Sök
Letar du efter intern information?
Visar 13921-13940 av 49048 träffar
- Ämnesdidaktik
Stockholms universitet
Ämnesdidaktik handlar om undervisning och lärande i teori och praktik. Vad ska undervisning handla om? Varför just detta? Hur ska undervisning organiseras för att alla elever ska få goda förutsättningar för kunskapsutveckling och utvecklas till aktiva medborgare i samhället?
- Matematikämnets didaktik
Stockholms universitet
Våra matematikdidaktiska kurser riktar sig främst till dig som är verksam lärare och vill bredda din kunskap om undervisning och lärande i matematik. I klassrumssituationer kommer du att ha direkt användning för det du lär dig, men kurserna kan också utgöra en grund för fördjupade studier i matematikämnets didaktik.
- Guide till boka.se
Stockholms universitet
Här är en steg-för-steg-guide till hur du skapar ett konto på boka.se och anmäler dig till uppdrag. Du får också information om hur du loggar in, uppdaterar dina uppgifter och håller koll på dina bokningar via ”Min sida”.
- Återhämtning för ett hållbart arbetsliv vid skiftarbete
Stockholms universitet
Återhämtning är en nyckelfaktor för att vi ska må bra och kunna prestera. Återhämtning kan bestå dels av sömn och dels av aktiviteter och beteenden vi gör för att gå ned i varv och för att fylla på energi.
Yttrandet har på rektors uppdrag utarbetats av Områdesnämnden för naturvetenskap. Ärendet har beretts av stabsforskare Emelie Graham, Referenslaboratoriet för luftkvalitet – mätningar vid Institutionen för miljövetenskap (ACES).
- Yttrande avseende remiss gällande ”Övervakningsprogram för havsmiljödirektivet 2027–2032”
Stockholms universitet
Yttrandet/synpunkterna har på rektors uppdrag utarbetats av Områdesnämnden för naturvetenskap. Ärendet har beretts av forskningsingenjör Jesper Ström, Institutionen för ekologi, miljö och botanik (DEEP), professor Elena Gorokhova, Institutionen för miljövetenskap (ACES), miljöanalytiker Caroline Raymond, DEEP, forskare Helena Höglander, DEEP, universitetslektor Agnes Karlsson, DEEP, forskare Jakob Walve, DEEP, och omvärldsanalytiker Ellen Bruno, Stockholms universitets Östersjöcentrum.
- Dekanus har ordet, mars 2026
Stockholms universitet
Lena Mäler reflekterar över det kollegiala beslutsfattandet, kvalitetsdialoger och fokusutvärderingen av universitetets centrumbildningar.
- Sommarinformation
Institutionen för naturgeografi
Under sommaren är många av oss lediga och det tar längre tid att få svar när du kontaktar oss.
- Antagen eller reserv till hösten
Institutionen för naturgeografi
Om du är antagen eller står som reserv till kurs eller program hos oss i höst, finns här information om viktiga saker att tänka på. Terminen startar 31:a augusti men kandidatprogrammen har upprop den 24:a augusti.
- Efteranmälan
Institutionen för naturgeografi
Den 15:e juli öppnar många kurser och program för sen anmälan till höstterminen 2026. Vill du efteranmäla dig till någon av våra kurser eller program, gör du det via antagning.se.
- CLIMPEAT | Nordliga torvmarker under press från klimatförändringar och abrupta skiften
Stockholms universitet
Gustaf Hugelius driver tillsammans med Christina Biasi, Universität Innsbruck, Pierre Friedlingstein, University of Exeter och Philippe Ciais, Laboratoire des Sciences du Climat – CEA ett projekt som ska undersöka hur torvmossar på norra halvklotet reagerar på klimatförändringar och framtida uppvärmning.
- Om Studie- och språkverkstaden
Stockholms universitet
Här kan du läsa om vad Studie- och språkverkstaden kan göra för just dig.
- Konferenser och seminarier
Institutionen för mediestudier
Här hittar du information om konferenser, högre seminarier och andra events inom Institutionen för mediestudier
- Intensivsvenska Samsyn
Stockholms universitet
Samsyn står för samordning och synlighet i utbildning och undervisning i gymnasieskolans introduktionsprogram. Det är ett samarbete mellan Skolverkets och forskargruppen Intensivsvenska vid Institutionen för svenska och flerspråkighet vid Stockholms universitet.
- Äktenskapsförordsprojektet
Stockholms universitet
Marital Contracts, Economic Security, and Gender Equality MARCON är ett forskningsprojekt om hur äktenskapsförord används i Sverige och hur de påverkar ekonomisk trygghet och jämställdhet. Projektet bygger på unika befolkningsomfattande data om registrerade äktenskapsförord.
- Hur grannskap, skola och brott leder om unga individers livsbana
Stockholms universitet
Det här projektet undersöker hur rumslig kontext; grannskapskontext, skolmiljö och grad av brottslighet i omgivningen, formar ungdomars utbildningsresultat och livsbanor.
- Tidigare nyhetsbrev
Stockholms universitet
Här finns tidigare nummer av universitetets nyhetsbrev.
- Avdelningen för kognitiv psykologi
Stockholms universitet
Vid Psykologiska institutionen har kognitiv psykologi en egen forskningsavdelning, som även har huvudansvaret för kurser i ämnet.
- Lång tradition av god offentlig statistik
Stockholms universitet
Stockholms universitet har länge varit ledande i Sverige inom vetenskapsområdet "allmän statistikproduktion". Institutionen har en lång tradition av detta forskningsområde, och viktig aktuell litteratur på området är skriven av våra medarbetare. Forskningsområdet Officiell statistikproduktion innefattar inte bara metoder för urvalsdragning och estimation, utan också andra aspekter som konstruktion av frågeformulär, registeruppbyggnad och -underhåll, datasäkerhet och integritetsskydd, bortfall, uppgiftslämnarbörda och intervjuarutbildning. Till området hör också behovsanalys och mer ämnesinriktade problem som till exempel indexkonstruktion och miljöbalanser. Sverige har en mycket lång tradition av god offentlig statistik som täcker många områden i samhället. Vår folkbokföring byggdes upp av Karl XI under slutet av 1600-talet och i mitten av 1700-talet skapade Tabellverket och senare Tabellkommissionen de första statistiska rapporterna på grundval av uppgifterna. Den folkräkning som utfördes i Sverige 1749 räknas som den första folkräkning i världen som hade statistik som främsta syfte. Sverige har också en av världens äldsta Statistiska centralbyråer. Den skapades 1858 och har tjänat som förebild för flera andra länder. Stockholms universitet ledande inom området Stockholms högskola och sedermera Stockholms universitet har länge varit ledande i Sverige inom vetenskapsområdet "allmän statistikproduktion". Under 1900-talet har här funnits många internationellt kända namn som Gustav Sundbärg, Erland Hofsten och Tore Dalenius. Jan Wretman är en av författarna bakom det internationella standardverket Model Assisted Survey Sampling. Lars Lyberg har skrivit eller varit redaktör för åtskilliga böcker om olika problem vid datainsamling, bland andra Introduction to Survey Quality, författade tillsammans med Paul Biemer. Grundare av statistiktidskrift Lars Lyberg grundade 1985 den internationellt välrenommerade tidskriften Journal of Official Statistics och var dess chefredaktör i mer än 20 år. Karin Dahmström skrev den lärobok i ämnet som används vid i stort sett alla svenska universitet, "Från datainsamling till rapport - att göra en statistisk undersökning". Vid institutionen har vi också studerat andra problem inom stickprovsdragning såsom analys från komplexa undersökningar, datainsamling med varierande urvalssannolikhet och kalibrering. Institutionen har också medverkat i framtagandet av en svensk standard för bortfallsredovisning. Lars-Erik Öller har studerat kvaliteten på snabbstatistik, preliminär statistik och statistiska revideringar. Institutionen är huvudman för ett Baltiskt-Nordiskt nätverk inom området stickprovsundersökningar. Sedan ungefär 1970 har vi kunnat se en kraftig breddning av forskningsområdet som numera omfattar en mycket vid samling metoder och en stor kunskapsmassa från olika discipliner såsom data- och systemvetenskap, ekonometri, psykologi och sociologi. Forskningsområdet är således idag mycket stort.
- Forskningsinriktningar inom tolkning
Stockholms universitet
Inom tolkning forskar vi främst om barn och tolkning, kognitiva aspekter av tolkning, skrivtolkning, tolk-medierad interaktion och tolkutbildning. Barn och tolkning Barn både använder tolk och agerar som tolk (språklig mellanhand eller ”child language broker”) i olika sammanhang. Frågor som är centrala på det här området handlar om hur barn förstår tolkning och hur tolkning påverkar barn, vilka barn som agerar tolk, i vilka situationer som barn tolkar. Inom området används både kvantitativa och kvalitativa metoder med instrument som intervjuer, enkäter och fältobservationer. Elisabet Tiselius Kognitiva aspekter av tolkning Inom området studeras översättningsprocessen med en mängd empiriska metoder, för att ge ytterligare inblick i hur vägen från käll- till måltext ser ut i olika översättningssituationer. På TÖI fokuserar forskningen både på de kognitiva processernas natur vid olika avgränsade översättningsproblem eller tolksituationer. Vi undersöker också kognitiva processers förändring vid uppbyggandet av tolk- eller översättarkompetens. Kognitiva aspekter av översättning studeras också med hjälp av etnografiska metoder i faktiska arbetsplatssammanhang, t.ex. översättningsbyråer. Här rekonstrueras kognition, t.ex. minnesprocesser, genom att interaktionen mellan olika aktörer och deras interaktion med tekniska hjälpmedel studeras. Nereida Betancor Sánchez Raphael Sannholm Thomas Thomsen Elisabet Tiselius Simulering av tolkade samtal Simuleringar som efterliknar situationer där tolkade samtal förekommer är vanliga för att öva eller testa tolkar och tolkanvändare. Det kan gälla allt från drillövningar i språklabbsmiljö med inspelade repliker till längre rollspelsscenarier med deltagare från sjukvård eller rättsväsende där tolkarna övas i realistiska situationer eller prövas för auktorisation. Forskningen på TÖI om simulering av tolkade samtal fokuserar i dag på hur rollspel och andra simuleringar konstrueras och undersöker bland annat vad som kan övas och testas med olika typer av rollspel. Magnus Dahnberg Thomas Thomsen Skrivtolkning Ett antal centrala aspekter av skrivtolkning studeras vid institutet, t.ex. interaktion mellan människa och skärm, karakteristika på mycket snabb tangentbordsskrivning under skrivtolkning, och användandet av prosodiska drag i talet vid skrivtolkning. Dessutom undersöks utvecklingen av s.k. återtal (eng. respeaking) som skrivtolkningsmetod i Sverige. Ulf Norberg Tolkmedierade samtal i smärtrehabilitering Långvarig smärta är ett ökande hälsoproblem och drabbar cirka 20 % av befolkningen i Europa. Förutom nedsatt funktion och begränsningar i aktivitet för individen leder dessa problem ofta till stora samhällsekonomiska kostnader. Internationella studier har visat att minoriteter med begränsade kunskaper om det nya samhället har sämre möjligheter när det gäller att få adekvat behandling för sin smärtproblematik. Det överensstämmer med den bild som rapporterats från Nationellt register över smärtrehabilitering (NRS), ett svenskt kvalitetsregister för specialistvård. Erfarenheterna visar att vården inte är jämlik och att många patienter inte kommer i fråga för smärtrehabiliteringsprogram pga. språkbarriärer. Rehabiliteringsprogrammen behöver utvecklas för att kunna erbjuda tolk-medierade behandlingar. Helena Bani-Shoraka Tolkmedierad interaktion inom juridik, vård, skola, diplomati, journalistik, etc. Forskning om tolkmedierad interaktion utgår från kommunikativa praktiker och samspel som involverar individer som samtalar på olika språk med hjälp av tolkar. Det kan handla om utbildade tolkar eller individer utan tolkutbildning som ges i uppdrag eller tar på sig att tolka, t.ex. barn, som spontant assisterar föräldrar och institutionella företrädare språkligt (ad hoc-tolkning). Tolkmedierad interaktion kan utforskas som situerad, genrespecifik, kommunikativ praktik, med tillämpning av t.ex. samtalsanalys, multimodal analys och narrativ analys. Cecilia Wadensjö Tolkutbildning Forskning om tolkutbildning kan handla om undervisningsmetoder (i klassrum, nätbaserade, interprofessionella övningar o.s.v.), metoder för att testa lämplighet (inträdesprov) och metoder för att testa kvalitet (delprov/slutprov/auktorisation). Bland studierna om tolkutbildning finns även studier om tolklärarutbildning samt studier om utbildning av avnämare, alltså professioner som använder sig av tolktjänster, såsom juridiska, medicinska och andra yrkesområden. Helena Bani-Shoraka Cecilia Wadensjö Kontakt Våra forskare i tolkning