Sök
Letar du efter intern information?
Visar 33561-33580 av 49115 träffar
- Hur påverkar effekten av torka produktionen av nektar?
Institutionen för naturgeografi
För första gången undersöker några forskare vid Stockholms universitet effekterna av hur markförändringar (kompost) påverkar produktionen av blommor och nektar i gräsmarker i kombination med effekterna av torka. Resultaten visar att tillgången på nektar i gräsmarker, med en inhemsk vegetation och naturliga markförhållanden, förblir relativt stabil under torka. Forskarna såg också att markförändringar ökar tillgången på blommor och nektar på klippta gräsmarker. Resultaten är artspecifika, så andra växtsamhällen kan reagera annorlunda. Under de senaste decennierna har många studier visat på en dramatisk minskning av mångfalden och förekomsten av pollinerande insekter. En av huvudorsakerna till att dessa pollinerare minskar är bristen på blomresurser på grund av förändrad markanvändning. De återstående gräsmarkerna utgör en viktig resurs med blomresurser och häckningsplatser för pollinerande insekter. Minskar torka mängden av nektar som är tillgänglig för pollinatörer – och kan vi i så fall kompensera för det genom att tillsätta kompost? För att besvara de här frågorna har en grupp forskare vid Institutionen för naturgeografi, Stockholms universitet vid Bolincentret för klimatforskning, genomfört både fältarbete och använt en befintlig databas med nektardata. Intresset för att studera torkans effekter på blomning har ökat under de senaste åren. De flesta av studierna har utförts i torra till halvtorra områden eller i laboratorier/växthus, och det har endast gjorts ett fåtal naturliga experiment i tempererade områden. Dessutom fokuserar studierna ofta bara på kommersiellt odlade grödor där man studerat en enda händelse med torka. Därför har nu forskarna i den här studien mätt effekterna av upprepade händelser med torka på naturliga gräsmarker i södra Sverige.
- Mikroorganismer är lösningen för att binda kol i marken
Institutionen för naturgeografi
Mikroorganismer – bakterier och svampar – är den överlägset viktigaste faktorn när det handlar om hur mycket kol som lagras i marken. De har betydelse både för att mildra klimatförändringar och för att förbättra jordens kvalitet för jordbruk och livsmedelsproduktion. Det visar en ny studie i den vetenskapliga tidskriften Nature. Studien har genomförts av forskare från bland annat Stockholms universitet. Det sätt som olika mikroorganismer utnyttjar och växer till efter att ha konsumerat organiskt material, såsom gamla växtdelar, i marken varierar i tid och rum. Utifrån tidigare forskning vet vi att effektiviteten av denna mikrobiella kolanvändning är viktig för markens kol- och näringskretslopp. Men nu har vi lyckats visa att mikroorganismerna har en grundläggande betydelse för att förklara hur och var kol ansamlas i marken – viktigare än alla andra faktorer som påverkar kollagringen. Vi har verkligen flyttat fokuset till mikroorganismerna i marken, säger Stefano Manzoni, docent vid Institutionen för naturgeografi. Studien är den första som använder globala databaser med data om mängden kol i marken tillsammans med de senaste matematiska modellerna för att mäta den globala betydelsen av mikrobiella processer i markens kolcykel. Forskarna upptäckte då att den roll som mikroorganismer spelar för att lagra kol i jorden är minst fyra gånger så viktig som någon annan process. Det är viktig information menar forskarna – jordens mark innehåller tre gånger mer kol än atmosfären, vilket skapar en viktig kolsänka i kampen mot klimatförändringar.
- Caroline Greiser får stipendium från Konung Carl XVI Gustafs 50-årsfond
Institutionen för naturgeografi
Caroline får stipendiet för forskning om skogens förmåga att buffra klimatextremer - samverkan mellan krontäckning och markvatten.
- Rekordgammal is från Antarktis kan lösa klimatmysterier
Institutionen för naturgeografi
I Antarktis har ett internationellt forskarteam, efter flera säsongers isborrning, nu lyckats nå 2800 meter ner genom isen till berggrunden och fått upp världens äldsta is 1,2 miljoner år i en sammanhängande iskärna. Isen är på väg till Europa för analyser och förhoppningen är att man ska kunna få svar på olösta klimatmysterier. Den fjärde säsongen för EU-projektet "Beyond EPICA - Oldest Ice" har nått en historisk milstolpe för klimatforskningen. Ett internationellt team av forskare har framgångsrikt borrat upp en 2 800 meter lång iskärna och nått berggrunden under Antarktis istäcke. Dessa isprover förväntas avslöja, för första gången, kritiska detaljer om jordens klimat och atmosfärshistoria så långt tillbaka som 1,2 miljoner år, och förmodligen ännu längre tillbaka. Forskare från Stockholms universitet och Lunds universitet deltar i projektet som syftar till att lösa ett av klimatvetenskapens mest komplexa mysterier.
- Ny forskning visar vikten av breda kantzoner vid skogsavverkning
Institutionen för naturgeografi
En ny studie visar att kalavverkning av nordliga barrskogar (boreala skogar) kan orsaka en betydande temperaturökning i skogsbäckar, en effekt som kan sprida sig minst 150 meter nedströms. Studien, som genomförts i nio svenska skogsbäckar i Västerbotten, belyser vikten av breda kantzoner för att skydda vattendragen från uppvärmning och potentiella ekologiska konsekvenser.
- Askja: Vulkanutbrottet som satte spår i både landskap och vetenskap
Institutionen för naturgeografi
I en ny artikel av Simon Larsson vid Institutionen för naturgeografi, Stockholms universitet, presenteras historien bakom upptäckten av vulkanen Askja på Island och efterföljande studier av askan som spreds från vulkanutbrottet år 1875. Forskningen om askan har inte bara satt avtryck i landskapet utan har på flera sätt varit viktig för vetenskapliga framsteg i geovetenskap som lever vidare än idag. Artikeln är publicerad i Dynamica, universitetsbibliotekets nya open science-plattform. Ett vulkanutbrotts 150-årsjubileum Det är i år 150 år sedan vulkanen Askja på Island hade ett väldigt kraftigt, så kallat pliniskt, utbrott. Askan från utbrottet spred sig ända till Stockholm. Observationer från askregnet samlades in från Nordatlanten, Norge och Sverige genom vad som kan kallas ett tidigt exempel på medborgarforskning. Informationen som samlades in från observationerna användes för att rita upp den första detaljerade kartan över den geografiska spridningen av vulkanaska, där förloppet visualiserades timme för timme. Askprover samlades också in från Hagaparken i Stockholm och undersöktes av Adolf Erik Nordenskiöld, geologen och akademiledamoten som ledde Vegaexpeditionen några år senare.
- Ansökning: Postdoktor med fokus på säkerhetspolitik
Institutet för Turkietstudier
Ingress
- Seminar: Dealing with the death
Institutionen för arkeologi och antikens kultur
Ingress
- Stella Chrysoulaki: Seminar
Institutionen för arkeologi och antikens kultur
Ingress
- Final seminar: David De Lorenzi Turner
Institutionen för arkeologi och antikens kultur
Ingress
- Seminarium: Johan Linderholm
Institutionen för arkeologi och antikens kultur
Ingress
- Slutseminarum: Anton Larsson
Institutionen för arkeologi och antikens kultur
Ingress
- Seminarium: Calogero Santoro
Institutionen för arkeologi och antikens kultur
Ingress
- Seminarium: Caroline Owman
Institutionen för arkeologi och antikens kultur
Ingress
- Docentföreläsning: Hedvig von Ehrenheim
Institutionen för arkeologi och antikens kultur
På tisdag den 21 mars kommer Hedvig von Ehrenheim till institutionen för att hålla en docentföreläsning. Föreläsning Datum: tisdag 21 mars 2023 Tid: 16.00 – 18.00 Plats: Rum 435, plan 4 Föreläsningen pågår i ca en timme, kl. 16-17, därefter är du välkommen på mottagning med lättare förtäring på plan 4, som är öppen fram till kl. 18. Slavar i grekiska helgedomar: religion, asyl och juridik Abstrakt: I det antika Grekland var slaveri en självklar del av samhällsstrukturen. Slaveri har beskrivits som en ”social död” i tidigare forskning, där slaven hade mycket liten möjlighet att delta i samhället eller forma de sociala relationer som alla människor behöver. Hur var det med religionsutövande? Hade slavar möjlighet att delta i kulter och religiösa festivaler och vad betydde religion och de grekiska helgedomarna för slavpopulationen? Vi kommer att diskutera texter och inskrifter från grekiska helgedomar som ger oss en inblick i slavars möjlighet att delta i kulten, söka asyl, eller köpa sig fria och säkerställa friköpet med en inskrift i helgedomen.
- Presentation av bok: "The Human Evolutionary Transition. From Animal Intelligence to Culture"
Institutionen för arkeologi och antikens kultur
Ingress
- Seminarium: Minerva Piha
Institutionen för arkeologi och antikens kultur
Ingress
- Seminarium: "Crisis, conflicts and climate"
Institutionen för arkeologi och antikens kultur
Den 20 september har du möjlighet att lyssna på ett seminarium om ett projekt inom klimat och miljöhistoria. Seminarium Datum: onsdag 20 september 2023 Tid: 15.00 – 17.00 Plats: Rum D837, Historiska institutionen, Stockholms Universitet, eller via Zoom Seminariet hålls på historiska institutionen och för dig som inte har möjligheten att ta dig dit kan lyssna via Zoom. Seminariet handlar om ett nytt forskningsprojekt, "Crisis, conflicts and climate", som har sitt fokus på att studera de Öländska ringborgarna. Seminariet hålls av Kerstin Lidèn, professor i laborativ arkeologi vid Stockholms universitet. Läs mer Delta via Zoom
- Figurines in Transformation: The Emergence of Figurative Imagery at the Edges of Europe
Institutionen för arkeologi och antikens kultur
Ingress
- Seminarium: Stella Chrysoulaki
Institutionen för arkeologi och antikens kultur
Ingress