Sök
Letar du efter intern information?
Visar 13521-13540 av 49066 träffar
- När ska man söka vård? Positioner och perspektiv i webbinformation om hjärtfel hos barn
Stockholms universitet
Denna studie undersöker faktasidor om hjärtfel. Fyra webbplatser valdes ut efter sökning på vanliga sökord (som hjärtfel i kombination med medfött, ultraljud samt graviditet): 1177 Vårdguiden, Hjärt-lungfonden, Riksförbundet HjärtLung samt Ultragyn. Sidorna analyserades med fokus på hur trovärdighet markeras, hur patientens ansvar och självbestämmande framställs liksom hur texterna förhåller sig till normer om vad som anses normalt. Av Anna-Malin Karlsson i konferensvolymen ASLA 2015: ASLA 2015 1177 Vårdguiden har en särställning genom att de är den dominerande och högst auktoriserade aktören inom medicinsk information på svenska. Deras sidor innehåller den största mängden information och har sannolikt stor påverkan på andra aktörers texter. På samtliga sidor finns ett tydligt fokus på olika typer av hjärtfel och på operationer och behandlingar. De olika operationerna presenteras dock inte som möjliga val, utan som givna steg i en behandlingsprocess. Få bedömande, rekommenderande och beslutsfattande personer förekommer. Inte heller beskrivs risker och möjliga negativa konsekvenser av behandlingar. Bilderna kompletterar den skrivna texten på relativt olika sätt och visar att det trots den relativa likheten mellan de språkliga texterna finns olika perspektiv i diskussionen om barns och fosters hjärtfel: det anatomiska och kirurgiska perspektivet, det närliggande abstrakta perspektivet som dominerar vid diagnosställandet och det känslomässiga perspektivet som alltid aktualiseras när det är fråga om barn. Det är genom bilderna snarare än genom de skrivna texterna som aktörerna visar sina olika utgångspunkter och syften.
- Fackord i samtal och texter om barns hjärtfel
Stockholms universitet
I den här studien undersöks användningen av fackord i ljudinspelade vårdsamtal mellan barnhjärtläkare och föräldrar som väntar eller har ett barn med hjärtfel, skisser av hjärtat som ritas vid besöken och texter från föräldrabloggar och forum på internet. Exempel på sådana fackord är förmak, klaffar, vener, ductus, enkammarhjärta, aortastenos, VSD, saturation. Av Ulla Melander Marttala och Elisabet Mattsson i konferensvolymen Svenskans beskrivning 35, 2016. Svenskans beskrivning 35, 2016 Vad händer i samtalen när ett fackord används? Hur presenteras och mottas olika medicinska fackord? Signaleras eventuella problem? Vilka funktioner har fackorden? Vi kan se att medicinska fackord är rätt vanligt förekommande i vårdsamtalen. Vid nybesök använder läkarna fackord när de beskriver hjärtfelet och olika behandlingar: orden introduceras och förklaras, oftast tillsammans med en hjärtskiss. Fackorden fungerar då som redskap i den medicinska information som ges. En funktion är också att läkarna ger föräldrarna sökord för att söka information framför allt på Internet. I samtalen byggs en kunskapsgrund där fackorden utgör en resurs. Vid återbesök använder föräldrarna använder en del medicinska fackord, men sällan vid nybesök. De signalerar vanligen inte några problem vid läkarnas fackordsanvändning. I föräldrabloggar används återkommande medicinska fackuttryck, både med och utan förklaringar. I bloggarna används de medicinska uttrycken i ett sammanhang utanför vården där kunskapsförmedling och kunskapsbyggande sker lekmän, dvs. föräldrar, emellan. De medicinska fackorden kan alltså fungera som redskap och stöd för beskrivning, förklaring, kommunikation, i olika sammanhang, av både läkare och föräldrar. Uttrycken blir bekanta och användbara, och fackorden blir därmed en viktig del i lärandet. Medicinska kunskaper, inklusive kännedom om medicinska fackord, kan också leda till delaktighet och engagemang, så kallad ”empowerment”. De kan vara en resurs för föräldrar med hjärtbarn och på olika sätt stärka föräldrarna och deras medverkan i sina barns liv och hälsa.
- Nyheter utbildning
Stockholms universitet
Text
- Skillnaden mellan planerade experiment och observationsstudier
Stockholms universitet
Att göra planerade försök kan ge säkrare svar på en forskningsfråga än observationsstudier. Här reder vi ut hur och varför det fungerar i praktiken. Anta att vi vill samla data för att undersöka en forskningsfråga, till exempel huruvida en speciell typ av diet har någon effekt på hälsan i något avseende. Ett sätt att besvara den här frågan är att göra en observationsstudie, där man frågar ett antal personer om de går på den här dieten eller inte. Sedan mäter man den hälsoaspekt man är intresserad av på alla deltagande personer som går på dieten, respektive inte går på den. Ett alternativ till att göra en observationsstudie är att göra ett planerat försök, där man frågar ett antal personer om de vill vara med. Den som utför experimentet väljer ut vilka som ska gå på dieten i fråga under den kommande månaden, och vilka som inte ska göra det. Ofta väljer man personer slumpmässigt – som när man singlar slant. När månaden med och utan diet är över för personerna i försöksgruppen, mäter man hälsoaspekten som man är intresserad av. Därefter gör man en jämförelse mellan de båda grupperna. Lättare att dra slutsatser Om man använder sig av slumpmässighet i ett experiment, som i exemplet ovan, är det lättare att dra slutsatser om kausala samband jämfört med en observationsstudie. Vi förväntar oss att eftersom det är slumpmässigt vilka individer som får gå på en specifik diet och vilka som inte går på dieten, kan vi vara säkra på att de olika grupperna (med och utan diet) är jämförbara. Detta eftersom alla som är med i försöket har samma chans att få respektive inte få gå på dieten. Så – om vi kan bevisa att det finns en skillnad mellan de två grupperna med avseende på hälsoaspekten, kan vi dra slutsatsen att skillnaden med stor sannolikhet beror på dieten. I kontrast till detta har vi observationsstudien, där vi låter alla bestämma själva om de går på dieten eller inte. Om hälsan förbättras för de som gick på dieten, kan det lika gärna bero på att det var de som redan hade en bra hälsa som själva valde att gå på dieten. Det innebär att om vi alltså ser en skillnad i hälsa mellan de olika grupperna i observationsstudien, skulle den skillnaden kunna ha andra orsaker än dieten i fråga.
- Avdelningen för klinisk psykologi
Stockholms universitet
Vid Psykologiska institutionen har klinisk psykologi en egen forskningsavdelning, som även har huvudansvaret för kurser i ämnet.
- Växtfysiologi
Stockholms universitet
Som primärproducenter i alla ekosystem driver växter vår biosfär samtidigt som de bidrar till vårt arbete med industriella innovationer. Med tanke på att växter är stationära organismer så krävs det att dem besitter en betydande förmåga att anpassa sig både till abiotiska och biotiska stressfaktorer. Dessutom kan många av dessa fotosyntetiska organismer interagera med vissa växter samt med andra organismer (t.ex. symbios, mutualism) där de förser partnern med kol i utbyte mot andra relevanta näringsämnen. Det är av grundläggande betydelse att förstå de mekanismer som är involverade i växterna som respons till en föränderlig miljö. Här, vid institutionen för ekologi, miljö och botanik, undersöker vi hur växter fungerar på olika nivåer; från molekyl till ekosystem samt genom tid: nu och under evolutionen. Läs denna artikel på engelska Här hittar du våra utbildningar i Växtfysiolgi Växtfysiologi finns som inriktning i masterprogrammet i Biologi samt masterprogrammet I Genetisk molekylär växtbiologi: Stockholm University Plant Ecophysiology Research (SUPER). Mats Björk
- Stockholmsskolan
Stockholms universitet
Stockholmsskolan är en modern forskningsinriktning inom kulturell evolution som utmärks av att den söker minimalistiska förklaringar till uppkomsten av komplex kultur och kognition. Fokus ligger på hur kulturen driver sin egen utveckling.
- Anknytningsmönster som formar livet
Stockholms universitet
Hur påverkar våra tidiga relationsmönster vår självbild och vad vi förväntar oss från andra människor senare i livet? Vad säger forskningen om möjligheten att förändra vårt sätt att knyta an i nära relationer? Ett samtal med psykologiforskaren Camilla von Below om teorin med fyra olika anknytningsstrategier. Programledare är Karin Gyllenklev, vetenskapsjournalist och verksam på Sverige Radio.
- När demokratin börjar vackla
Stockholms universitet
Enligt globala demokratiindex är antalet demokratier i världen på nedgående. Även tidigare stabila demokratier skakar i sina grundvalar. Hur blev det så? Hur står det till med demokratin i Sverige, i Europa och i världen? En öppen föreläsning i samtalsformat med statsvetaren Ludvig Beckman. Moderator för samtalet är Karin Gyllenklev, journalist och programledare på Sverige Radio.
- Årets mentorskapsprogram fokuserar på konsten att kommunicera
Stockholms universitet
För femte året i rad genomförs mentorskapsprogrammet. Förutom själva erfarenhetsutbytet får årets deltagare också lära sig mer om kommunikation och aktivt lyssnande.
- Examenskrav enligt 2007 års examensordning
Stockholms universitet
2007 års examensordning gäller för dig som påbörjat dina studier från och med 1 juli 2007.
- ”Det grundläggande målet är att ifrågasätta det vi tror är sanningar”
Sociologiska institutionen
Hon drivs av att bidra till samhällsutvecklingen. Att försöka se bakom det vi uppfattar som sanningar och hitta det som behöver ifrågasättas. Samtidigt är det viktigt att skilja på forskning och politiska beslut, menar Ann-Zofie Duvander, professor i demografi.
- Utredningar och rapporter
Assar Lindbeck centrum
Här samlar vi utredningar och rapporter av forskare knutna till Assar Lindbeck centrum, med fokus på centrala policyfrågor som penningpolitik, klimat och hushållens skuldsättning.
- Introduktion till VFU-handledning - utbildningsfilmer
Stockholms universitet
Som VFU-handledare behöver du känna till den bedömningsmodell som används vid Stockholms universitet. Den här introduktionen ger dig en gemensam grund för handledning och bedömning av lärarstudenter under VFU. Materialet består av 13 korta utbildningsfilmer, reflektionsfrågor och ett avslutande reflektionsseminarium tillsammans med Stockholms universitet.
- Hur företag konkurrerar på digitala marknader: affärsmodeller, ekosystem och AI
Stockholms universitet
Detta rättsvetenskapliga forskningsprojekt utvecklar ett systematiskt ramverk för analys av företags affärsmodeller inom konkurrensrätten, med särskilt fokus på digitala marknader, plattformar och AI-ekosystem.
- “Du behöver inte kunna allt för att tacka ja”
Stockholms universitet
Som nybliven student visste Natasja Börjeson knappt att forskaryrket fanns. Nu är hon forskare och lärare i miljövetenskap vid Stockholms universitet, brinner för att samverka med olika samhällsaktörer och tar gärna in studenter i sina projekt. På sistone har det blivit ett spännande samarbete med Dramaten.
- Barn och integritet i förskolemiljö
Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen
Integritet är en central del av barns sociala liv i förskolan. Under senare år har begreppet fått större uppmärksamhet, ofta med fokus på fysiska gränser. Men för barnen själva handlar integritet om mer än så, och är något som de förhåller sig till på komplexa sätt i sin vardag.
- Canvas
Juridiska institutionen
Juridiska institutionen använder sig sedan höstterminen 2026 i huvudsak av lärplattformen Canvas för kommunikation mellan lärare och studenter.
- Eneroth Lectures
Psykologiska institutionen
Eneroth Lectures är en föreläsningsserie vid Psykologiska institutionen. Den utgörs av akademiska föreläsningar av internationella forskare i forskningsfronten. Eneroth Lectures ges ungefär en gång per termin. De är öppna för allmänheten och äger rum på campus Albano, med eller utan digitalt stöd i Zoom.
- Sommar 2026 - experter vid Stockholms universitet
Stockholms universitet
Vad är en sommarfobi? Vilka är sommarlovets största utmaningar? Och så får du koll på vilka ämnen som ingår i din solkräm? Stockholms universitets forskare kan berätta om många olika aspekter av sommar och semester.