Sök
Letar du efter intern information?
Visar 13981-14000 av 49049 träffar
- Resultat från tidigare algforskarsomrar
Stockholms universitet
Sedan 2021 har frivilliga medborgarforskare bidragit med observationer, foton och rapporter från fyndigheter längs hela Östersjökusten. Ta del av tidigare resultat nedan. Tidigare rapporter Algforskarsommar 2025, Rapport 7, vecka 47pdf, 5.4 MB. (5541 Kb) Sammanfattning av säsongen 2025 Algforskarsommar 2025, rapport 6, vecka 39pdf, 5.7 MB. (5819 Kb) Fortfarande varmt i vattnet och gott om smådjur Algforskarsommar 2025, Rapport 5, vecka 31 (4977 Kb) Livligt i tångskogen även när vattnet blommar Algforskarsommar 2025, Rapport 4, vecka 27pdf, 3.3 MB. (3361 Kb) Rapport från Räfsnäs och ändrade svenska namn på arter Algforskarsommar 2025, Rapport 3, vecka 24pdf, 333.4 kB. (333 Kb) Sammanställning av när blåstången blir mogen och klar att föröka sig Algforskarsommar 2025, Rapport 2, vecka 21pdf, 682.4 kB. (682 Kb) Vi drar igång uppgift 2 Algforskarsommar 2025, Rapport 1, vecka 17pdf, 1.8 MB. (1880 Kb) H ur avgör man utvecklingen av tångens mognad? Algforskarsommar 2024 Algforskarsommar 2023 Algforskarsommar 2022 Algforskarsommar 2021
- Blåstång i fullmånens sken - När startar blåstångens förökning hos dig i år?
Stockholms universitet
När startar blåstångens förökning hos dig i år? Det varmare klimatet gör att vitsippor och gullvivor startar sin blomning allt tidigare på våren. Men hur är det i Östersjöns kustvatten? Påverkas blåstångens mognadsprocess av att det blir mildare vintrar och tidigare vårar, precis som på land? Vi behöver din hjälp med att undersöka när blåstången blir mogen och börjar släppa ut sina ägg och spermier i vattenmassan. I år startar studien av blåstångens mognad i Östersjön redan i slutet av mars/början av april!
- Hur många blåa, bruna eller randiga blåmusselskal kan du hitta?
Stockholms universitet
Här kommer nu en ny uppgift till alla er algforskare och denna gång handlar det inte om alger! Uppgiften kan göras när som helst under året. Blåmusslan är en mycket vanlig art både på hårda och mjuka bottnar i Östersjön. Genom att det finns så mycket blåmusslor på bottnarna, även om de inte blir så stora som på västkusten, filtrerar de stora mängder vatten och samlar in massor med små partiklar och växtplankton och gör att vattnet blir klarare. Blåmusslor har fått sitt namn för att skalet är blått eller nästan svart. För ett par år sedan fick finska forskare en fråga från allmänheten: ”Varför hittar jag en massa bruna musslor? Är det en annan art eller, om det är blåmusslor, varför ser de så annorlunda ut?" I en engelsk undersökning från slutet av 1970-talet har man visat att färgen på blåmusslans skal bestäms genetiskt av ett enda lokus med två alleler. Den recessiva allelen producerar en mörkblå färg och den dominanta allelen ger skalen en brun färg. Skalets färg påverkar musslans värmereglering, där ett skal med den ljusare bruna färgen absorberar mindre värme jämfört med mörka blå skal. Det innebär att en mussla med brunt skal har lägre risk för värmestress och överhettning under soliga och varma somrar än en mussla med blått/blåsvart skal. Färgen på musslornas skal skulle kunna göra att överlevnaden av individer med bruna skal kan ha gynnats och fler individer med blå skal dött under värmeböljan 2018. I det nationella övervakningsprogrammet finns gamla musselprover insamlade och sparade. Dessa kommer vi att ta fram och undersöka vilken färgvariant som dominerat före 2018. Nu behöver vi Din hjälp med att samla in information om proportionen av de olika färgvarianternas fördelning från olika platser utmed Östersjöns kuster och jämföra med äldre data!
- Health literacy and the construction of knowledge
Stockholms universitet
Health literacy and the construction of knowledge: Learning about heart defect in institutional and online activities Av Zoe Nikolaidou och Theres Bellander i tidskriften Learning, Culture and Social Interaction 2018: (engelska) Health literacy and the construction of knowledge Den här artikeln sammanfattar hur människor bygger kunskap om hälsa i vårt digitala samhälle. Artikeln riktar sig främst till pedagoger och interaktionsforskare. Vi jämför potential för lärande i konsultationssamtal och i sociala medier genom att analysera samtalen och de digitala verksamheterna som avgränsade aktivitetssystem, där bland annat mål för lärande, lärandeobjekt, deltagarroller och redskap beskrivs. Vi analyserar åtta inspelade konsultationsbesök där gravida par träffar en barnkardiolog för första gången, liksom intervjuer, föräldrabloggar, forumdiskussioner, Facebookinlägg och Instagramuppdateringar. Lärandet om hälsa framträder som en process i kedja av lärandemiljöer, både online och offline, som påverkar varandra. Konsultationssamtalen fungerar som en startpunkt för föräldrarnas lärande. Samtalet är ett aktivitetssystem med en tydlig rollfördelning, där läkare förmedlar kunskaper till föräldrarna som i huvudsak är medicinsk. Många föräldrar upplever att de i efterhand vill läsa mer om och bekräfta information som förmedlats i konsultationssamtalet. På nätet söker de både medicinsk kunskap och erfarenhetsbaserad kunskap, dvs. kunskap som förmedlas av andra föräldrar till barn med hjärtfel. På nätet har de möjlighet att behandla frågor som inte kan tas upp i konsultationssamtalet, t.ex. frågor om upplevda känslor, vardagliga dilemman och till och med filosofiska tankar i relation till barnens hälsa. Utifrån samtals- och textsekvenser ur materialet samt citat från intervjuer visar vi hur föräldrars och blivande föräldrars kunskapande om hjärtfel innebär förflyttningar mellan olika aktivitetssystem. Behov av bekräftelse och förtydliganden efter konsultationssamtalen leder föräldrarna till nya aktivitetssystem på nätet och kunskaper de får där leder dem vidare till ytterligare nya aktivitetssystem on- och offline.
- Patient participation and learning in medical consultations about congenital heart defect
Stockholms universitet
I artikeln undersöks inspelade konsultationssamtal mellan par som väntar ett barn med misstänkt hjärtfel och en specialistläkare. Samtalen är för paren det första mötet med en specialist, efter rutinultraljudet då något avvikande upptäckts. Vi är intresserad av samtalets förutsättningar för lärande, och tittar särskilt på patienternas aktivitet. Av Theres Bellander och Anna-Malin Karlsson i tidskriften PLoS ONE 2019: Patient participation and learning in medical consultations about congenital heart defect Med hjälp av en modell som kategoriserar olika typer av yttranden utifrån deras funktion undersöker vi på vilket sätt patienterna deltar språkligt i samtalen. Vi studerar hur mycket de deltar, vilka typer av samtalsbidrag de deltar med samt i samband med vilka samtalsämnen de deltar. Vi undersöker också vad patienternas deltagande leder till, dvs. hur det påverkar konsultationssamtalets flöde, hur det påverkar läkarens aktivitet samt vad som händer med ämnet som man samtalar om. Patienterna deltar mest (med flest yttranden) när det diskuteras hur vanligt hjärtfelet är samt när kommande konsultationer och vårdkontakter planeras. Samtidigt är hjärtfelets förekomst det ämne som det totalt sett ägnas kortast tid åt. Minst deltar de när det normala hjärtat beskrivs. Här talar nästan bara läkaren, och det är också ett ämne som ägnas lång tid. Patienterna är alltså mer aktiva vid de ämnen som det talas relativt lite om, och tvärtom. Mest egna initiativ tar de i samband med ämnena behandlingar och livskvalitet. Nästan hälften av patienternas yttranden är olika sorters svar på vad läkaren sagt. Det kan vara rent kvitterande svar eller mer utvecklande sådana. Kvitteringar är viktiga för att samtalen ska flyta på. De ger läkaren besked om att informationen tagits emot och att hen kan fortsätta. Med den andra typen av svarsyttrande bidrar patienterna att utveckla vad läkaren sagt, genom att föreslå tolkningar eller efterfråga mer information. Medan helt nya frågor och andra egna initiativ från patienterna har en tendens att störa läkarens plan, antingen genom att tråden bryts eller genom att flödet skyndas på för mycket, bidrar de utvecklande svaren till att patienterna och läkarna möts, och tillsammans utvecklar centrala och relevanta teman. Det gör att den logiska ordningen i samtalet behålls, samtidigt som innehållet anpassas till parens behov. De par som är mest aktiva i samtalen har många sådana yttranden. I dessa samtal bidrar alltså de utvecklande svarsyttrandena till att beskrivningen av hjärtfelet, behandlingarna och det fortsatta livet blir djupare och mer relevant för dem. De par som deltar lite gör det nästan bara med kvitterande svarsyttranden – som inte leder till fördjupning eller utveckling. Det gör att läkaren får ett större ansvar för att informationen blir relevant. Ett viktigt resultat av studien är att patienternas aktivitet varierar mycket, trots att de inblandade läkarna beskriver samtalstypen som högt standardiserad. (Läs mer om det här.) Variationen tyder på att läkarna är lyhörda och släpper in patienterna, utan att tappa tråd och fokus. Den ger också en signal om att patienternas förutsättningar för att delta skiljer sig åt, sannolikt beroende på förkunskaper men också vana vid vårdkontakter och andra typer av kunskapsbyggande samtal. Detta i sig talar för att samtalen behöver vara läkarstyrda och standardiserade, så att alla får den nödvändiga informationen på den korta tid som finns till förfogande.
- ”Dom tar emot det, tar tag i det och sen så går man vidare.”
Stockholms universitet
”Dom tar emot det, tar tag i det och sen så går man vidare.” Semantiskt arbete för gemensamt kunskapsbyggande i konsultationer om medfödda hjärtfel hos foster. I den här studien undersöks kommunikationen mellan läkare och den gravida kvinnan med partner vid det första konsultationssamtalet. Syftet är att utröna hur läkare och patient tillsammans arbetar språkligt för att nå en gemensam förståelse av hjärtfelet, möjliga behandlingar och hur livet med ett hjärtsjukt barn kan komma att bli. Av Mats Landqvist och Anna-Malin Karlsson i tidskriften Språk och interaktion 2018: ”Dom tar emot det, tar tag i det och sen så går man vidare.” Utgångspunkten är läkarnas egen reflektion av samtalens mål och svårigheter, så som dessa framkommer i en gruppintervju. Särskilt fokus läggs på hantering av det centrala dilemmat att förmedla all kunskap som är tillgänglig, samtidigt som denna kunskap förstås är svår att ta till sig för den som saknar beredskap och lämpliga referensramar. Samtalen har transkriberats och ett antal sekvenser där detta dilemma kommer till uttryck har analyserats närmare. Analysen kretsar kring vad vi kallar kunskapsobjekt, dvs. det som deltagarna bygger kunskap om. Kunskapsobjekten i dessa samtal är inte självklart likadant avgränsade för de deltagande parterna – där läkaren har en exakt och detaljerat kunskap om hjärtats anatomi och en avgränsad förståelse av vilken prognos som förmedlas så är parets ingång till hjärtats funktion sannolikt mer vardaglig och deras behov av framtidsutsikter närmast gränslös. Analyserna visar hur läkarna växelvis närmar sig respektive nyanserar patienternas förståelse. Detta för det första genom växling i vad vi kallar semantisk täthet. Låg täthet innebär enkelt att varje specifikt fenomen med ett relativt konkret ord ("trött", "orkar lite", "blir andfådd"), medan hög täthet innebär att orden har mer komplexa betydelser, och betecknar klasser, typer, processer, kombinationer, och sammanfattande definitioner ("funktionsnedsättning") etc. För det andra genom växlingar kontextförankringen, från det specifika och aktuella till den samlade kunskapen om och erfarenheten av liknande fall. Detta semantiska arbete hjälper inte bara läkaren att samtidigt möta och utveckla patientens förståelse. Det blir också ett redskap för att överbrygga glappet mellan kraven på säker kunskap och behovet av relevant information. Vi menar att man på detta sätt når så långt man kan inom de ramar konsultationssamtalet har, men vet genom andra studier att patienterna söker mer relevant, specifik och därmed ”osäker” information i andra forum, inte minst bland andra föräldrar.
- Nätverksträffar UBSAM
Stockholms universitet
Här hittar du UBSAM:s nätverksträffar. Nätverksträff om undervisning och bedömning av språkfärdighet i akademisk miljö 21 maj 2025 kl. 15–16.30 på Zoom. Teman: Plattformen CIRCLE som samlar forskningsbaserade resurser om lärande och undervisning i språk samt Andraspråksinlärning med konversationsagent. Inbjudan till UBSAM-nätverksträff 21 maj 2025 (165 Kb) Evenemangssida: UBSAM-nätverket: Om undervisning och bedömning av språkfärdighet i akademisk miljö Nätverksträff om undervisning och bedömning av språkfärdighet i akademisk miljö 4 december 2024 kl. 15–16.30 på Zoom. Teman: Överväganden vid testning av muntlig färdighet i Tisus, andraspråksinlärning med konversationsagent samt implementering av AI-verktyg i kurser i skriftlig språkfärdighet. Inbjudan till UBSAM nätverksträff 4 dec. 2024 (167 Kb) Nätverksträff om undervisning och bedömning av språkfärdighet i akademisk miljö 28 april 2021 Teman: Provsituationen som språkbrukssituation samt digital examination i språkfärdighet – en utmaning och en möjlighet. Inbjudan UBSAM-nätverket 28 april 2021 (152 Kb) Seminarium om undervisning och bedömning av språkfärdighet i akademisk miljö 10 april 2019 Teman: Möjligheter och begränsningar med olika provformat i standardiserade språktest, balans mellan språkfärdighet, litteraturvetenskap och kulturvetenskap samt att tänka och skriva akademiskt: exemplet grammatiska metaforer. Inbjudan UBSAM-nätverket 10 april 2019 (546 Kb) Seminarium om undervisning och bedömning av språkfärdighet i akademisk miljö 14 mars 2018 Teman: Kurskrav och examinationsformer, faktiska och fantastiska verkligheter inom språkutbildning samt seminariet i ett metaperspektiv. Inbjudan seminarium UBSAM-nätverket 14 mars 2018 (707 Kb) Seminarium om undervisning och bedömning av språkfärdighet i akademisk miljö 29 mars 2017 Teman: Fonetikundervisning med omvänt klassrum (flipped classroom), ordförrådsutveckling samt tredjespråksinlärning och metalingvistisk medvetenhet. Inbjudan seminarium UBAM-nätverket 29 mars 2017 (version 2) (476 Kb) Seminarium/workshop om undervisning och bedömning av muntlig språkfärdighet vid Stockholms universitet 13 april 2016 Teman: Bedömning av avancerad muntlig färdighet samt formativ och summativ bedömning i språkundervisning. Stockholms universitet. Inbjudan seminarium UBSAM-nätverket 13 april 2016 (382 Kb) Erasmus+ planeringsbesök vid Helsingfors universitet 20 november 2015 Rapport om planeringsmöte UBSAM-nätverket 20 nov. 2015 (372 Kb) Kontakt
- Politiska och distributiva konsekvenser av den koldioxidfria välfärdsstaten, SOFI
Stockholms universitet
Projektet analyserar hur miljöskatter och andra avgifter samverkar med socialpolitiken, samt hur detta samspel påverkar det politiska förtroendet. Vi utvecklar en ny metod för att mäta distributiva effekter av miljöpolitiken. Genom att kombinera policydata och opinionsundersökningar analyserar vi också de politiska konsekvenserna av detta samspel.
- Utformningen av internationella institutioner (TRANSACCESS)
Stockholms universitet
Läs mer om projektet på den engelska sidan.
- Sorg och tröst i tidigmodern svensk slotts- och herrgårdskultur
Stockholms universitet
Projektets syfte är att öka vår förståelse av sorg och tröst i tidigmodern svensk slotts- och herrgårdskultur.
- Språkteknologen som knäcker historiska gåtor
Institutionen för lingvistik
Chiffer har genom historien använts för att bevara många hemligheter. Beáta Megyesi leder ett tvärvetenskapligt projekt där bland andra språkvetare, datavetare och historiker använder AI för att avkoda hemliga dokument.
- Kunskap för framtidens arbetsliv
PAO – Personal, arbete och organisation
PAO-programmen vid Stockholms universitet utbildar för kvalificerat arbete med arbetslivs-, organisations- och personalfrågor genom en bred beteendevetenskaplig grund och stark analytisk och strategisk kompetens. Du får förståelse för hur människor, organisationer och arbetsliv samspelar och möjlighet att fördjupa dig inom pedagogik, psykologi eller sociologi. Genom praktik och nära kontakt med arbetslivet får du också möjlighet att omsätta dina kunskaper i verkliga situationer.
- Nyhetsbrev för studenter
Stockholms universitet
I nyhetsbrevet "Aktuellt för dig som student – stöd och tips under studietiden" samlar vi tips och information om stöd som kan vara till nytta för dig under din studietid, oavsett om du är ny vid universitet eller i slutet av din utbildning.
- Studentpubar
Stockholms universitet
Välkomstdagen den 28 augusti är bara början! Efter en dag fylld av nya möten och inspiration kan du fortsätta kvällen på någon av de studentpubar som arrangeras med start från kl. 16. Perfekt tillfälle att lära känna ännu fler nya studenter! For information in English please see further down, below the text in Swedish.
- Vanliga frågor och svar för nyantagna studenter
Stockholms universitet
Här har vi samlat några av de absolut vanligaste frågorna från de som är nya på universitetet. Om du inte hittar svar på din fråga här, tveka inte att kontakta oss. Kontaktinformation finns längst ner på denna sida.
- Stockholms filmfestival – experter vid Stockholms universitet
Stockholms universitet
Vid Stockholms universitet finns flera forskare som kan kommentera filmer och filmvetenskap ur olika perspektiv. Stockholms filmfestival 2026 lyfter temat ”Daddy Issues”, bilden av fadersgestalten, och universitet har forskare som undersökt såväl maskulinitet som pappor i Sune-filmerna.
- Minor Field Studies i Filippinerna
Stockholms universitet
För Nathalie och Julia innebar MFS både ett äventyr i särsklass, men också ett viktigt steg i sin karriär inom marinbiologi.
- Plugga effektivt
Stockholms universitet
Här hittar du guider till studiestrategier på universitetet.
- Utskriven version av Empati och synen på funktionsnedsättninga
Stockholms universitet
Utskriven version av podden Öppna föreläsningar avsnitt 9: Empati och synen på funktionsnedsättninga
- Utskriven version av Lagarnas historia och våra mänskliga behov
Stockholms universitet
Utskriven version av podden Öppna föreläsningar avsnitt 10: Lagarnas historia och våra mänskliga behov