Sök
Letar du efter intern information?
Visar 13501-13520 av 49067 träffar
- Program
Stockholms universitet
Programmet för installations- och promotionshögtiden 2026.
- Kurser inom den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) inom VAL
Stockholms universitet
Här ser du som VAL-student vilka kurser du måste läsa inom den utbildningsvetenskapliga kärnan.
- Maten går först – alltid
Stockholms universitet
Juriststudenten Kristoffer är inne på sitt tredje år och bor i en bostadsrätt som han köpte innan han började plugga. För att få ihop studentekonomin krävs planering, men han vägrar kompromissa med det som är viktigt för honom.
- ”Min lya är liten – men livet blev mycket större”
Stockholms universitet
Emma, som pluggar till beteendevetare, har nyligen lämnat skärgårdslugnet på Ingarö för en studentkorridor i ett sexvåningshus fullt av liv på Gärdet. Hon delar kök med åtta andra, men har eget badrum och utsikt över Lidingös skyline från sin 19 kvm ”stora” lya.
- Varför bevara fjällräven?
Stockholms universitet
Frågan om varför och hur man ska skydda olika arter från utrotning har diskuterats länge och på senare tid också i internationella sammanhang. Sverige skrev exempelvis under Konventionen om biologisk mångfald 1992, som har till syfte att den biologiska mångfalden ska bevaras. Samma tankegångar återfinns också i EU:s habitatdirektiv om bevarandet av vilda djur, växter och deras livsmiljöer. Varför anser man då att det är viktigt att bevara den biologiska mångfalden och vad är det som ska bevaras?
- Fältarbete
Stockholms universitet
Varje år från mitten av februari till mitten av april öppnar Fjällrävsprojektet ansökan för volontärer som vill hjälpa till med sommarinventeringarna på den svenska fjälltundran. Ansökningsperioden för 2026 är nu stängd, välkommen att ansöka igen 2027. Om du funderar på att söka som volontär i framtiden ber vi dig att först titta på volontärvideon och läsa de korta texterna nedan, så att du får en tydlig bild av vad arbetet innebär, vad du kan förvänta dig och vad vi förväntar oss av dig.
- Advisory Board - Senior research fellows - Research Associates
Stockholms universitet
Medlemmar i Advisory Board, Senior research fellows och Research Associates. Advisory Board Jeremy Clegg Professor, Leeds University Tony Fang Group leader Professor, Stockholm Business School, Stockholm University Pervez Ghauri Professor, University of Birmingham Yadong Luo Professor, University of Miami Fredrik Tell Professor, Uppsala University Jie Wang Professor, Stanford University Senior research fellows Brendan McSweeney Professor, Royal Holloway, University of London Peter Ping Li Professor, Xian Jiaotong-Liverpool University, China, and Copenhagen Business School, Denmark. Michael Graham Professor, University of Stellenbosch Business School, South Africa Research Associates Lingshuang Kong PhD student, Uppsala University Cong Su PhD student, Uppsala University
- Utlysning av medel
Stockholms universitet
Humanistiska fakultetsnämnden beslutade den 6 mars 2018 att utse "Språk och makt" till ett framtida forskningsområde och bevilja 2 miljoner kronor i syfte att göra strategiska satsningar som ska göra forskningsområdet ledande inom fem år. Sex institutioner – slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska (Slabafinety); kultur och estetik (IKE); mediestudier (IMS); romanska och klassiska språk (Romklass); svenska och flerspråkighet (Svefler) samt Historia ingick i ansökan och omfattas därmed av medlen som tilldelats forskningsområdet. Sedan dess har två institutioner (Engelska och ISD) tillkommit i samarbetet och kan också ta del av medlen. Slabafinety är samordnande institution och fick därför i uppdrag av Fakultetsnämnden att inrätta en "beredning med representation från samtliga medverkande institutioner, för att säkerställa att resursförstärkningen kommer hela forskningsområdet till godo." En styrgrupp har bildats som består av Gunilla Almström Persson (Svefler), Laura Alvarez (Romklass), Nils Edling (Historia), Thomas Götselius (IKE), Andreas Widholm (IMS) och Charlotta Seiler Brylla (Slabafinety) som koordinator. Det är nu möjligt för forskare att ansöka om medel från forskningsområdet i syfte att bedriva verksamhet och göra strategiska satsningar som bidrar till att skapa en dynamisk och excellent forskningsmiljö. Ansökningarna kommer att beredas av styrgruppen för "Språk och makt" en gång i månaden, och beslut kommer att fattas av prefekten för Slabafinety. Medel kan sökas i fyra kategorier: Gästforskare: Gästforskare (435 Kb) Workshops, konferenser och symposier: Workshops (433 Kb) Samverkansaktiviteter som exempelvis anordnande av föreläsningar, dialoger för allmänheten, arbete med podcasts, samarbete med skolor: Samverkan (433 Kb) Forskningsaktiviteter relaterade till skrivande och publicering som exempelvis skrivretreats, arbete med projektansökningar och språkgranskning: Forskningsaktiviteter (436 Kb) Ansökan ska ha en tydlig koppling till forskningsområdet "Språk och makt" och motivera hur aktiviteten kan komma hela forskningsmiljön till godo. Medlen ska fördelas jämnt mellan forskningsfältets olika inriktningar: 1. Relationen mellan språk, makt och identitetsskapande samt kopplingar till ideologier och attityder. 2. Studier av medierad politisk diskurs, där språkets konstituerande roll i maktförhållanden står i fokus. 3. Utforskandet av hur litterära texter brottas med, utmanar och tänjer på gränserna för språket som maktmedel i samhället och för enskilda individer. 4. Legitimering av makt, formulering av krav och förändringar i det politiska tänkandet ut ett politiskt perspektiv. Ämnes- och institutionsövergripande projekt kommer att ges företräde. Behöriga att söka är forskare som är anställda vid Stockholms universitet och med anknytning till ovannämnda institutioner. Se bifogade separata dokument för de olika kategorierna ovan för detaljerad information och instruktioner. Kontakt Ansökningar kan ske löpande och skickas som bifogade dokument till charlotta.brylla@tyska.su.se .
- “Kriminologi får dig att tänka om”
Stockholms universitet
Varför begås brott – och varför straffas vissa handlingar men inte andra? Kriminologi är ett populärt ämne vid Stockholms universitet.
- REGAPS område 2
Stockholms universitet
REGAPS område 2: Bedömningsinstrument, problemkarakterisering och uppföljning. Inom detta område utvecklas och testas lämpliga instrument för att mäta olika aspekter av spelbeteende, spelproblem och hasardspelsyndrom. De olika delprojekten inom område 2 är inriktade på praktisk kunskap om vilka instrument som ska användas i spelforskning, men även i kliniska miljöer. Inom projekten har vi också utvecklat ett nytt självrapporteringsinstrument för screening och svårighetsbedömning. Syftet med projekten är att täcka av olika metoder för såväl screening, diagnostik, problembedömning och behandlingsuppföljning. Kontaktperson för område 2 Peter Wennberg
- För dig som deltar i studien
Stockholms universitet
Här finns mer information för dig som är deltagare i vår studie "Sömn i vardagen - relation till humör och prestation hos unga och äldre vuxna" . Kontakta oss om du behöver ytterligare hjälp eller har frågor (kontaktuppgifterna hittar du längst ned på sidan). Detaljerad information om att delta i studien Information till forskningspersoner (118 Kb) Hitta till oss Med buss, cykel eller till fots Hitta till oss med buss, cykel eller till fots (331 Kb) Med bil Hitta till oss med bil (197 Kb) Vanliga frågor om PsyMate-appen Vanliga frågor om PsyMate-appen (151 Kb) Hur du använder aktigrafen Hur använder jag aktigrafen? (149 Kb) Hur du anmäler ditt bankkonto till Danske Bank Det är viktigt att du fyller i Stockholms universitets kundnummer: 79200 Anmäla konto till Danske Bank (728 Kb) Kontakt Kontakta oss gärna på sleep.stress@su.se , alternativt på telefon 073-707 89 17, om du har några frågor eller funderingar.
- Socioekonomiska förhållanden - SMASH delområde 4
Stockholms universitet
Projektet undersöker huruvida utbildning, inkomst, yrkesstatus och självupplevd social nackdel förklarar ojämlikheter i hälsa mellan infödda och individer med utländsk bakgrund. SMASH delområde 4: Socioekonomiska förhållanden: Utbildning, inkomst, yrkesstatus och självupplevt socialt underläge. Följande övergripande forskningsfråga kommer att behandlas: I vilken utsträckning missgynnas individer med utländsk bakgrund när det gäller ekonomiska och sociala förhållanden? Upplever personer med utländskt ursprung sin egen sociala status som låg? Är sådana faktorer nyckeln till att förstå hälsa och välbefinnande? Kontakt
- Trauma och posttraumatisk stress - SMASH delområde 6
Stockholms universitet
Projektet undersöker om upplevelser av tortyr och traumatiska krigsupplevelser i ursprungslandet fortsätter att påverka psykisk hälsa, utbildning och kriminalitet hos barn födda av flyktingföräldrar med svår posttraumatisk stress. Delområde 6: Trauma och posttraumatisk stress: Konsekvenser för psykisk hälsa, utbildning och kriminalitet hos barn födda av flyktingföräldrar. Följande övergripande forskningsfråga behandlas: Påverkar posttraumatisk stress hos flyktingföräldrar psykisk hälsa, utbildning och kriminalitet bland deras barn? Kontakt
- Arbetsliv och hälsa - SMASH delområde 3
Stockholms universitet
Projektet undersöker hur anställningsstatus, arbetsförhållanden, arbetsmiljöfaktorer och diskriminering på arbetsmarknaden påverkar hälsan. SMASH delområde 3: Arbetsliv och hälsa: Anställning, diskriminering och arbetsvillkor. Följande forskningsfrågor behandlas: Hur är olika anställningsformer, arbetslöshet, arbetsförhållanden och arbetsmiljöfaktorer relaterade till hälsa bland grupper med utländsk härkomst? Vilken roll spelar diskriminering på arbetsmarknaden för ojämlikhet i hälsa? Kontakt
- Socialpolitik - SMASH delområde 1
Stockholms universitet
Projektet undersöker hur social och ekonomisk politik i samhället påverkar hälsan. SMASH delområde 1: Socialpolitik: Migrationspolitik, lågkonjunktur och hälsoval. Följande övergripande forskningsfråga behandlar: Hur påverkas hälsan hos individer med utländsk bakgrund av en bredare social och ekonomisk politik i samhället, såsom migrationspolitik, arbetsmarknadspolitik, lågkonjunktur och tillgång till hälso- och sjukvård? Kontakt
- Stress och Stöd i Skolan
Stockholms universitet
Under vårterminen 2010 genomförde vi datainsamlingen: ”Stress och Stöd i Skolan”. Urval För datainsamlingen valdes två skolor i Stockholmsområdet. Skola A ligger i innerstaden medan Skola B ligger i närförort. Totalt 19 skolklasser och 545 elever fördelade över dessa två skolor ingick i urvalet. Målsmans samtycke för alla tre delar av studien inhämtades via utskick per post, telefonintervju eller sms. Totalt gav målsmän för 455 elever (83%) sitt samtycke för elevens deltagande i studien (9 % svarade nej och 7 % gav ej något svar). Detta gäller enkätdelen - samtycket var något lägre för stressmätningar och intervjuer. I klassrummet fick eleverna själva ta ställning till sitt deltagande i studien. Av de 455 elever som hade målsmans samtycke valde 413 (91%) att delta i studien (2 % svarade nej och 7 % var frånvarande). De 413 elever som valde att delta i enkätdelen fick vidare ta ställning till om de ville vara med i stressmätningen och/eller intervjuerna (förutsatt att de hade samtycke från målsman). Totalt lämnade 251 elever in salivprover för båda dagarna. Två skolklasser valdes ut till intervjudelen. För den ena skolklassen deltog 81 % av eleverna i intervjuerna och i den andra skolklassen var deltagandet 77 %. Datainsamlingen Urvalet för datamaterialet inkluderar elever i 19 skolklasser (årskurs 8 och 9) fördelad över två skolor i Stockholmsområdet (n=545). Förberedelserna inför datainsamlingen påbörjades redan under våren 2009, t.ex. med att söka etiktillstånd och kontakta de deltagande skolorna. Efter att ha samtalat med alla klasslärare tog datainsamlingen sin början i mars 2010. Alla 19 skolklasser besöktes av forskargruppen under mars månad. Dessa besök ägde företrädesvis rum under s.k. mentorstimmar. Eleverna blev först och främst informerade om studiens innehåll och syfte. De som valde att delta (och som hade målsmans samtycke) fick fylla i elevenkäten under lektionstimmen. Med enkäten följde en samtyckesblankett för stressmätningar och/eller intervjuer. De elever som valde att delta i stressmätningen fick med sig provdagböcker och provrör för saliv samt ett informationsblad med kontaktuppgifter. Stressmätningarna pågick från mars till och med april 2010. I april 2010 besökte forskargruppen de två skolklasserna som hade högst andel elever (och målsmän) som samtyckt till deltagandet i intervjuerna. Vid besöket informerades eleverna en ytterligare gång om syfte och de fick sedan boka in sina individuella intervjuer. Intervjuerna pågick från april till och med början av juni 2010. Enkäter Elevenkäten består av frågor rörande skolmiljö, sociala relationer, stress och hälsa. Vi delade även ut en föräldraenkät med frågor om utbildning, yrke och boende. Enkäten till eleverna innehöll frågor kring bl.a. skolarbete, sociala relationer, stress och hälsa. Totalt fick vi svar från 413 elever. Deltagandet var något högre i skola A, bland flickor och i åk 8. Här kan du se några av resultaten från enkäten, presenterade på gruppnivå (dvs. inga enskilda personer kan identifieras). Bland de resultat som redovisas finns t.ex. frågor om hälsa, skolarbete och stress. Bearbetning I maj 2010 påbörjades arbetet med att stansa svaren från elevenkäterna in i datafiler och att transkribera (dvs. skriva ner) alla intervjuer. Gällande salivproverna var analysen av dessa färdig under hösten 2011. Stressmätningar Ur salivprover är det möjligt att mäta t.ex. kortisol och amylas. Kortisol är ett av kroppens viktigaste hormoner och vanligen finns en koppling mellan höga kortisolnivåer och stress. Amylas är ett enzym och nivåerna av amylas förändras också vid stress. Nivåerna av både kortisol och amylas varierar naturligt under dagen. Hur mäts stress? När en person känner sig stressad sätts olika typer av processer igång. Utöver att stress kan förändra hur en person uppfattar olika saker sätter stress också igång olika kroppsliga reaktioner. Exakt vad som händer hänger samman med om det är en akut här-och-nu känsla av stress eller om någon känt sig stressad under en lång tid. Kroppens sätt att reagera i samband med stress kan mätas på olika sätt, till exempel genom salivprover. De elever som deltog i stressmätningar fick lämna salivprover under två skoldagar. Dessa salivprover samlades in för att kunna koppla samman kroppsliga reaktioner med skolrelaterad stress och hälsa. Ur salivprover är det möjligt att mäta t.ex. kortisol och amylas. Kortisol är ett av kroppens viktigaste hormoner och vanligen finns en koppling mellan höga kortisolnivåer och stress. Amylas är ett enzym och nivåerna av amylas förändras också vid stress. Nivåerna av både kortisol och amylas varierar naturligt under dagen. Det gör att mätningar behöver göras flera gånger under en och samma dag för att få tillförlitliga resultat. Insamling av prover Totalt var det 353 elever som samtyckte till att delta i stressmätningarna. Alla dessa elever fick instruktioner för hur stressmätningarna skulle genomföras. De fick också med sig plaströr att lämna salivprov i och stressdagböcker. Stressdagböckerna är särskilt utformade för att samla in information om sådant som kan påverka nivåerna av kortisol och amylas i saliv och alltså är viktigt att känna till för att kunna dra riktiga slutsatser av en individs värden. Alla elever som deltog i stressmätningarna ombads att lämna salivprover vid fem olika tillfällen per dag (direkt när de vaknade, 30 min efter att de vaknat, 60 minuter efter att de vaknat, när de kom till skolan på morgonen samt kl. 20.00) under två skoldagar. I stressdagböckerna ombads eleverna bland annat att skriva ner vad klockan var när ett salivprov lämnades. Merparten av salivproverna samlades in under mars-april 2010. Totalt lämnade 272 elever in salivprover under en dag medan 255 elever lämnade in provrör för båda dagarna. Kortisolkurva Figuren här under ger en bild av hur salivkortisolutsöndringen såg ut bland den grupp elever som deltog i stressmätningarna under en dag. Utsöndringen av salivkortisol varierar naturligt över dagen med högre nivåer på morgonen som sedan sjunker framåt kvällen. I enlighet med vad som kan förväntas i en grupp av friska ungdomar visar figuren inledningsvis låga nivåer som sedan ökar under den första halvtimmen efter uppvaknandet på morgonen och sedan minskar under dagen och når låga nivåer på kvällen. Som helhet ser variationen i salivkortisol under en vanlig skoldag alltså ut så som den vanligen gör hos friska personer. Planerade och pågående studier Just nu fokuserar vi på att undersöka salivkortisol vilket gör att analyserna av amylas får vänta lite. När det gäller salivkortisol håller vi på att undersöka om det finns variationer i salivkortisolutsöndring under en vanlig skoldag bland flickor och pojkar om man tar hänsyn till olika faktorer som kan hänga samman med kortisolnivåer, som t ex den tid när ett salivprov lämnats. Tidigare studier har ju visat att nivåerna av salivkortisol varierar över en dag. Nu undersöker vi också om nivåerna av salivkortisol hos ungdomar varierar mellan två olika skoldagar. Vi håller också på att undersöka i vilken grad variationer i utsöndring av salivkortisol under en skoldag hänger samman med upplevelser av stress och hälsa. Eftersom det finns förhållandevis få studier av salivkortisolutsöndring hos ungdomar är de här studierna viktiga för att klargöra hur salivkortisolutsöndringen kan variera bland friska skolungdomar. Men de här studierna förväntas också klargöra om salivkortisol hänger samman med upplevd stress i och utanför skolan och därmed hjälpa oss att förstå om och hur upplevelsen av stress lämnar kroppsliga spår hos friska skolungdomar. Intervjuer I några skolklasser ville vi att fördjupa kunskapen om sociala relationer i skolan, ur elevernas perspektiv. Syftet med intervjuerna var att undersöka det sociala livet i en skolklass för att ta reda på hur det kan hänga samman med elevernas hälsa, stress och välbefinnande. Fokus låg därmed på skolklassen som helhet. Vi ville också undersöka elevers syn på stress och vilka aspekter av livet i skolan som elever själva ansåg orsaka stress samt hur man försökte hantera stressen. Deltagande Totalt samtyckte 333 elever till att deltaga i (individuella) intervjuer. Eftersom syftet med intervjuerna var studera två skolklasser i detalj, valdes de två skolklasser med högst andel elever som samtyckte till deltagande. I den ena skolklassen deltog 25 elever (av totalt 31; 80,6 %) och i den andra skolklassen deltog 24 elever (av totalt 31; 77,4 %) i intervjuundersökningen. Intervjuerna genomfördes under skoltid med de elever som vill delta och som också fått målsmans godkännande att delta. De flesta intervjuerna gjordes i april och maj 2010. Intervjuerna tog i genomsnitt ca 50 minuter. De baserades på en intervjuguide uppdelad i två olika teman: sociala relationer i skolklassen och skolrelaterad stress. Pågående studier Vi har nyligen avslutat två studier som bygger på intervjuerna. Alla citat och alla situationer som beskrivs i intervjuerna har anonymiserats för att ingen elev ska kunna identifieras. Dessa två studier är nu inskickade till vetenskapliga tidskrifter. Den första studien handlar om olika typer av popularitet i skolklassen och vad popularitet betyder för elever. Den andra studien handlar om stress i skolan och hur detta uppfattas av eleverna själva. Framöver kommer vi använda intervjuerna för att studera t.ex. vänskapsrelationer. Några citat från intervjuerna om stress Stress som för mycket att göra ”Det är ofta det att man bokar in alldeles för många saker, så känner man att för varje sak man gör att det kommer inte gå ihop i slutändan, det är då det blir stressigt.” Stress som brist på tid ”Det är inte så här att jag springer runt och är, att jag springer runt och har jättebråttom hela tiden, utan man faller in i nån sorts rytm att man pluggar, äter, gör nån sorts fritidsgrej och sover, men det blir liksom inte riktigt att man hinner med att ha så roligt och tänka på nåt annat än skolan. Det blir liksom att man blir väldigt koncentrerad på skolan hela tiden… På helgerna också. Och man tänker att nu måste jag få det här gjort och det här gjort så jag kan få ledigt sen, men det blir ju inte så utan då kommer nya saker och man ja… Det känns som ingenting blir färdigt liksom.” Känslor/reaktioner kopplade till stress ”Man är stirrig och jag brukar faktiskt få ont i huvudet när jag blir stressad. Det är som ett band, du vet, runt huvudet, som trycker, jätteont.” ”Man mår dåligt, brist på tid. Depression. Mycket saker som man kanske inte vill göra. /…/ Jag blir oftast väldigt irriterad och när jag är stressad när jag har mycket att göra, om det är dåliga saker, ganska mycket skolarbete som jag inte vill göra… Alltså, jag mår väldigt dåligt psykiskt, det trycker ner mig väldigt mycket och jag känner mig kanske mer stressad än vad jag behöver.” Stress från klasskamraterna ”Om nån säger i korridoren ’vad har vi för läxor’ och ’vi har fysikprov på fredag’ och då kan jag känna oj, har de pluggat så mycket och oj, jag har inte ens börjat läsa. Det är som en anda som ligger i luften. Det känns som en stress-sak. Och alla jobbar ju olika och liksom kanske nån gång har man varit sjuk och jag hinner inte ta igen det här. /…/ Och de frågar, ’ah shit har du pluggat nu till fysikprovet?’ Och det kan jag bli jättestressad av. ’Ah, tyst, jag ska läsa, jag har liksom inte hunnit.’ Det är det här, stress, ’åh jag måste plugga’ liksom. […] Så det är liksom som en anda som är över mig hela tiden. Alla pratar så mycket om skolarbetet hela tiden.” Betygsstress ”Det är ändå så att alla skulle satsa på MVG, inte riktigt alla, men alla vill ha åtminstone ett VG, G är inte acceptabelt. Det är så i vår klass, nästan. /…/ Den här normen, det är lite så här att G, om man har G ska man förbättra. Man ska inte nöja sig med ett G. /…/ Man ska satsa så högt det går. Det är nog normen. Man ska komma över det vanliga liksom. Kontakt
- Finansiering IVIP
Stockholms universitet
Riksbankens Jubileumsfond har beviljat 33,5 miljoner kronor till forskningsprogrammet "Interaktion och variation i pluricentriska språk – Kommunikativa mönster i sverigesvenska och finlandssvenska" med Stockholms universitet som anslagsförvaltare. Det beviljade forskningsbidraget möjliggör forskning under åtta år (2013–2020) och fördelas mellan de fyra medverkande parterna. Stockholms universitet En åttaårig forskningsfinansiering på deltid för den vetenskapliga ledaren (prof. Catrin Norrby), en fyraårig postdoc-position, flera forskningsassistenter och en administrativ koordinator samt medel till bl.a utrustning, workshoppar och konferenser. Helsingfors universitet En åttaårig forskningsfinansiering på deltid för den vetenskapliga ledaren (prof. Jan Lindström), en fyraårig postdoc-position, forskningsassistenter och medel till bl.a utrustning, workshoppar och konferenser. Åbo universitet En åttaårig forskningsfinansiering på deltid för den vetenskapliga ledaren (prof. Camilla Wide), en fyraårig postdoc-position, forskningsassistenter och medel till bl.a utrustning, workshoppar och konferenser. Institutet för språk och folkminnen En åttaårig forskningsfinansiering på deltid för den vetenskapliga ledaren (forskare Jenny Nilsson), en fyraårig postdoc-position, forskningsassistenter och medel till bl.a utrustning, workshoppar och konferenser. Riksbankens Jubileumsfond Riksbankens Jubileumsfond (RJ) är en av de viktigaste finansiärerna för forskning inom humaniora och samhällsvetenskap i Sverige. 2012 beviljade RJ 33,5 miljoner kronor till forskningsprogrammet Interaktion och variation i pluricentriska språk. Riksbankens Jubileumsfond (RJ) Kontakt Projektmedlemmar IVIP
- Studentarbeten utifrån IVIP-material
Stockholms universitet
Flera studenter har skrivit examensarbeten utifrån forskningen inom IVIP, Interaktion och variation i pluricentriska språk.
- Becoming the expert. Constructing health knowledge in epistemic communities online
Stockholms universitet
Den här studien riktar sig främst till kommunikationsforskare och forskare med intresse för människors användning av digitala medier och mediers plats och roll i informationssamhället men kan också vara intressant för vårdvetare och medicinsk personal. Av Theres Bellander och Mats Landqvist i tidskriften Information, Communication & Society 2018: (engelska) Becoming the expert. Constructing health knowledge in epistemic communities online I undersökningen beskriver och jämför vi kunskapsdiskurser i föräldrabloggar och forumdiskussioner om barns hjärtfel. Vi uppmärksammar särskilt processer där medicinsk kunskap förenas med erfarenhetsbaserad kunskap och vi undersöker hur de olika kunskapstyperna rekontextualiseras, ungefär: återges, i bloggarna och forumen samt hur kunskapskällor jämförs och problematiseras. Kunskapsbyggandet i de två medierna sker mellan jämlikar, vilket innebär goda förutsättningar för lärande och utveckling av så kallad patientexpertis. I både bloggar och forum blir den medicinska kunskap som skribenterna delar en del av skribenternas upplevda erfarenheter. Den expertroll som utvecklas omfattar både förmågan att förklara medicinska fakta (ofta i detalj) och förmågan att ge råd till andra. I studien visar vi hur denna typ av patientexpertis är beroende av tillgången till både medicinska expertkällor och specifika erfarenheter. I bloggarna sammanförs och integreras olika kunskaper och informationskällor i sammanhållna texter. Bloggtexternas monologiska, berättande och rapporterande form erbjuder ofta en fördjupad bild av livet tillsammans med ett barn med hjärtfel men begränsar användarnas (skribenternas och läsarnas) möjligheter gå i dialog med varandra och bilda en gemenskap. Denna möjlighet finns däremot i forum, som både inbjuder till att dela med sig av konkreta frågor, tankar och känslor och till att ge svar, råd och stöd till andra. Vi menar därmed att forum erbjuder bättre förutsättningar för jämförelser, förhandling och ställningstaganden än vad bloggarna gör. Vi diskuterar även risker med medierna ur ett kunskapsperspektiv. Vi menar att det finns större risk för att missuppfattningar och övergeneraliseringar skapas och sprids i forum, där ett fåtal röster strävar mot konsensus, än i bloggar, där det är tydligt för läsaren att innehållet omfattar en specifik version av livet som förälder till ett barn med hjärtfel.
- Gränsöverskridande meningsskapande. Om relevansen hos begrepp som text och sakprosa för förståelsen
Stockholms universitet
Den här studien är en del av sammanfattningen av projektet som helhet. Den är teoretisk och riktar sig framförallt till språk- och textforskare. Syftet är att utifrån projektets material, analyser och resultat problematisera etablerade begrepp och gränsdragningar inom textforskningen, men att bidra till den principiella diskussionen om hur meningsskapande och lärande sker i ett samhälle där kommunikation står i centrum. Av Anna-Malin Karlsson och Mats Landqvist i tidskriften Sakprosa 2018: Gränsöverskridande meningsskapande. Om relevansen hos begrepp som text och sakprosa för förståelsen av hälsokommunikation Vi använde tre av projektets kommunikationssituationer som underlag: konsultationssamtalet, forumdiskussionen och bloggen. Resonemanget går ut på att dessa tre situationer och relationen mellan dem, utmanar en rad prototypuppfattningar om hur sakorienterad kommunikation går till. I konsultationssamtalet förmedlas professionell kunskap av läkare och sjuksköterska, på ett mestadels monologiskt sätt. Men kommunikationen är muntlig och situationsanpassad, på så sätt att framställningen – även om den är relativt hårt standardiserad – är beroende av vad som händer i rummet mellan deltagarna. I forumdiskussionen gör skriftmediet att fler kan delta, och att den som skriver måste göra sig relevant för många. Samtidigt gör den gemensamma orienteringen mot ett specifikt och avgränsat ämne att kommunikationen blir fokuserad och sakinriktad. Det faktum att deltagarna skriver utifrån sin personliga erfarenhet gör dock att expertis måste balanseras med empati. Det går också att se hur deltagare successivt skolas in i en expertroll, och går från att söka hjälp till att ge andra råd. Allt detta sker genom en jämförelsevis tät interaktion, där deltagarna bekräftar varandras. Till skillnad från detta är bloggen återigen mer monologisk, men här är det patienten (”hjärtebarnsföräldern”) som har ordet och makten över framställningen. Ramberättelsen om det egna livet och det egna barnet skapar ett övergripande sammanhang, som dock kan brytas för längre, mer pedagogiskt syftande framställningar av hjärtfelet generellt. Skribenten kan växla mellan personliga återberättelser och sakinriktade förklaringar, ofta i samma stycke. Vi menar att det är så här kunskapsbyggande genom kommunikation går till i verkliga livet. Genom att lämna det traditionella produkt- och producentperspektivet (som också gör lekmän till just konsumenter av information) får man syn på andra logiker och kedjor. För forskningen innebär det att man kan ifrågasätta poängen i att klassificera texter efter genretillhörighet, författarroll etc., och samtal som antingen institutionella eller vardagliga. För läkare och sjuksköterskor kan helhetsperspektivet förhoppningsvis bidra till en förståelse av den egna kommunikationen som en del av något större, där alla delar har sina styrkor och begränsningar.