Sök
Letar du efter intern information?
Visar 33541-33560 av 49115 träffar
- Guldmedalj till Gia Destouni
Institutionen för naturgeografi
Gia tilldelas medaljen för framstående insatser inom vatten- och klimatforskning. På nationaldagen den 6 juni 2022 berättade Kungahuset om de nya mottagarna av kungliga medaljer. Gia Destouni tilldelas H.M. Konungens medalj i 8:e storleken i Serafimerordens band.
- Medborgarforskning avslöjar oväntade förändringar i gullvivans blomtyper
Institutionen för naturgeografi
En omfattande medborgarforskningsstudie har avslöjat oväntade förändringar i blomegenskaper hos gullvivan, en viktig modellart för insektspollinerade växter. Studien, som nyligen publicerades i Journal of Ecology, visar hur förändringar i markanvändning och klimat kan påverka växters reproduktionssystem i Europa. Tusentals medborgare i 32 länder har hjälpt oss att samla in observationer av gullvivor från över 5 200 platser runt om i Europa, säger Sara Cousins som är professor i naturgeografi vid Stockholms universitet och nationell samordnare för studien.
- Grönlands näst största shelfis smälter på tidigare okända sätt
Institutionen för naturgeografi
En ny studie publicerad i Nature Communications av forskare från Stockholms universitet, Norska Polarinstitutet och Akvaplan-niva, avslöjar oroväckande resultat. Grönlands näst största shelfis, Petermann Shelfisen, fortsätter att smälta i snabb takt även när värmetillförseln från havet nått sin gräns. Shelfisar är flytande förlängningar av glaciärer. De fungerar som naturliga barriärer som bromsar isflödet ut i havet, men de minskar gradvis när varmt havsvatten smälter dem underifrån. I takt med att klimatförändringarna värmer upp våra hav, sker denna smältning i allt snabbare takt.
- Mikroskopiska organismer skyddar fosfor i 700 000 år gamla sanddyner
Institutionen för naturgeografi
En ny studie har gått långt tillbaka i tiden för att undersöka gamla sanddyner vid en kust i Queensland, Australien. Syftet är att förstå hur mikroskopiska processer i marken hjälper till att stödja några av de mest artrika naturområdena på jorden. Resultaten visar att mikroorganismer spelar en avgörande roll för att bevara fosfor, vilket kan hjälpa forskare att bättre förstå hur näringsfattiga ekosystem fungerar. Mikroorganismer, som bakterier och svampar, spelar en central roll i jordens ekosystem. Trots sin litenhet har de stor betydelse, till exempel genom att bryta ner organiskt material, påverka näringsflöden i marken och samverka med växter.
- Risken för global vattenbrist är större än man tidigare trott visar ny forskning
Institutionen för naturgeografi
Att trygga vattenförsörjningen i världen är en av vår tids största utmaningar. Forskning vid Stockholms universitet presenterar nu en ny metod för att beräkna risken för vattenbrist globalt. Studien visar att risken kan vara större än man tidigare trott, eftersom förutsättningarna i de områden där vatten avdunstar och blir regn är avgörande för hur vattnets naturliga cykel fungerar.
- Tillbaka till istiden med fältarbete i Dalsland
Institutionen för naturgeografi
Stefan Wastegård, Simon Larsson och en student från Institutionen för naturgeografi, Stockholms universitet, har varit på fältarbete i Dalsland för att samla in provmaterial som behövs för Stefans VR-forskningsprojekt.
- Alumnträff med tema övervakning och kartläggning av natur och miljö
Institutionen för naturgeografi
Varje år arrangerar vi alumnträffar i Geohuset. Den 16 oktober var det dags för höstens evenemang. Ett 60-tal alumner, studenter och personal fick lyssna på berättelser från arbetslivet med tips på vägen till jobbet och minglade i Geopuben
- Kväve orsakar oväntad växtflytt i europeiska skogar
Institutionen för naturgeografi
En ny studie med forskare från Stockholms universitet, Göteborgs universitet och Sveriges lantbruksuniversitet, visar överraskande att kväveföroreningar är den viktigaste drivkraften när skogsväxter breder ut sig i Europa. Klimatförändringarna påverkar inte växternas förflyttning i lika hög utsträckning.
- Doktorander på fältkurs i Arktiska landskap
Institutionen för naturgeografi
Mellan den 31 juli och den 5 augusti gjorde kursen "Frontiers in Physical Geography" ett fältbesök på Tarfala Research Station (TRS). Deltagarna fick vandra genom olika biomer i Arktis, med start från arktiska björkskogar runt byn Nikkaluokta till glaciärerna i Tarfaladalen vid foten av Kebnekaise, Sveriges högsta berg.
- Växter, natur och miljö lockade Kristin till Biogeo-utbildningen
Institutionen för naturgeografi
Kristin Lundvall pluggade Biogeo-utbildningen på Stockholms universitet för snart 20 år sen. Idag arbetar hon som ekolog på Huddinge kommun, med gröna frågor som till exempel sjöprovtagning, återskapande av våtmarker och bekämpning av invasiva arter.
- Hållbart jordbruk: Från globala utmaningar till lokal markförvaltning
Institutionen för naturgeografi
Trots att jordbruket framgångsrikt har kunnat möta en ökad efterfrågan på mat från den växande globala befolkningen, har de resurser som jordbrukssektorn är beroende av kommit att exploateras i allt högre utsträckning. Sammanfattning Jordbrukssystemens utveckling begränsas av en ökad konkurrens från andra sektorer om gemensamma resurser. För att adressera denna begränsning har jordbruket ofta fokuserat på att ta fram lösningar på avgränsade problem kopplade till enskilda resurser. Men detta fokus på avgränsade problem och enskilda resurser kan ge upphov till oavsiktliga målkonflikter. För att kunna fatta kloka beslut finns ett behov av att bättre förstå de målkonflikter som kan uppstå när lösningar för att nå en effektiv resursförbrukning implementeras i jordbrukssektorn. Syftet med denna avhandling var att undersöka de målkonflikter som kan uppstå när snävt avgränsade lösningar implementeras för att möta ökade krav på jordbruket.
- Mer kunskap om hur organiskt kol fördelas i marken i Arktis
Institutionen för naturgeografi
Två nya studier ger en bättre förståelse för den rumsliga variationen av organiskt markkol i permafrostregionen i Arktis. En artikel publicerad i Global Biogeochemical Cycles, under ledning av Matthias Siewert och Gustaf Hugelius som en av medförfattarna, beskriver hur permafrost och dess landformer orsakar en unik variation i arktiska jordar. Den andra artikeln, i Science Advances, ger en ny karta över hur den organiska markkolen fördelas i regionen.
- Guldmedaljer till Karna Lidmar-Bergström och Margareta Ihse
Institutionen för naturgeografi
Under Vega-dagen den 17 september 2021 tilldelades Karna Lidmar-Bergström och Margareta Ihse, emerita vid Institutionen för naturgeografi Johan August Wahlbergs medalj. Kungen delade ut Johan August Wahlbergs medalj i guld till professor emerita Margareta Ihse och professor emerita Karna Lidmar-Bergström, båda vid Stockholms universitet. Margareta Ihse och Karna Lidmar-Bergström tilldelas medaljerna för sina stora och banbrytande insatser för forskningen i naturgeografi. SSAG vill med medaljerna också uppmärksamma deras roll som tidiga kvinnliga föregångare, dels inom sina respektive fält samt inom naturgeografin som helhet. Kungen delade ut Vegamedaljen och Johan August Wahlbergs medalj
- Därför är det rekordvarmt på Antarktis
Institutionen för naturgeografi
Den ovanligt varma inströmmande luften i Antarktis har fått extra stora mängder snö att falla. Ian Brown vid Institutionen för naturgeografi och Michael Tjernström vid Meteorologiska institutionen intervjuas i SR "Vetenskapsradion på djupet". På Sveriges radios hemsida kan du lyssna på avsnittet: Värmerekord över Antarktis - men isen tros växa till
- Naturbaserade lösningar – stadsplanering i samspel med naturen
Institutionen för naturgeografi
Hur skapar vi städer som tål både framtidens utmaningar och förbättrar människors livskvalitet? I det senaste numret av rapporten Gröna Fakta lyfter forskare fram naturbaserade lösningar (NBS) – ett växande koncept inom vetenskapen och ett kraftfullt verktyg för framtidens stadsutveckling.
- Torrare marker leder till varmare skogar
Institutionen för naturgeografi
Forskare från Stockholms universitet har undersökt de mekanismer som under varma och torra sommardagar skapar svalt mikroklimat under skogens trädkronor. Studien avslöjar hur trädkronornas skuggning och vattnets avdunstning tillsammans skapar svalare mikroklimat i skogen, jämfört med temperaturen utanför skogen. Artikeln är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Agricultural and Forest Meteorology.
- Sveriges första kvinnliga professor i glaciologi
Institutionen för naturgeografi
Igår beslutade rektor Astrid Söderbergh Widding att befordra Nina Kirchner till professor i glaciologi vid Institutionen för naturgeografi, Stockholms universitet. Nina Kirchner är nu Sveriges första kvinnliga professor i glaciologi och hon är även föreståndare för den glaciologiska fältstationen Tarfala Research Station (TRS) i Kebnekaisefjällen. Per Holmlund är sedan 1999 professor i glaciologi och den allra förste professorn i glaciologi var Valter Schytt som blev professor 1970. Alla tre glaciologer har studerat och studerar de svenska glaciärerna i Tarfala, även andra glaciärer som i Alperna och inte minst de stora isarna i polarområdena i Arktis och Antarktis.
- Skogsbryn levererar andra ekosystemtjänster och biologisk mångfald jämfört med skogens inre
Institutionen för naturgeografi
För första gången har en grupp forskare studerat hur ekosystemtjänster och biologisk mångfald skiljer sig från skogens bryn till i skogens inre och resultaten visar på tydliga skillnader. Landskap där det finns både små och stora skogsområden är troligen bäst lämpade för att vi ska få varierade ekosystemtjänster, en kunskap som är viktig att ta hänsyn till vid skötsel av skogsmarker.
- Temperaturen avgör livets hastighet
Institutionen för naturgeografi
Hur lyckas insekter i en population tajma/syncronisera med varandra, om deras utveckling är temperatur-beroende och alla upplever olika temperaturer? En ny studie visar överraskande effekt av insekternas icke-linjära svar på temperatur i ett naturligt mikroklimat landskap. Insekter brukar utvecklas snabbare ju varmare det blir, men vid väldigt höga temperaturer hämmas istället utvecklingen tvärt. Detta icke-linjära förhållande mellan temperatur och utvecklingstakt gör det svårt att förutsäga insekters beteende i naturen — till exempel om en population insekter i genomsnitt kommer att utvecklas snabbt eller långsamt när den utsätts för naturligt växlande temperaturer i ett visst mikroklimat.
- Torra områden: komplexa ekosystem under ökad press
Institutionen för naturgeografi
Torra marker (öknar och andra torra områden) täcker 40 % av landytan och här bor mer än två miljarder människor. De komplexa ekosystem i dessa områden är anpassade till vattenbrist, men ökande torka och mänsklig påverkan undergräver torra markens ekologiska funktion och förmåga att tillhandahålla viktiga ekosystemtjänster.