Sök
Letar du efter intern information?
Visar 26621-26640 av 49127 träffar
- Risk för återfall om behandling i fängelser minskar
Kriminologiska institutionen
Tidöavtalets krimininalpolitik kommer leda till ökade fängelsepopulationer, vilket längden kan påverka antalet återfall, om Kriminalvården inte har resurser att erbjuda behandling och utbildning till de intagna.
- Disputation Victor Johansson
Institutionen för pedagogik och didaktik
Victor Johansson, doktorand vid Institutionen för pedagogik och didaktik, försvarar sin avhandling "De organiserade eleverna: Den svenska elevrörelsens riksförbund och deltagande i utbildningspolitiken 1938–2005". Disputationen kommer att hållas på svenska. Välkommen! Disputation Datum: fredag 7 november 2025 Tid: 13.00 – 15.00 Plats: Lilla hörsalen, Naturhistoriska riksmuseet Avhandlingstitel De organiserade eleverna: Den svenska elevrörelsens riksförbund och deltagande i utbildningspolitiken 1938–2005 Avhandlingen i fulltext i DiVA De organiserade eleverna: Den svenska elevrörelsens riksförbund och deltagande i utbildningspolitiken 1938–2005 Opponent Björn Norlin, docent, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet Betygsnämndsledamöter Lisbeth Lundahl, professor, Institutionen för epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet Martin Ericsson, docent, Historiska institutionen, Lunds universitet Stefan Lund, professor, Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet Suppleant Adrienne Sörbom, professor, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor, Stockholms universitet Ordförande Johanna Ringarp, docent, Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet Handledare Daniel Lövheim, docent, Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet Andra handledare Joakim Landahl, professor, Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet Rebecca Ye, universitetslektor, Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet Avhandlingsbeskrivning Avhandlingen undersöker den svenska elevrörelsens nationella förbundsorganisationer och deras deltagande i utbildningspolitiken under stora delar av det demokratiska välfärdssamhällets historia. Analysen fokuserar på hur elevrörelsens riksorganisationer har formats och förändrats i relation till den politiska kontexten, samt vilka organisationsprinciper och strategier för påverkan som använts för att uppnå rörelsens politiska mål. Teoretiskt utgår studien från ett politiskt processperspektiv på sociala rörelser och metodologiskt från en aktörscentrerad, underifrånperspektivisk förbundshistorisk ansats. Resultatet visar att de organiserade elevernas deltagande har varit kontinuerligt, varierat och dynamiskt, och att elevrörelsen uppvisat ett mer tydligt politiskt aktörskap än vad tidigare forskning har framhållit. Studien visar att elevorganisering inte enbart har fungerat som en form av sociokulturell eller demokratisk självfostran, utan även utgjort ett reellt politiskt handlande. I relation till internationell forskning framhåller avhandlingen särskilt medlemsorganisationernas centrala betydelse för rörelsens utformning i en svensk kontext. Detta kompletterar bilden av elevers politiska engagemang som något som enbart tar sig uttryck i utomparlamentariska eller protestbaserade former. Analysen bidrar därmed till en fördjupad förståelse av Sveriges utbildningspolitiska utveckling, sedd ur perspektivet hos en grupp med begränsade formella maktresurser. Studien synliggör en tidigare förbisedd historia av elevers politiska deltagande och visar hur elever inte bör förstås som passiva mottagare av utbildningspolitiska beslut, utan som aktiva medskapare av utbildningspolitikens utveckling.
- ”Hårdare tag mot ungdomar riskerar ge motsatt effekt”
Kriminologiska institutionen
Professor Tove Petterson vid Kriminologiska institutionen i Dagens Nyheter tillsammans med åtta andra forskare från Stockholms universitet. Regeringen vill se fler tvångsomhändertagna barn, inrätta ungdomsfängelser och utreda en sänkning av straffmyndighetsåldern. Det ideologiska skiftet bygger på naiva antaganden om hur man kommer åt ungdomskriminalitet. Förslagen kommer att få bred påverkan på socialtjänstens arbete med barn och familjer, skriver åtta forskare vid Stockholms universitet. Läs debattartikeln på Dagens Nyheter.
- VETYL-seminarie
Institutionen för pedagogik och didaktik
Ingress
- Nytt projekt ska studera effekterna av "kontraktsvård"
Kriminologiska institutionen
Anna Kahlmeters nya projekt vid Kriminologiska institutionen ska studera påföljden skyddstillsyn med särskild behandlingsplan.
- Forskningsforum för interaktion och lärande (ReFIL)
Institutionen för pedagogik och didaktik
Ingress
- Snedvridet fokus i den chilenska och svenska kriminalpolitisk debatten
Kriminologiska institutionen
Våld, droger och invandring präglar den mediala och kriminalpolitiska debatten i både Chile och Sverige. Samtidigt behöver den politiska konstruktionen av brottslighet som ett socialt problem förstås bättre, menar Felipe Estrada, prefekt och professor vid Kriminologiska institutionen.
- Slutkonferens: Problem med skolnärvaro i ett internationellt jämförande perspektiv
Institutionen för pedagogik och didaktik
Ingress
- Är gängskjutningar terrorism?
Kriminologiska institutionen
Janne Flyghed, professor emeritus, Kriminologiska institutionen Stockholms universitet skriver i Tidskrift för Kriminalvård om svensk terrorlagstiftning och gängskjutningar. I år är det 50 år sedan Sverige fick sin första terroristlag. Därefter har terrorismlagstiftningen genomgått ett flertal förändringar, i samtliga fall har det handlat om att expandera vad som ska vara straffbart. Numera omfattas till exempel även offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott samt penningtvätt och finansiering av terrorism. Det senaste är det nu liggande förslaget om straff för deltagande i en terroristorganisation. Därmed kan den som ”på ett sätt som är ägnat att främja, stärka eller understödja en terroristorganisation” dömas till fängelse. Riksdagen ska fatta beslut innan sommaren. När väl lagen är på plats vill regeringen att lagen även ska kunna användas för att komma åt gängskjutningarna. En sådan expansion är högst problematisk. Ett problem är att definitionen av terrorism är vag och kan implicera beteenden som vanligen inte förknippas med terrorism. Läs hela debattartikeln i Tidsskrift för Kriminalvård
- Disputation Viktoria Rubin
Institutionen för pedagogik och didaktik
Viktoria Rubin, doktorand vid Institutionen för pedagogik och didaktik, försvarar sin avhandling "När chefen kommer och går på beställning: Interimsstyrningens samspel och mikropolitik" Välkommen! Disputation Datum: fredag 24 oktober 2025 Tid: 13.00 – 15.00 Plats: Lilla hörsalen, Naturhistoriska riksmuseet Avhandlingstitel När chefen kommer och går på beställning: Interimsstyrningens samspel och mikropolitik Till avhandlingen i DiVA När chefen kommer och går på beställning: Interimsstyrningens samspel och mikropolitik Opponent Ulrika Haake, professor, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet Betygsnämndsledamöter Andreas Wallo, professor, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet Annika Engström, professor, Avdelningen för logistik och verksamhetsledning, Jönköping University (Högskolan i Jönköping) Max Scheja, professor, Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet Suppleant Staffan Furusten, professor, Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet Ordförande Åsa Broberg, docent, Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet Handledare Jon Ohlsson, professor, Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet Andra handledare Pia Skott, universitetslektor, Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet Anneli Öljarstrand, universitetslektor, Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet Sammanfattning Allt fler arbetsuppgifter utförs idag av tillfälligt anlitad arbetskraft – från frilansskribenter och lagerarbetare till systemutvecklare. Den här utvecklingen har också nått chefsrollen. Interimschefer kallas in för begränsade uppdrag, ofta under 6–12 månader, för att genomföra förändringar, täcka vakanser eller hantera kriser. Det här sättet att leda organisationer utmanar traditionella föreställningar om chefens roll, hur förändringar förankras och hur makt utövas i arbetslivet. Interimschefen verkar under ett kort tidsfönster, utan självklar plats i organisationen och med begränsad kännedom om dess kultur. Ändå växer fenomenet snabbt – både i Sverige och internationellt. Avhandlingens syfte är att öka kunskapen om interimsstyrning, med fokus på organisatoriskt lärande, kunskapsöverföring och makt. Resultaten visar att det iscensatta arrangemanget ruckar på etablerade relationer och maktdynamiker, vilket kan öppna för nya perspektiv och rutiner. Samtidigt påverkas uppdragets utfall starkt av organisationens mottagande: interimschefen kan mötas av misstänksamhet och motstånd – men också välkomnas som en neutral och uppgiftsorienterad aktör.
- Chat control skapar en rättsstat i fritt fall
Kriminologiska institutionen
”Det finns all anledning att minnas den gamla devisen att vid inrättandet av varje ny kontrollmetod måste man fundera på hur den kommer hanteras av en mer illasinnad regim. Hur ser regeringsmakten ut efter nästa val?” Janne Flyghed om Chat control 2. vervakningssamhällets förespråkare är uppenbarligen omättliga. Den som trodde att måttet var rågat med FRA-lagen, EU:s datalagringsdirektiv samt möjligheten till hemliga tvångsmedel i preventivt syfte, tog grundligt miste. Det framgår med all önskvärd tydlighet av EU:s lagförslag om Chat control 2.0 (CC2), framlagt av kommissionären och tillika socialdemokraten Ylva Johansson. Blir förslaget verklighet kommer internetföretagen tvingas skanna all sin kommunikation på webben, även totalsträckskrypterade appar som Signal och Whatsapp, och överlämna den till polisen. Som så ofta när det gäller nya övervakningsmetoder motiveras det med att förhindra de mest avskyvärda handlingar, handlingar som ingen kan tänka sig försvara. I det här fallet personer som på nätet sprider material med sexuella övergrepp mot barn. Informationssäkerhetsexperten Anne-Marie Eklund Löwinder och dataanalytikern Mikael Kullberg har hävdat att ”EU skräms med pedofiler för att undvika debatten”. Ingen vill ju bli beskylld för att försvara pedofiler, men kritikerna har inte låtit sig tystas. Införs Chat control 2 undermineras all form av integritetsskyddade samtal. Det hävdade säkerhetsanalytikerna Karl Emil Nikka vid ett seminarium i slutet av maj arrangerat av föreningen Konstellationen. Sekretessen för oss alla, inklusive advokater, journalister och visselblåsare kommer vara ett minne blott. Lägg där till den sedan årsskiftet gällande ”utlandsspionagelagen” och det blir en riktigt giftig cocktail. Läs hela kommentaren i ARBETAREN.
- Victor Johansson spikar sin avhandling
Institutionen för pedagogik och didaktik
Välkommen när Victor Johansson presenterar och spikar sin avhandling inför kommande disputation. Evenemang Datum: fredag 17 oktober 2025 Tid: 14.30 – 15.00 Plats: Personalrummet plan 6 Titel på avhandlingen De organiserade eleverna: Den svenska elevrörelsens riksförbund och deltagande i utbildningspolitiken 1938–2005 Om spikning I samband med spikningen offentliggörs doktorsavhandlingen genom att den publiceras. Det är samtidigt en ceremoni, där doktoranden spikar upp sin avhandling på en allmän plats, oftast inne på institutionen.
- Fyll fängelserna!
Kriminologiska institutionen
Utredningen om förstärkt samhällsskydd och en minskad risk för återfall har fått tilläggsdirektiv (Dir. 2023;74). Om direktiven förverkligas kommer det innebära den största ökningen av fängelserna som någon enskild reform åstadkommit, skriver Henrik Tham i en debattartikel i Tidsskrift för KRIMINALVÅRD. Enligt direktiven ska utredaren bland annat överväga avskaffandet av den villkorliga frigivningen, skärpa straffen för återfall, införa en tidsobestämd frihetsberövande påföljd, kriminalisera rymning och inskränka rätten till permission. För åtta av de nio uppdragen ska utredaren, oavsett ställningstagande i sak, lämna lagförslag på skärpning av lagen. Regeringen ska alltså få ett färdigt förslag även om utredaren kommit fram till att förslaget var dåligt. Att ta bort den villkorliga frigivningen ökar anstaltspopulationen med nära 50 procent Den villkorliga frigivningen efter fängelsestraff sker för närvarande nästan alltid efter två tredjedelar av tiden. Att ta bort den villkorliga frigivningen skulle därför i ett huj öka anstaltspopulationen med nära 50 procent. Det skulle dock kunna minska arbetsbördan för frivården eftersom den som sitter tiden ut nu slipper övervakningstiden på den återstående strafftiden som dock är minst ett år. Så får det förstås enligt direktiven inte vara, och utredningen ska nu ge förslag på övervakning även sedan straffet upphört. Straffet vid återfall har efter att tidigare ha minskat nu sedan flera år ökat. Det räcker inte enligt direktiven. Skärpningen syftar främst på de gängkriminella, men för säkerhet skull ska den gälla alla som återfaller i brott. Att detta skulle få någon positiv effekt på brottsligheten görs på inget sätt troligt. En tydlig effekt kan dock väntas på ökning av fängelsepopulationen. De tidsobestämda fängelsestraffen för dem som återfallit i allvarliga brott avskaffades 1965 (förvaring) och 1981 (internering). Skälen var att det var inhumant att inte den dömde skulle kunna veta när han kom ut. Det ansågs också mycket svårt att göra en prognos om någon skulle återfalla i allvarlig brottslighet. Sannolikheten att en person som dömts för allvarlig brottslighet skulle återfalla i samma brott är mellan noll och ett par procent Läs hela debattartikeln i Tidsskrift för KRIMINALVÅRD
- Forskningsforum för interaktion och lärande (ReFIL)
Institutionen för pedagogik och didaktik
Ingress
- Hur kan Sverige stoppa det dödliga gängvåldet?
Kriminologiska institutionen
Sverige förfäras fortfarande efter lördagens dödsskjutning i Stockholm. Politiker föreslog i en debatt på tisdagen hårdare tag för att stoppa gängvåldet. Vad fungerar egentligen - enligt forskningen? Öka antal och längd på fängelsestraff Både den nuvarande högerregeringen och den tidigare vänsterregeringen har argumenterat för att gängkriminaliteten ska minska genom att sätta fler gängmedlemmar i fängelse. I Tidööverenskommelsen mellan de tre regeringspartierna - och Sverigedemokraterna, ingår löften om dubbla straff för gängkriminalitet, att få ett slut på mängdrabattsystemet - där de som dömts för flera brott inte avtjänar hela straffet för var och en och löften om att skärpa villkorlig frigivnig och skapandet av ungdomsfängelser. Felipe Estrada intervjuas om vad forskningen säger och om det finns evidens för att längre och hårdare straff faktiskt fungerar: Det vi ser just nu i Sverige är att de extra resurser som getts till polisen, att polisen griper fler och att fler personer sätts i fängelse ändå inte lett till ett slut på våldet. Läs hela artikeln, skriven av Richard Orange, på the Local. Artikeln är på Engelska. How could Sweden put an end to its deadly wave of gang crime? (444 Kb)
- Skolutveckling i glesbygdskontexter – lärdomar från mindre skolhuvudmän
Institutionen för pedagogik och didaktik
Nationellt FoU-nätverk för skolverksamheter med stora utmaningar bjuder in till öppet webbinarium. FoU-nätverket erbjuder två öppna webbinarier i vår för alla som är intresserade av skolutveckling som ett medel för att kunna främja likvärdig utbildning.
- Kontraproduktivt med sänkt straffålder
Kriminologiska institutionen
Regeringen och SD vill sänka straffmyndighetsåldern för att minska gängkriminaliteten bland unga. Effekten av detta kan dock bli ökad brottslighet bland unga.
- Möt Institutionen för pedagogik och didaktik på Järvaveckan
Institutionen för pedagogik och didaktik
Passa på att ställa dina frågor om våra utbildningar! Evenemang Startdatum: onsdag 29 maj 2024 Tid: 12.00 Slutdatum: lördag 1 juni 2024 Tid: 19.00 Plats: Spånga IP
- Doktorera i kriminologi
Kriminologiska institutionen
Ansökningsperioden för doktorandutbildningen har öppnat. Vill du bli forskare i kriminologi? Då ska du söka till vår doktorandutbildning! Ansökningen är öppen till 10 september. Varmt välkommen med din ansökning! Läs mer och ansök här!
- Seminariets titel: "Thick description: moving beyond the thin soap"
Institutionen för pedagogik och didaktik
Mats Alvesson är organisations- och ledningsforskare och professor vid Lunds universitet. Seminariet hålls på svenska. Seminarium Datum: tisdag 23 januari 2024 Tid: 10.00 – 11.30 Plats: Sal 2403, Frescativägen 54, Stockholms universitet