Sök
Letar du efter intern information?
Visar 26581-26600 av 49126 träffar
- Lokala föreningars erfarenheter och uppfattningar om polisens arbete i utsatta områden
Kriminologiska institutionen
Kivanc Atak är en av tre forskare vid Kriminologiska institutionen som har tilldelats medel för forskningsprojekt från NSfK (Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi). Vi har ställt några frågor till Kivanc om det nya projektet. Vad är syftet med projektet? Syftet är att undersöka vilka uppfattningar och erfarenheter som lokala föreningar i segregerade och socio-ekonomiskt utsatta områden i Stockholm har om polisens insatser, arbete och strategier. Jag är även intresserad av att förstå hur dessa aktörer i civilsamhället försöker lyfta fram sin röst för att påverka polisens insatser i de områdena. Hur fick du idén till projektet? Polisiära åtgärder i utsatta, fattiga och segregerade områden i urbana miljöer är en fråga som uppmärksammas inom olika discipliner och i olika länder. Vi vet att den här frågan har stor betydelse i Sveriges storstäder, framför allt i Stockholm, med tanke på de diskussioner om segregation och brottslighet som pågår. Inom forskningen pratas det också en del om polisiära modeller som utgår från principen att skaffa en närmare relation med lokal befolkning och civilt samhälle. Därför tyckte jag att det vore angeläget att utforska hur polisens närvaro och arbete upplevs av de civilsamhälleliga aktörerna som har lokalt förankrade kunskaper i området. Vad planerar du att göra inom projektets ramar? Jag ska intervjua personer som är, eller har varit, verksamma i det lokala föreningslivet i socio-ekonomiskt utsatta och segregerade områden i Stockholm. Projektet "Local community frames and influence on policing in socially disadvantaged neighborhoods in Stockholm" pågår under perioden oktober 2021 – april 2022
- Forskningsforum för interaktion och lärande (ReFIL)
Institutionen för pedagogik och didaktik
Ingress
- Att uppleva, motverka och hantera konflikter inom tvångsvård
Kriminologiska institutionen
Rapporten redovisar resultatet från en studie om konflikter och konflikhantering inom tvångsvård vid statens institutionsstyrelse och användning av s.k. Trygghetsplaner Rapporten redovisar resultatet från en studie om konflikter och konflikthantering inom tvångsvård vid statens institutionsstyrelse och användningen av s.k. Trygghetsplaner. Rapporten belyser även hur maktdimensionerna kön, etnicitet och ålder har betydelse för konflikter. Inom ramen för studien har intervjuer med intagna ungdomar (LVU) och vuxna (LVM) samt personal genomförts (95 intervjuer) liksom en genomgång av de upprättade Trygghetsplanerna för de intervjuade intagna. Läs hela rapporten
- Gå bortom reaktivitet – yrkesutbildning som bidrar till samhällsutveckling
Institutionen för pedagogik och didaktik
Ingress
- Agenda - specialsändning om gängvåldet
Kriminologiska institutionen
Hur ska utvecklingen vändas, forskare ger sin syn på saken Agenda - specialsändning om gängvåldet Professor Felipe Estrada är inbjuden som en av de forskare som ger sin syn på utmaningen. Se hela programmet på SVTplay
- ICER seminarium - Internationell och jämförande pedagogik
Institutionen för pedagogik och didaktik
Ingress
- The Stockholm life-course project
Kriminologiska institutionen
Investigating offending and non-lethal severe violent victimization Läs artikeln skriven på engelska här
- Läsgrupp (50%) Victor Johansson
Institutionen för pedagogik och didaktik
Ingress
- Retreat or Entrenchment
Kriminologiska institutionen
Kriminologen Henrik Tham diskuterar konsekvenser av den svenska narkotikapolitiken Henrik Tham bloggar om den svenska narkotikapolitiken, läs hela bloggen
- Slutseminarium Patric Sahlén
Institutionen för pedagogik och didaktik
Ingress
- Vilka vägar ska forskningen om de särskilda ungdomshemmen ta?
Kriminologiska institutionen
Det är temat för den forskarkonferens som äger rum i Stockholm den 19-20 maj. Konferensen anordnas av ett nystartat forskarnätverk med fokus på Särskilda Ungdomshem. Initiativtagare till forskarnätverket och konferensen är Maria A Vogel och Jonna Rennerskog, båda verksamma vid Kriminologiska institutionen och Kajsa Nolbeck från Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa vid Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet.
- SHERN-seminariet
Institutionen för pedagogik och didaktik
Ingress
- Nystartad studie om digital brottsprevention
Kriminologiska institutionen
Prioriteringar och kunskapsproduktion i digital brottsprevention ska undersökas i en ny studie av Katarina Winter vid Kriminologiska institutionen. Inom polis, hälso- och sjukvård, skola och socialtjänst har det skett en ökad tilltro till investeringar i digitalisering och framtida tekniska lösningar. Samtidigt har begreppet “trygghet” både utvidgats och skiftat fokus. Från att tidigare främst ha handlat om traditionella välfärdsfrågor till att numera gälla brott och utsatthet. (O)trygghet är ett återkommande tema som ska avhjälpas med digitala trygghetsvandringar och -appar, men även med digitala trygghets- respektive brottsprediktionskartor som kan köpas och användas av myndigheter, kommuner och andra instanser som ett steg i arbetet med att skapa trygga samhällen. Det aktuella projektet fokuserar på just dessa kartor som brottsförebyggande teknologier som befinner sig i skärningspunkter mellan marknad, expertis och politik. Förutom målet att öka medborgartrygghet sägs kartorna också lösa andra problem: att minska antalet brott samt kostnader förknippade med dessa, att stärka medborgardialog- och deltagande, samt att förbättra förutsättningarna för ökad kunskap och samverkan mellan myndigheter och andra relevanta aktörer. Samtidigt innehåller dessa initiativ en hel del spänningar, exempelvis mellan olika prioriteringar (ekonomiska, politiska), mellan vilken typ av brott och trygghet som kan eller inte kan hanteras, samt spänningar som kommer med samarbeten mellan experter, privata aktörer, digitala verktyg, och medborgare. Sist men inte minst hamnar just medborgare i en position där de – beroende på vilka de är – tillskrivs, uppmanas till eller krävs på direkt och indirekt deltagande i innehåll, utveckling och praktik av dessa. I projektet ska kartorna i sig observeras och privata, vetenskapliga samt offentliga aktörer som producerar, säljer eller köper kartorna ska intervjuas och observeras. Projektet Mer (o)trygghet åt folket? Prioriteringar och kunskapsproduktion i digital brottsprevention pågår 2022-2023.
- ICER Kollokvium - seminarieserie om internationell och jämförande pedagogik
Institutionen för pedagogik och didaktik
Ingress
- Disputation Ann J. Sandén
Institutionen för pedagogik och didaktik
Ann J. Sandén försvarar sin avhandling Social kompetens – också ett disciplinerande uttryck, torsdag 8 juni kl 13, Lilla hörsalen Naturhistoriska riksmuseet. Disputationen är öppen för alla och kommer att hållas på svenska. Välkommen! Disputation Datum: torsdag 8 juni 2023 Tid: 13.00 – 16.00 Plats: Lilla hörsalen, Naturhistoriska riksmuseet Titel på avhandlingen Social kompetens – också ett disciplinerande uttryck Länk till avhandlingen i fulltext i DiVA
- Disputation Sofia Antera
Institutionen för pedagogik och didaktik
Sofia Antera, doktorand vid Institutionen för pedagogik och didaktik, försvarar sin avhandling "Vocational Teachers’ Professional Competence at the Intersection of Two Regimes of Competence: The case of Sweden". Disputationen kommer att hållas på engelska. Välkommen! Disputation Datum: fredag 5 maj 2023 Tid: 13.00 – 16.00 Plats: Sal 2403, Frescativägen 54, IPD, Zoom Meeting ID: 629 5071 1340
- Kriminologiska institutionen uppmärksammas i SvD
Kriminologiska institutionen
En ny studie om fängelsetidens effekt på intagnas återfallsrisk genomförd vid Kriminologiska institutionen omskrivs av Svenska Dagbladet. Studien är gjord av Enes Al Weswasi, Fredrik Sivertsson, Olof Bäckman och Anders Nilsson, alla verksamma vid institutionen. Som vi tidigare har skrivit om har studien "Does sentence length affect the risk for criminal recidivism? A quasi-experimental study of three policy reforms in Sweden" av Enes Al Weswasi, Fredrik Sivertsson, Olof Bäckman och Anders Nilsson vid Kriminologiska institutionen publicerats i tidskriften "Journal of Experimental Criminology. Nu uppmärksammas även studien av morgontidningen TT/Svenska Dagbladet. Studien är baserad på statistik över personer som dömts till fängelse för första gången under åren 1973-2017. – Från politiskt håll har man sett att det finns en större tilltro till fängelsets brottspreventiva kapacitet, så strafftiderna i Sverige har blivit längre och vi låser sedan några år tillbaka in fler människor. Därför är det intressant att titta på om det är så, säger Enes Al Weswasi i intervjun med TT som är publicerad i Svenska Dagbladet. Läs hela artikeln i SvD här Läs vår tidigare nyhet om studien här
- Panelsamtal arrangerades av Amnesty, deltagare Felipe Estrada
Kriminologiska institutionen
Det här samtalet tar sin utgångspunkt i allas lika värde, en grundläggande mänsklig rättighetsprincip som staten har ett ansvar att tillgodose. Men vad betyder dessa rättigheter i praktiken? Vilka insatser behöver nästa regering göra för att öka jämlikheten, minska otryggheten och säkerställa ett samhälle där alla människor kan ta del av och utkräva sina grundläggande rättigheter? Hur ser kopplingen ut mellan våld och segregation, mellan nedrustningen av det allmänna och vissa unga människors destruktiva vägval? Den 8 juni arrangerade Amnesty ett panelsamtal med utgångspunkt i allas lika värde, en grundläggande mänsklig rättighetsprincip som staten har ett ansvar att tillgodose. Deltagare Felipe Estrada, professor i kriminologi vid Stockholms universitet Helya Riazat, medgrundare och rektor på Järvaskolan Khalid Mohammed, grundare FTP For the People, Vivalla, Örebro Moderator: Johanna Westeson Se vidare här för panelsamtalet Syre sammanfattade panelsamtalet i en artikel läs, läs den här
- Seminarium med professor Pablo Campos Calvo-Sotelo, CEU San Pablo universitet, Madrid
Institutionen för pedagogik och didaktik
Ingress
- Ny studie om skulder och vägen ut ur kriminalitet
Kriminologiska institutionen
Robin Gålnander har fått sin artikel publicerad i The British Journal of Criminology De allra flesta som sitter i fängelse har ekonomiska skulder. Skulderna byggs dessutom ofta på under fängelsevistelsen. Efter frigivelse riskerar skulderna att kraftigt begränsa möjligheterna till ett ”normalt” liv, med fattigdom eller utestängning från bostadsmarknaden som exempel. I en ny studie från Kriminologiska institutionen undersöker Robin Gålnander hur tidigare dömda kvinnor som önskar förändra sina liv och upphöra med brott förhåller sig till och hanterar sina skulder som ett led i att närma sig det ”normala” samhället. Såhär skriver Robin själv om studien: Tidigare forskning har fokuserat på skulder som är direkt kopplade till brottslighet, såsom t.ex. skadestånd och böter. Denna nya studie breddar det perspektivet och tar ett helhetsgrepp kring kvinnornas skulder. Resultaten visar hur ett liv kantat av kriminalitet och missbruk ofta resulterar i stora skuldberg, med många olika ursprung. Det handlar om exempelvis hyresskulder, konsumtionsskulder, skadestånd, böter, obetalda sjukhusräkningar och även privata skulder till familj, vänner och ”andra”. Många av skulderna var flera decennier gamla, och ränta-på-ränta effekten hade gjort att de växt långt bortom kontroll. Kvinnorna fick jobba oerhört hårt för att ens få ett grepp om sin skuldsituation. Trots detta tillsynes hopplösa läge visar studien tydligt hur högt prioriterat det var för kvinnorna att ”göra rätt för sig” och betala tillbaka sina skulder. En viktig slutsats i studien är att medan skulderna i sig är begränsande och kan förhindra möjligheterna att få bostad eller leva ett liv utan fattigdom, så utgör själva proceduren av att betala tillbaka skulder och bli kreditvärdig en av väldigt få vägar att närma sig det samhälle som på många sätt stängt dessa kvinnor ute. Mer om själva studien Studien bygger på resultat från en longitudinell intervjustudie. Robin har följt tio kvinnors vägar ut ur kriminalitet och missbruk genom upprepade djupintervjuer sedan 2016. Den nya forskningsartikeln heter ‘The Anxiety of a Lifetime’—Dealing with Debt in Desistance from Crime och är publicerad i The British Journal of Criminology läs hela artikeln här , skriven på engelska