end of the second world war. Ämnet är flykten från Baltikum under slutet av andra världskriget, då fler än 30 000 människor sökte sig över havet till Sverige. Studien undersöker vilka materiella spår denna händelse avsatt, vilka insikter som kan nås genom att närma sig flykten med utgånspunkt från föremål och lämningar, samt hur detta kulturarv hanteras idag. I synnerhet fokuserar arbetet på de flyktingbåtar som blivit kvar utmed den svenska Östersjökusten. På nationell nivå är kunskapen om dessa lämningar fragmentarisk. Ett underliggande syfte med projektet är därför att belysa ett till stora delar okänt och outforskat kulturarv. 7 nov 2019: Fortiden som speil CHSN Seminarium: Professor i kulturvetenskap vid Universitetet i Bergen, Kyrre Kverndokk, gästar. Kverndokk berättar om det pågående projektet: Fortiden som speil. Om hvordan eksempler fra geologisk dyptid brukes i dagens klimadebatt. Seminariet utgår från en artikel i Culture Unbound. Journal of Current Cultural Research . 10 oktober 2019: Samla samtid CHSN seminarium: fil.dr. Elin Nystrand von Unge presenterar sin avhandling Samla samtid. Avhandlingen Samla samtid handlar om kulturhistoriska museers samtidsinsamling. Att samla och dokumentera den egna samtiden är en praktik som i Sverige utvecklades på 1970-talet. Syftet var att de kulturhistoriska museerna, på ett samordnat och systematiskt vis, även i framtiden skulle kunna berätta om den tid som gått. Med hjälp av etnografiska metoder undersöks i den här studien hur formandet av denna praktik har gått till. Hur påverkas den kunskap som produceras inom ramen för museernas verksamhet av att byggas ur ett pågående, samtida fenomen, snarare än ett historiskt? Vilka är effekterna av att det historiska djupet har blivit så grunt att vi skapar historia direkt ur samtiden? 22 maj 2019: Kulturarv som samverkansprogram CHSN seminarium: Kulturarv valdes 2018 till pilotprojekt för ett av tre inrättade strategiska samverkansprogram på Stockholms universitet. Docent Louise Wallenberg berättar om arbetet och incitamenten. På uppdrag av Områdesnämnden för humanvetenskap på SU inrättades tre strategiska samverkansprogram under 2018. Programmen är kopplade till det Humanvetenskapliga områdets profilområden – kulturarv, migration och integration, samt vård och hälsa – och är tänkta att utgöra en modell för långsiktiga samverkansformer där alla kategorier av samverkan (forskningssamverkan, utbildningssamverkan och samhällspåverkan) ska innefattas. Programmen har som mål att involvera flera miljöer inom Stockholms universitet och olika externa parter med tydlig koppling till respektive område och i sina former för samverkan tydligt svara mot aktuella samhällsutmaningar. Kulturarvsprogrammet har valts som pilotprojekt. Fyra workshops har hållits inom projektet mellan hösten 2017 och våren 2019 vilket resulterat i ett fokus på upprättandet av en kommande aktivitet för att förena forskare och externa parter: Sthlm Culture and Science Week. Under 2019 kommer medel att sökas för dess genomförande under 2020–2026. Louise Wallenberg, docent vid Institutionen för mediestudier vid Stockholms universitet, och tidigare samverkanskoordinator för hist-fil, delar med sig om sina erfarenheter av att försöka bygga upp programmet i dess första fas – och om incitamenten bakom. 15 februari 2017: Sarpsborg 1000 years CHSN seminarium: Anne Lidén från institutionen för Humanistiska och Samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik berättar om projektet Sarpsborgs 1000-årsjubileum samt om fredsarbete och kulturarvspedagogik kring Födelsekyrkan i Betlehem. 7 mars 2016, kl 15-17: Seminarium om postnukleära landskap Mingelträff med Nätverket för kritiska kulturarvsstudier på Stockholms universitet, med presentation av aktuell forskning om post-nukleära landskap. Anna Storm (teknikhistoria) och Florence Fröhlig (etnologi) presenterar sitt projekt "Post-nukleära landskap: Att leva med ett radioaktivt arv", som syftar till att undersöka de komplexa uppgifter vi står inför med anledning av det framväxande post-nukleära landskapet. Under seminariet presenteras även ett evenemang som planeras för att uppmärksamma 30 år sedan Tjernobylolyckan.
- Mötesplats för reellt samarbete
Stockholms universitet
Forskargruppen DEMSOD är en plats där doktorander, yngre och mer erfarna forskare, lärarstuderande, lärarutbildare och verksamma lärare möts och utbyter kunskap, erfarenheter och tankar med bäring på de samhällsorienterande ämnenas kunskapsområden – inom och bortom skola och högre utbildning.
- Hui-Xin Wangs publikationer
Stockholms universitet
Här följer en lista över originalartiklar följt av översiktsartiklar, bokkapitel och brev. Originalforskning Wang, R., Fratiglioni, L., Dintica, C.S., Shang, Y., Larrañaga, A.C., Wang, H.-X. , Xu, W. (in press). Shared risk and protective factors between Alzheimer's disease and ischemic stroke: A population-based longitudinal study. Alzheimer's & Dementia . Tan, E.C.K., Pan, K.-Y., Hanson, L.M., Fastbom, J., Westerlund, H., & Wang, H.X. (in press). Psychosocial job strain and polypharmacy: a national cohort study. Scand J Work Environ Health , 2020 Jul 14;3914. doi: 10.5271/sjweh.3914 Islamoska, S., Hansen, Å.M., Wang, H.X. , Garde, A.H., Andersen, P.K., Garde, E., Hansen, J.M., Waldemar, G., & Nabe-Nielsen, K. (in press). Mid- to Late-Life Migraine Diagnoses and Risk of Dementia: a National Register-Based Follow-up Study. J Headache Pain . doi: 10.1186/s10194-020-01166-7 Shang, Y., Fratiglioni, L., Marseglia, A., Plym, A., Welmer, A.K., Wang, H.X. , Wang, R., & Xu, W. (in press). Association of diabetes with stroke and post-stroke dementia: A population-based cohort study. Alzheimers Dement . 2020 Jun 2. doi: 10.1002/alz.12101 Wu, J.-J., Wang, H.X. , Yao, W., Yan, Z., & Pei, J.-J. (2020). Late-life depression and the risk of dementia in 14 countries: a 10-year follow-up study from the Survey of Health, Ageing and Retirement in Europe. J Affect Disord, 274 , 671-677. Pan, K.-Y., Xu, W., Mangialasche, F., Grande, G., Fratiglioni, L., & Wang, H.-X. (in press). The role of Apolipoprotein E epsilon4 in the association between psychosocial working conditions and dementia. Aging, 12 (4), 3730-3746. doi: 10.18632/aging.102843 Sjöberg, L., Lövdén, M., Fratiglioni, L., & Wang, H.-X. (2020). Low Mood and risk of Dementia: The Role of Marital Status and Living Situation. Am J Geriatr Psychiatry, 28 (1), 33-44. doi: 10.1016/j.jagp.2019.08.014 Tu, R., Pan, K.-Y., Cai, G., Yamamoto, T., & Wang, H.-X. (2019). The role of education in the association between self-rated health and levels of C-reactive protein. BMJ open, 9 (11):e027659. doi: 10.1136/bmjopen-2018-027659 Zhuo, L.-B., Yao, W., Yan, Z., Giron, M.S.T., Pei, J.-J., & Wang, H.-X. (2020). Impact of Effort Reward Imbalance at Work on Suicidal Ideation in Ten European Countries: the Role of Depressive Symptoms. Journal of Affective Disorders, 260 , 214-221. Qiao, Y.-M., Lu, Y.-K., Yan, Z., Yao, W., Peim J.J., & Wang, H.-X. (2019). Reciprocal associations between job strain and depression: A 2-year follow-up study from the Survey of Health, Ageing and Retirement in Europe. Brain Behav., 9 (9):e01381. doi: 10.1002/brb3.1381 Dekhtyar, S., Marseglia, A., Xu, W., Darin-Mattsson, A., Wang, H.-X. , & Fratiglioni, L. (2019). Genetic risk of dementia risk mitigated by cognitive reserve: a cohort study. Annals Neurology, 86 (1), 68-78. doi: 10.1002/ana.25501 Trevisan, C., Rizzuto, D., Welmer, A.K., Wang, H.-X. , Sergi, G., Maggi, S., & Fratiglioni, L. (2019). The impact of social network on the risk and consequences of injurious falls in older adults: a population-based study. J Am Geriatr Soc., 67 (9), 1851-1858. Shang, Y., Marseglia, A., Fratiglioni, L., Welmer, A.-K., Wang, R., Wang, H.-X. , & Xu, W. (2019). Natural history of prediabetes in older adults from a population-based longitudinal study. J Intern Med., 286 (3), 326-340. doi: 10.1111/joim.12920 Lu, Y.-K., Qiao, Y.-M., Xiao, L., Yao, W., Yan, Z., Wang, H.-X. , & Pei, J.-J. (2019). Reciprocal relationship between psychosocial work stress and quality of life: the role of gender and education. BMJ Open, 9 (6):e027051. doi: 10.1136/bmjopen-2018-027051 Marseglia, A., Wang, H.X. , Rizzuto, D., Fratiglioni, L., & Xu, W. (2019). Participating in Mental, Social, and Physical Leisure Activities and Having a Rich Social Network Reduce the Incidence of Diabetes-Related Dementia in a Cohort of Swedish Older Adults. Diabetes Care, 42 (2), 232-239. doi: 10.2337/dc18-1428 Zuidersma, M., Sjöberg, L., Pantzar, A., Fratiglioni, L., & Wang, H.X. (2019). A bi-factor model of the Montgomery Åsberg depression rating scale and future cognitive impairments in older adults: A 6-year follow-up study. J Psychiatr Res., 109 , 1-9. doi: 10.1016/j.jpsychires.2018.11.010 Dekhtyar, S., Vetrano, D.L., Wang, H.-X. , Pan, K.-Y., Fratiglioni, L., & Calderón-Larrañaga, A.(2019). Association Between Speed of Multimorbidity Development in Old Age and Life Experiences: A Cohort Study. Am J Epidemiology, 188 (9), 1627-1636. doi: 10.1093/aje/kwz101 Pan, K.Y., Xu, W., Mangialasche, F., Dekhtyar, S., Fratiglioni, L., & Wang, H.X. (2019). Working Life Psychosocial Conditions in Relation to Late-Life Cognitive Decline: A Population-Based Cohort Study. J Alzheimers Dis., 67 (1), 315-325. doi: 10.3233/JAD-180870 Shang, Y., Fratiglioni, L., Marsegilia, A., Wang, R., Welmer, A.-K., Wang, H.-X. , & Xu, W. (2018). Incidence and Evolution of Prediabetes among Older Adults—A Population-Based Cohort Study. Diabetes, 67 (Supplement 1). doi: 10.2337/db18-177-LB Shakersain, B., Rizzuto, D., Wang, H.X. , Faxén-Irving, G., Prinelli, F., Fratiglioni, L., & Xu, W. (2018). An Active Lifestyle Reinforces the Effect of a Healthy Diet on Cognitive Function: A Population-Based Longitudinal Study. Nutrients, 10 (9): E1297. doi: 10.3390/nu10091297 Sindi, S., Kåreholt, I., Johansson, L., Skoog, J., Sjöberg, L., Wang, H.X. , Johansson, B., Fratiglioni, L., Soininen, H., Solomon, A., Skoog, I., & Kivipelto, M. (2018). Sleep disturbances and dementia risk: A multicenter study. Alzheimers Dement., 14 (10), 1235-1242. doi: 10.1016/j.jalz.2018.05.012 Sindi, S., Johansson, L., Skoog, J., Darin Mattson, A., Sjöberg, L., Wang, H.-X. , Fratiglioni, L., Kulmala, J., Soininen, H., Solomon, A., Johansson, B., Skoog, I., Kivipelto, M., & Kåreholt, I. (2018). Sleep disturbances and later cognitive status: A multi-centre study. Sleep Med., 52, 26-33. doi: 10.1016/j.sleep.2017.11.1149 Calderón-Larrañaga, A., Santoni, G., Wang, H.-X. , Welmer, A.-K., Rizzuto, D., Vetrano, D.L., Marengoni, A., & Fratiglioni, L. (2018). Rapidly developing multimorbidity and disability in older adults: does social background matter? J Intern Med., 283 (5), 489-499. doi: 10.1111/joim.12739 Sjöberg, L., Karlsson, B., Atti, A.R., Skoog, I., Fratiglioni, L., & Wang, H.X. (2017). Prevalence of depression: Comparisons of different depression definitions in population-based samples of older adults. J Affect Disord., 221 , 123-131. doi: 10.1016/j.jad.2017.06.011 Rizzuto, D., Mossello, E., Fratiglioni, L., Santoni, G., & Wang, H.-X. (2017). Personality and survival in older age: the role of lifestyle and health status. Am J Geriatri Psychiatry, 25 (12), 1363-1372. Gerritsen, L., Wang, H.-X. , Reynolds, C.A., Fratiglioni, L., Gatz, M., & Pedersen, N.L. (2017). Influence of negative life events and widowhood on risk for dementia. Am J Geriatric Psychiatr., 25 (7), 766-778. doi: 10.1016/j.jagp.2017.02.009 Pan, K.-Y., Mangialasche, M., Xu, W., Fratiglioni, L., & Wang, H.-X. (2017). Work-related psychosocial stress and the risk of type 2 diabetes. J Intern Med., 281 (6), 601-610. doi: 10.1111/joim.12615 Wang, H.-X. , MacDonald, S.W.S. Dekhtyar, S., & Fratiglioni, L. (2017). Association of life-long exposure to cognitive reserve-enhancing factors with dementia risk: a community-based cohort study. PLoS Med., 14 (3):e1002251. doi: 10.1371/journal.pmed.1002251 Rizzuto, D., Keller, L., Orsini, N., Graff, C., Bäckman, L., Bellocco, R., Wang, H.-X. , & Fratiglioni, L. (2016). The interplay between genetic and behavioural risks on survival after age 75. J Am Geriatr Soc., 64 (12), 2440-2447. doi: 10.1111/jgs.14391 Sörman, K., Nilsonne, G., Howner, K., Tamm, S., Caman, S., Wang, H.-X. , Edens, F., Gustavsson, P., Lilienfeld, S.O., Petrovic, P., Fischer, P., & Kristiansson, M. (2016). Reliability and Construct Validity of the Psychopathic Personality Inventory-Revised in a Swedish Non-Criminal Sample - A Multimethod Approach including Psychophysiological Correlates of Empathy for Pain. PLoS ONE, 11 (6):e0156570. doi: 10.1371/journal.pone.0156570 ; PMID: 27300292 Dekhtyar, S., Wang, H.-X. , Fratiglioni, L., & Herlitz, A. (2016). Childhood school performance, education, and occupational complexity: a life-course study of dementia in the Kungsholmen project. Int J Epidemiol., 45 (4), 1207-1215. doi: 10.1093/ije/dyw008 ; PMID: 26968481 Xu, W., Pedersen, N.L., Keller, L., Kalpouzos, G., Wang, H.-X. , Graff, C., Winblad, B., Bäckman, L., & Fratiglioni, L. (2015). HHEX_23 AA Genotype Exacerbates Effect of Diabetes on Dementia and Alzheimer's Disease: A Population-based Longitudinal Study. PLOS Med., 12 (7):e1001853. Osmanovic-Thunström, A., Mossello, E., Åkerstedt, T., Fratiglioni, L., & Wang, H.-X. (2015). Do levels of perceived stress increase with increasing age after age 65? A population-based study. Age and Ageing, 44 (5), 828-34. doi: 10.1093/ageing/afv078 Dekhtyar, S., Wang, H.-X. , Scott, K., Goodman, A., Koupil, I., & Herlitz, A. (2015). A Life-Course Study of Cognitive Reserve in Dementia--From Childhood to Old Age. Am J Geriatr Psychiatry, 23 (9), 885-96. DOI: 10.1016/j.jagp.2015.02.002 ; PMID: 25746486 Gerritsen, L., Kalpouzos, G., Westman, E., Simmons, A., Wahlund, L.-O., Bäckman, L., Fratiglioni, L., & Wang, H.-X. (2015). The influence of negative life events on hippocampal and amygdala volumes in old age: A life-course perspective. Psychol Med., 45 (6), 1219-28. Dekhtyar, S., Wang, H.-X. , Scott, K., Goodman, A., Koupil, I., & Herlitz, A. (2015). Associations of head circumference at birth with early life school performance and later-life occupational prestige. Longitudinal and Life Course Studies, 6 (1), 26-42. Hahn, E.A., Wang, H.-X. , Andel, R., & Fratiglioni, L. (2014). A Change in Sleep Pattern May Predict Alzheimer's disease. Am J Geriatr Psychiatry, 22 (11), 1262-71. Rydwik, E., Welmer, A.-K., Angleman, S., Fratiglioni, L., & Wang, H.-X. (2013). Is midlife occupational physical activity related to disability in old age? The SNAC-Kungsholmen study. PLoS ONE, 8 (7):e70471. doi: 10.1371/journal.pone.0070471 Welmer, A.-K., Kåreholt, I., Rydwik, E., Angleman, S., Fratiglioni, L., & Wang, H.-X. (2013). Education related differences after age 60: variation by age, gender and occupation. BMC Public Health, 13 , 641. doi: 10.1186/1471-2458-13-641 Zimmermann-Viehoff, F., Wang, H.-X. , Kirkeeid, R., Schneiderma, N., Erdur, L., Dete, H.-C., & Orth-Gomer, K. (2013). Women’s Exhaustion and Coronary Artery Atherosclerosis Progression. The Stockholm Female Coronary Angiography Study. Psychosom Med., 75 (5), 478-85. Wang, H.-X. , Jin, Y., Hendrie, H.C., Liang, C., Yang, L., Cheng, Y., Unverzagt, F.W., Ma, F., Hall, H.S., Murrell, J.R., Li, P., Bian, J., Pei, J.-J., & Gao, S. (2013). Late life leisure activities and risk of cognitive decline. J Gerontol A Biol Sci Med Sci., 68 (2), 205-13. Zhang, H., Xu, W., Dahl, A., Xu, Z., Wang, H.-X. , & Qi, X. (2013). Relation of socioeconomic status to impaired fasting glucose and type 2 diabetes: findings based on a large population-based cross-sectional study in Tianjin, China. Diabet Med., 30 (5), e157-62. Ferrari, C., Xu, W., Wang, H.-X. , Winblad, B., Sorbi, S., Qiu, C., & Fratiglioni, L. (2013). How Can Elderly APOE ε4 Carriers Remain Free from Dementia? Neurobiol Aging, 34 (1), 13-21. Xu, W.L., Caracciolo, B., Wang, H.-X. , Santoni, G., Winblad, B., & Fratiglioni, L. (2013). Accelerated Progression from Mild Cognitive Impairment to Dementia Among APOE ε4ε4 Carriers. J Alzheimers Dis., 33 (2), 507-15. Rydwik, E., Welmer, A.-K., Kåreholt, I., Angleman, S., Fratiglioni, L., & Wang, H.-X. (2012). Adherence to physical exercise recommendations in people over 65 – The SNAC-Kungsholmen study. Eur J Public Health, 23 (5), 799-804. Rizzuto, D., Orsini, N., Qiu, C., Wang, H.-X. , & Fratiglioni, L. (2012). Lifestyle, social factors, and survival after age 75: Population based study. BMJ, 345 :e5568. Xu, W., Xu, Z., Jia, J., Xie, Y., Wang, H.-X. , & Qi, X. (2012). Detection of Prediabetes and Undiagnosed Type 2 Diabetes: A Large Population-based Study. Canadian J Diabetes, 36 (3), 108-13. Paillard-Borg, S., Fratiglioni, L., Xu, W., Winblad, B., & Wang, H.-X. (2012). An active lifestyle postpones dementia onset by more than one year in very old adutls. J Alzheimers Dis., 31 (4), 835-42. Wang, H.-X. , Gustafson, D., Kivipelto, M., Pedersen, N.L., Skoog, I., Windblad, B., & Fratiglioni, L. (2012). Education halves the risk of dementia due to apolipoprotein ε4 allele. Neurol Aging, 33 (5):1007.e1-7. Wang, H.-X. , Wahlberg, M., Karp, A., Winblad, B., & Fratiglioni, L. (2012). Psychosocial stress at work is associated with increased dementia risk in late life. Alzheimer's & Dementia, 8 , 114-120. Keller, L., Xu, W., Wang, H.-X. , Winblad, B., Fratiglioni, L., & Graff, C. (2011). The obesity related gene, FTO, interacts with APOE, and is associated with Alzheimer disease risk: A prospective cohort study. J Alzheimers Dis., 23 (3), 461-9. Xu, W., Caracciolo, B., Wang, H.-X. , Winblad, B., Qiu, C., & Fratiglioni L. (2010). Accelerated Progression from Mild Cognitive Impairment to Dementia in People with Diabetes. Diabetes, 59 (11), 2928-35. Keller, L., Murphy, C., Wang, H.-X. , Fratiglioni, L., Larsson, L., Olin, M., Gafvels, M., Björkhem, I., Graff, C., & Meaney, S. (2010). A functional polymorphism in the HMGCR promoter affects transcriptional activity but not the risk for Alzheimer disease in Swedish populations. Brain Res., 1344 , 185-91. Zimmermann-Viehoff, F., Orth-Gomer, K., Wang, H.-X. , Deter, H.-C., Merswolken, M., Ghadiyali, Z., & Weber, C.S. (2010). Depressive symptoms and heart rate variability in younger women after an acute coronary event. Eur J Cardiovasc Prev Rehabil., 17 (5), 509-13. Crowe, M., Sartori, A., Clay, O.J., Wadley, V.G., Andel, R., Wang, H.-X. , Sawyer, P., & Allman, R.M. (2010). Diabetes and cognitive decline: investigating the potential influence of factors related to health disparities. J Aging Health, 22 (3), 292–306. Paillard-Borg, S., Fratiglioni, L., Winblad, B., & Wang, H.-X. (2009). Leisure Activities in Late Life in Relation to Dementia Risk: Principal Component Analysis. Dement Geriatr Cogn Disord., 28 (2), 136-44. Orth-Gomér, K., Schneiderman, N., Wang, H.-X. , Walldin, C., Blom, M., & Jernberg, T. (2009). Stress reduction prolongs life in women with coronary disease: The Stockholm Women’s Intervention Trial for Coronary Heart Disease (SWITCHD). Circulation: Cardiovasc Qual Outcomes, 2 , 25-32. Wang, H.-X. , Karp, A., Herlitz, A., Crowe, M., Kåreholt, I., Winblad, B., & Fratiglioni, L. (2009). Personality and lifestyle in relation to dementia incidence. Neurology, 72 , 253-9. Paillard-Borg, S., Wang, H.-X. , Winblad, B., & Fratiglioni L. (2009). Pattern of participation in leisure activities among older people in relation to their health conditions and contextual factors: A survey in a Swedish urban area. Aging Soc., 29 , 1-19. Karp, A., Andel, R., Parker, M.G., Wang, H.-X. , Winblad, B., & Fratiglioni, L. (2009). Mentally Stimulating Activities at Work During Midlife and Dementia Risk After Age 75: Follow-Up Study From the Kungsholmen Project. Am J Geriatr Psychiatry, 17 , 227-36. Marengoni, A., Rizzuto, D., Wang, H.-X. , Winblad, B., & Fratiglioni, L. (2009). Patterns of chronic multimorbidity in the elderly population. J Am Geriatr Soc., 57 (2), 225-30. Rosvall, L., Rizzuto, D., Wang, H.-X. , Winblad, B., Graff, C., & Fratiglioni, L. (2009). APOE-related mortality: Effect of dementia, cardiovascular disease and gender. Neurobiol Aging, 30 (10), 1545-51. Wang, H.-X. , Leineweber, C., Kirkeeide, R., Svane, B., Schenck-Gustafsson, K., Theorell, T., & Orth-Gomer, K. (2007). Psychosocial stress and atherosclerosis: Family and work stress accelerates progression of coronary disease in women. J Intern Med., 261 (3), 245-54. Wang, H.-X. , Mittleman, M.A., Leineweber, C., & Orth-Gomer, K. (2006). Depressive symptoms, social isolation, and progression of coronary artery atherosclerosis: the Stockholm Female Coronary Angiography Study. Psychother Psychosom., 75 , 96-102. Orth-Gomér, K., Lewandrowski, E., Westman, L.-P., Wang, H.-X. , & Leineweber, C. (2005). Who can manage until the age of 65? Läkartidningen, 34 (102), 2296-303. Karp, A., Paillard-Borg, S., Wang, H.X. , Silverstein, M., Winblad, B., & Fratiglioni, L. (2005). Mental, physical and social components in leisure activities equally contribute to decrease dementia risk. Dement Geriatr Cogn Disord., 21 , 65-73. Wang, H.-X. , Mittleman, M.A., & Orth-Gomer, K. (2005). Influence of social support on progression of coronary artery disease in women. Soc Sci Med., 60 , 599-607. Wang, H.-X. , Karp, A., Winblad, B., & Fratiglioni, L. (2002). Late-life engagement in social and leisure activities is associated with a decreased risk of dementia: A longitudinal study from the Kungsholmen Project. Am J Epidemiol., 155 , 1081-7. Palmer, K., Wang, H.-X. , Backman, L., Winblad, B., & Fratiglioni, L. (2002). Differential evolution of cognitive impairment in nondemented older persons: results from the Kungsholmen Project. Am J Psychiatry, 159 , 436-42. Wang, H.-X. , Wahlin, Å., Basun, H., Fastbom, J., Winblad, B., & Fratiglioni, L. (2001). Vitamin B12 and folate and in relation to the development of Alzheimer’s disease. Neurology, 56 , 1188-94. Giron, M.S., Wang, H.-X. , Bernsten, C., Thorslund, M., Winblad, B., & Fastbom, J. (2001). The appropriateness of drug use in non-demented and demented elderly. J Am Geriatr Soc., 49 , 277-83. Fratiglioni, L., Wang, H.-X. , Maytan, M., Ericsson, K., & Winblad, B. (2000). Influence of Social Network on the Occurrence of Dementia: A Community-based Longitudinal Study. Lancet, 355 , 1315-9. Wang, H.-X. , Fratiglioni, L., Frisoni, G.B., Viitanen, M., & Winblad, B. (1999). Smoking and the occurrence of Alzheimer’s disease: cross-sectional and longitudinal data in a population-based study. Am J Epidemiol., 149 , 640-4. Tang, Z., Wang, H.-X. , Meng, C., Wu, X.-G., Ericsson, K., Winblad, B., & Pei, J.-J. (1999). The prevalence of physical disability in elderly Beijing Chinese. Arch Gerontol Geriatr., 29 , 115-25. Wang, H.-X. , Ericsson, K., Winblad, B., & Fratiglioni, L. (1998). The Human Figure Drawing Test as a Screen for Dementia in the Elderly: A Community-Based Study. Arch Gerontol Geriatr., 27 , 25-34. Review/bokkapitel/brev Dekhtyar, S., & Wang, H.-X. (2017). Invited book chapter. In L. Petrosini (Ed.): Neurobiological and Psychological Aspects of Brain Recovery. Contemporary Clinical Neuroscience. Cognitive Reserve: A Life-Course Perspective (p. 105-117). Scientific Publishing Services (P) Ltd, India. Dekhtyar, S., Wang, H.-X. , Scott, K., Goodman, A., Koupil, I., & Herlitz, A. (2015). Response to Letter to the Editor: “How to prove that good learning outcomes in childhood is an independent factor strengthening the cognitive reserve” by Dr. Andrzej Brodziak. Am J Geriatr Psychiatry, 23 (11), 1204-1206. 10.1016/j.jagp.2015.05.001 Pei, J.-J., Giron, M.S., Jia, J.P., & Wang, H.-X. (2014). Dementia studies in Chinese populations. Neuroscience Bulletin, 30 (2), 207-16. Lovden, M., Xu, W., & Wang, H.-X. (2013). Lifestyle change and the prevention of cognitive decline and dementia: what is the evidence? Curr Opin Psychiatry, 26 , 239–243. Xu, W., Marseglia, A., Ferrari, C., & Wang, H.-X. (2013). Invited book chapter. In U. Kishore (Ed.): Neurodegenerative Diseases. Alzheimer’s disease: A Clinical Perspective. Rijeka: InTech. doi: 10.5772/54539 Xu, W., Ferrari, C., & Wang, H.-X. (2013). Invited book chapter. In I. Zerr (Ed.): Understanding Alzheimer's Disease. Epidemiology of Alzheimer’s disease. Rijeka: InTech. doi: 10.5772/54398 Wang, H.-X. (2012). Physical activity and AD-related pathology. Letter to Editor. Arch Neurol., 69 (7), 940-1. Wang, H.-X. , Xu, W., & Pei, J.J. (2012). Invited Review. Leisure activities, cognition and dementia. Biochimica et Biophysica Acta., 1822 (3), 482-91. Wang, H.-X. , & Kivipelto, M. (2012). Invited book chapter. Gender differences in dementia. Chapter: Geriatrics. In K. Schenk-Gustafsson, P.R. DeCola, D.W. Pfaff, & D.S. Pisetsky, (Eds.): Handbook of Clinical Gender Medicine (pp. 495-503). Basel: Karger. Fratiglioni, L., & Wang, H.-X. (2007). Invited review. Brain reserve hypothesis in dementia. Review. J Alz Dis., 12 (1), 11-22. Fratiglioni, L., Qiu, C., Wang, H.-X. , Kivipelto, M., for SBU Dementia Group. (2006). Risk factors for dementia . The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care (SBU). Wang, H.-X. Invited Review. Vitamin B12, folate, and Alzheimer’s disease. Drug Dev Res., 56 , 111-22. Fratiglioni, L., & Wang, H.-X. Smoking and the central nervous system: review of the epidemiological studies. Behav Brain Res., 113 , 117-20. Wang, H.-X. , Wahlin, Å., Basun, H., Fastbom, J., Winblad, B., & Fratiglioni, L. (2001). Low levels of vitamin B12 and folate and Alzheimer’s disease incidence. Reply to Carlos R. M. Rieder, and Daniele Fricke. Neurology, 57 , 1742-3. Giron, M.S., Wang, H.-X. , Winbald, B., Fastbom, J., Bernstein, C., & Thorslund, M. (2002). Are the unsafe combinations always inappropriate? J Am Geriatr Soc., 50 (3), 590-1. Letter to Editor.