Sök
Letar du efter intern information?
Visar 33521-33540 av 49115 träffar
- Äldre naturbetesmarker mer motståndskraftiga än restaurerade gräsmarker
Institutionen för naturgeografi
Växter och djur måste kunna förflytta sig mellan olika platser för att kunna överleva. Forskningsprojektet FUNgreen (FUNctional connectivity) fokuserar på om landskapets gröna infrastruktur kan bidra till att förbättra spridning mellan olika typer av gräsmarker och på vilket sätt spridningen kan förbättras för att bevara den biologiska mångfalden. I en studie publicerad i tidskriften Journal of applied ecology presenteras resultat som visar att äldre naturbetesmarker är mer motståndskraftiga, men restaurerade gräsmarker återhämtar sig snabbt.
- Nya forskningsmedel från Formas
Institutionen för naturgeografi
Formas har just fattat beslut om vilka ansökningar som beviljas medel och några av våra forskare har fått medel som huvudsökande eller medsökande till sammanlagt ca 40 miljoner.
- Drygt 18 miljoner till nya forskningsprojekt inom naturgeografi
Institutionen för naturgeografi
Vetenskapsrådet har just fattat beslut om vilka ansökningar som beviljas medel inom naturvetenskap och teknikvetenskap 2022. Fem forskare som får projektbidrag och en får nätverksbidrag. Projektbidrag till: Stefan Wastegård : “Tefrokronologi i Sverige - att knyta ihop säcken”, 2 640 000 kr Qiong Zhang : “En undersökning av klimatsvängningar på flera århundranden i klimatmodeller”, 4 240 000 kr Nina Kirchner : “Växelverkan mellan glaciärer och hav i norra Grönland: ny kunskap om norra Grönlands utloppsglaciärer för att bättre kunna begränsa framtida havsnivåhöjningar”, 3 476 000 kr Georgia Destouni : “Det kopplade sötvattensystemets variationer, trender och deras drivkrafter runt världen”, 3 600 000 kr Gustaf Hugelius : “Torvmarker med permafrost under komplexa klimatscenarier: kollaps, resiliens eller stabilitet? (PRISE)”, 3 600 000 kr Nätverksbidrag Maricela de la Torre Castro : “Den blåa ekonomin i tropiska havsskap: inkomstmöjligheter och transformation under klimatförändringar”, 800 000 kr Läs mer om beviljade anslag hos VR
- Forskare berättar om tinande permafrost på klimattoppmötet COP 28 i Dubai.
Institutionen för naturgeografi
Just nu pågår ett världstoppmöte om klimatförändringar, COP 28 i Dubai. Gustaf Hugelius är på plats och presenterar forskning om hur tinande permafrost påverkar det globala klimatet och de människor som lever i Arktis vid ”Cryosphere Pavilion” under COP 28.
- Studenter lär sig tillämpa kunskaper i fält
Institutionen för naturgeografi
I mitten av oktober genomfördes en tredagars exkursion med kursen ”Mark, landformer och vegetation” (7,5 hp, GE5043).
- Geografiprogrammet, en blandning av natur och samhälle med många möjligheter!
Institutionen för naturgeografi
Ingress
- Hur gick det på COP28? Var det en framgång?
Institutionen för naturgeografi
UN Climate Change Conference of the Parties 2023, kallad COP28, har precis avslutats i Dubai. Gustaf Hugelius deltog i konferensen som representant för Bolincentret för klimatforskning och International Cryosphere Climate Initiative (ICCI), som var värd för två Cryosphere Pavilions – en utställningspaviljong och en sidoevenemangspaviljong, sponsrade av centret. Gustaf presenterade den senaste forskningen om permafrost (jordens permanent frusna mark) och effekterna av tinande permafrost på mänskliga samhällen i Arktis. Han lyfte fram huvudbudskapet från den nya rapporten från ICCI om tillståndet i kryosfären att vi inte kan förhandla med isens smältpunkt.
- Platåbergens Geopark - utnämnt till Sveriges första UNESCO Globala Geopark
Institutionen för naturgeografi
Platåbergslandskapet anses vara världsunikt och av internationellt intresse, och området blir del av ett nätverk med geoparker världen över. Den 21 april kl 14-16 har UNESCO ett stort välkomstevent med alla geoparker med presentation av platåbergen. Alla är välkomna att följa eventet på Global Geoparks Network .
- Kebnekaises sydtopp minskar i höjd
Institutionen för naturgeografi
Avsmältningen är alltså närmare två meter det senaste året. Den 14 augusti mättes Kebnekaises sydtopp till 2 094,6 meter över havet av forskare från Tarfala forskningsstation. Det är den lägsta höjden som uppmätts sedan 1940-talet. Den mätning som gjordes 7 augusti 2020 visade att Sydtoppens höjd då var 2 096,5 meter över havet (och sedan smälte ned ytterligare en halv meter till mitten av september). I augusti 2018 var första gången forskarna vid Tarfala forskningsstation kunde konstatera att sydtoppen på Kebnekaise var lägre än nordtoppen på samma berg. Sverige fick då officiellt en ny högsta punkt, Kebnekaises nordtopp med höjden 2096,8 meter över havet. Kebnekaises sydtopp fortsätter smälta – två meter sedan förra året
- Managing coastal eutrophication: Land-sea and hydroclimatic linkages with focus on the Baltic coast
Institutionen för naturgeografi
Övergödning hotar kustekosystem över hela världen och är oftast förknippad med en ökning av näringsämnen från mänskliga aktiviteter till kustvattnet, som ger upphov till tillväxt av alger och en rad relaterade kustmiljöproblem, som syrebrist och förändringar i näringskedjan. Detta gäller även för Östersjön, ett halvslutet hav i norra Europa, där olika drivkrafter och återkopplingar på olika skalor, från land, kust, hav och klimatet, kan påverka kustvattnet. Syftet med denna avhandling är att öka vår förståelse av hur de olika drivkrafterna påverkar kustområdenas övergödning, samt hur drivkrafterna kan hanteras och reduceras för att förbättra vattenkvalitet och ekologisk status i Östersjöns sammanhängande land-kust-hav-system.
- Stefano Manzoni bland de 6600 mest citerade forskarna
Institutionen för naturgeografi
Ingress
- Ny film med Salim Belyazid
Institutionen för naturgeografi
Salim är en av fyra som utsetts till "Årets lärare", 2024. En av mina största drivkrafter är att jag och mina studenter har ett gemensamt intresse för miljö, säger Salim.
- Förnyat avtal med svensk-grekiska forskningsstationen NEO
Institutionen för naturgeografi
I och med det förnyade samarbetsavtalet kring fältstationen Navarino Environmental Observatory (NEO), arbetar universitetet vidare med att stärka klimat- och miljöforskningen i Medelhavsområdet.
- Fältkurs i Abisko inför Antarktisexpedition
Institutionen för naturgeografi
Den 24–28 mars genomfördes en fältkurs i Abisko för totalt 21 deltagare inför den kommande Antarktisexpeditionen iQ2300. Expeditionen syftar till att studera hur smältande inlandsisar i östra Antarktis kan påverka havsnivåerna i framtiden.
- Viktigt att vi lär oss balansera mellan olika behov av sötvatten
Institutionen för naturgeografi
En ny studie i den vetenskapliga tidsskriften "One Earth" visar hur balansen mellan olika sötvattenflöden varierar över jordens landyta. Resultaten kan användas för att planera vår användning av mark och vatten framöver. Balansen blir extra sårbar under pågående och kommande klimatförändringar såväl som ökande matbehov för en växande befolkning. Vattenflödena på jordens landyta kan delas upp i ”gröna”och ”blå” flöden. Som den huvudsakliga källan till sötvatten på land tas en del av nederbördsvattnet (regn och snö) på land upp av växter som ett "grönt vattenflöde" och en del rinner ut i vattendrag och floder som det synliga "blåa vattenflödet". Hur mycket vatten som hamnar i det "gröna" flödet är nyckeln för grödor och annan växtlighet och därmed för livsmedelsförsörjningen. Det "blå" vattenflödet är avgörande för de akvatiska ekosystemen och vattentillgången i våra samhällen, till exempel för dricksvatten, men också för bevattning i jordbruket, som förvandlar det blå vattenflödet till grönt. Två forskare, Daniel Althoff och Gia Destouni , på Institutionen för naturgeografi vid Stockholms universitet har använt stora mängder observationsdata och maskininlärning för att utveckla en global förutsägelsemodell för hur sötvatten fördelas mellan gröna och blå vattenflöden över världen.
- Hur påverkas naturbetesmarker av klimatförändringar?
Institutionen för naturgeografi
Doktoranden Victor berättar om sommarens fältarbete i Stensjö by. Projektet handlar om bevarande av biologisk mångfald och ekosystemtjänster i naturbetesmarker, med särskild fokus på hur detta samspelar med klimatförändringarna. Tack till Kristina Lund och Frida Persson, Vitterhetsakademien för hjälp med intervju och bilder. Tack till Bolincentret för klimatforskning för hjälp med finansiering.
- Pris för forskning, samverkan och lösningar för Östersjöns miljö
Institutionen för naturgeografi
I förra veckan presenterade Östersjöfonden mottagarna av sina prestigefyllda miljöpriser för framstående insatser för Östersjöns miljö. Hydrologen Gia Destouni, Institutionen för naturgeografi, Stockholms universitet är en av de tre pristagarna. Priserna, som delas ut årligen, syftar till att belöna personer och organisationer för betydelsefulla och framstående insatser för Östersjöns miljö .
- Unikt möte mellan konst och vetenskap i yttersta havsbandet
Institutionen för naturgeografi
Den här veckan invigdes fotoutställningen ”Art & Science of Water” på den lilla historiska fyrön Pater Noster på svenska västkusten. Utställningen är en hyllning till havet och vattnet på vår jord. Utställningen visar fotokonst av internationella världsstjärnor tillsammans med specialkomponerad musik och forskningsprojekt av högsta betydelse för vår förståelse av klimatsystemet.
- Ny årsrapport för Tarfala forskningsstation
Institutionen för naturgeografi
Här kan du läsa om aktiviteter och händelser vid Tarfala forskningsstation för 2023. Årsrapporten är på engelska.
- Gustaf Hugelius på klimatmöte i Bonn
Institutionen för naturgeografi
Mötet hade fokus på tinande permafrost, en faktor som behöver tas med i beräkningarna för att vi ska kunna nå klimatmålen. Gustaf Hugelius , Institutionen för naturgeografi, Stockholms universitet har varit i Bonn för att diskutera och presentera forskning om permafrost, klimat och kolcykeln på SB56.