Sök
Letar du efter intern information?
Visar 26601-26620 av 49127 träffar
- Ny studie om skulder och vägen ut ur kriminalitet
Kriminologiska institutionen
Robin Gålnander har fått sin artikel publicerad i The British Journal of Criminology De allra flesta som sitter i fängelse har ekonomiska skulder. Skulderna byggs dessutom ofta på under fängelsevistelsen. Efter frigivelse riskerar skulderna att kraftigt begränsa möjligheterna till ett ”normalt” liv, med fattigdom eller utestängning från bostadsmarknaden som exempel. I en ny studie från Kriminologiska institutionen undersöker Robin Gålnander hur tidigare dömda kvinnor som önskar förändra sina liv och upphöra med brott förhåller sig till och hanterar sina skulder som ett led i att närma sig det ”normala” samhället. Såhär skriver Robin själv om studien: Tidigare forskning har fokuserat på skulder som är direkt kopplade till brottslighet, såsom t.ex. skadestånd och böter. Denna nya studie breddar det perspektivet och tar ett helhetsgrepp kring kvinnornas skulder. Resultaten visar hur ett liv kantat av kriminalitet och missbruk ofta resulterar i stora skuldberg, med många olika ursprung. Det handlar om exempelvis hyresskulder, konsumtionsskulder, skadestånd, böter, obetalda sjukhusräkningar och även privata skulder till familj, vänner och ”andra”. Många av skulderna var flera decennier gamla, och ränta-på-ränta effekten hade gjort att de växt långt bortom kontroll. Kvinnorna fick jobba oerhört hårt för att ens få ett grepp om sin skuldsituation. Trots detta tillsynes hopplösa läge visar studien tydligt hur högt prioriterat det var för kvinnorna att ”göra rätt för sig” och betala tillbaka sina skulder. En viktig slutsats i studien är att medan skulderna i sig är begränsande och kan förhindra möjligheterna att få bostad eller leva ett liv utan fattigdom, så utgör själva proceduren av att betala tillbaka skulder och bli kreditvärdig en av väldigt få vägar att närma sig det samhälle som på många sätt stängt dessa kvinnor ute. Mer om själva studien Studien bygger på resultat från en longitudinell intervjustudie. Robin har följt tio kvinnors vägar ut ur kriminalitet och missbruk genom upprepade djupintervjuer sedan 2016. Den nya forskningsartikeln heter ‘The Anxiety of a Lifetime’—Dealing with Debt in Desistance from Crime och är publicerad i The British Journal of Criminology läs hela artikeln här , skriven på engelska
- Stockholmspriset sätter kriminologin på världskartan
Kriminologiska institutionen
– Det här är det mest prestigefyllda priset som finns inom kriminologin, säger Jerzy Sarnecki, professor emeritus i kriminologi vid Stockholms universitet, en av prisets grundare och även ordförande i prisjuryn.
- Läsgrupp: Fariba Majlesi
Institutionen för pedagogik och didaktik
Living Interruptions; Writing Interruptions: A Study on Errancy & Migrant Subjectivities (preliminär titel) Seminarium Datum: måndag 13 juni 2022 Tid: 10.00 – 12.00 Plats: Rum 1708, Institutionen för pedagogik och didaktik, Frescativägen 54 (och via Zoom-länk) Läsare: Karin Gunnarsson (IPD), Cecilia Ferm Almqvist (Södertörns högskola) Handledare: Elias Schweiler, Klas Roth Kontakta fariba.majlesi@edu.su.se för text. Seminariet kan följas via Zoom: https://stockholmuniversity.zoom.us/j/61419703232
- Janne Flyghed kommenterar sverigedemokraternas önskelista i Arbetaren
Kriminologiska institutionen
Landet styrs nu av en politik som utgår ifrån Tidöavtalet. Ett avtal undertecknat på ett slott av Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Vad kommer avtalet innebära i praktiken? Janne Flyghed har gått igenom avtalets mest omfattande kategorier: kriminalitet och migration. ARBETAREN Kommentar #83/2022 I Tidöavtalet serveras vi ett smörgåsbord där alla fyra partierna fått med något på bordet, det är få politikerområden som åtminstone inte på något sätt berörs i överenskommelsen. Dock är det helt uppenbart att partierna fått med högst olika anrättningar på bordet. Från den lilla smörade liberala knäckemackan till SD:s mastiga räkmacka. Hur de ska kunna komma överens kring bordet återstår att se.
- Webbinarium: Multimodality Talks Series med professor Fredrik Lindstrand, Konstfack
Institutionen för pedagogik och didaktik
Multimodality and recognition as social and epistemological forces in learning and education Webbinarium Datum: fredag 27 maj 2022 Tid: 13.00 – 14.30 Plats: Webbinarium The Multimodality Talks Series med professor Fredrik Lindstrand, Konstfack. Anmäl dig här: https://www.eventbrite.com/e/multimodality-talks-series-fredrik-lindstrand Om evenemanget Abstract In this talk I will use ‘recognition’ and ‘to recognize’ as starting points for a series of reflections on social and epistemological aspects related to learning and education that I have found important in various research projects over the years. Recognition is here approached in a double sense, relating both to what learners recognize as apt resources and approaches in their multimodal sign-making processes; and, to what teachers recognize as valid knowledge representations. Thus, recognition points to semiotic action and is here used in an attempt to cut across various aspects that appear relevant in relation to learning and meaning-making (e.g. agency, design, materiality, affordance). It is approached both as an intrinsic part of learners’ sign-making processes while transforming, transducing and representing their understandings of various phenomena, and of teachers’ meaning-making processes as they try to make sense of, address and assess, these representations in educational contexts. While this approach (like multimodal approaches to learning and meaning-making in general) opens up for a widening of what can be accounted for as ‘meaningful’, it also points to the necessity of problematizing assessment practices in educational contexts. The examples I will present span from preschool children’s drawings to filmmaking projects in upper secondary and university students’ visual representations of multimodal concepts in teacher education.
- Ny antologi undersöker nordiska reaktioner på brott i en global kontext.
Kriminologiska institutionen
Boken Nordic Criminal Justice in a Global Context - Practices and Promotion of Exceptionalism undersöker med kritiska perspektiv nordiska reaktioner på brott. Enligt Magnus Hörnqvist, professor vid Kriminologiska institutionen, en av bokens redaktörer, är syftet med den att diskutera om det finns, eller fanns, något specifikt nordiskt när det gäller reaktioner på brott och hur dessa marknadsförs på en internationell arena. Båda dessa frågor behandlas tillsammans – praktiker och marknadsföring – eftersom det nordiska blivit ett varumärke som även används av forskare. Både Henrik Tham, professor emeritus, och Johan Edman, professor vid kriminologiska institutionen har varit med och skrivit kapitel till boken som publiceras i dagarna av förlaget Routledge. Boken undersöker flera kriminologiska områden, bland annat narkotika, sexköp, krigsbrott, fängelser och ”nordic noir”. - Det har under hela 2000-talet funnits livaktiga idéer om att de nordiska länderna skiljer ut sig internationellt. Att lyfta upp och kritiskt diskutera dessa idéer är ett av bokens huvudsyften. Finns det något speciellt med nordiska fängelser eller prostitutionslagstiftning? Eller är det bara smart marknadsföring som gör att vi kanske tror det? I det vacklandet – snarare än balansgången – föddes boken. Antologin kom ur en workshop-serie i Oslo, Köpenhamn och Stockholm mellan åren 2017–2019. Antologins tre redaktörer är Magnus Hörnqvist, Mikkel Jarle Christensen, Kjersti Lohne. Boken presenteras först den andra februari på Kriminologiska institutionen men du kan läsa i den redan nu
- Hälsopedagogiska seminariet
Institutionen för pedagogik och didaktik
Ingress
- Studie om ojämlika drogtester
Kriminologiska institutionen
Unga med icke-svensk bakgrund löper högre risk att bli kontrollerade och drogtestade av polisen. Därför är det många fler oskyldiga som testas jämfört med andra grupper, visar en ny studie om diskriminerande poliskontroller. – Det är inte så att polisen hittar fler med narkotika i kroppen när de går på unga med utländsk bakgrund, säger professor Felipe Estrada. Läs hela artikeln i Dagens Nyheter Läs även hela den publicerade studien i The British Journal of Criminology
- Organisationspedagogiska seminariet
Institutionen för pedagogik och didaktik
Organisationspedagogiska seminariet är öppet för externa och interna forskare och forskningsintresserade. Seminarium Datum: tisdag 4 oktober 2022 Tid: 10.00 – 11.30 Plats: Rum 1708 Seminariet välkomnar forskare, doktorander och masterstuderande med intresse för frågor om lärande, organisering, ledarskap mm., dvs sådant som är av pedagogisk relevans för organisationer, människor och verksamheter i olika samhälleliga sektorer och sammanhang. Seminariet utgör en av de regelbundna aktiviteter som genomförs av forskargruppen i organisationspedagogik. Forskargrupp Organisationspedagogik Kontaktperson för seminariet är professor Jon Ohlsson, e-post: jon@edu.su.se . Tider för organisationspedagogiska seminariet hösten 2022 och våren 2023: I samtliga fall är det tisdagar kl 10.00 – 11.30 (ca) i sal 1708 på Institutionen för pedagogik och didaktik, Frescativägen 54: Hösten 2022 4/10 1/11 6/12 Våren 2023 17/1 14/2 14/3 18/4 16/5 13/6
- Kriminolog sågar regeringens kriminalpolitik
Kriminologiska institutionen
Den kriminalpolitik som den nya regeringen vill genomföra är både ineffektiv och rättsosäker. Dessutom riskerar den att minska tilltron till polisen i utanförskapsområden. Det säger Henrik Tham, professor emeritus i kriminologi i det senaste avsnittet av Dagens Arenas podd Magasinet. Lyssna på hela intervjun
- Organisationspedagogiska seminariet
Institutionen för pedagogik och didaktik
Organisationspedagogiska seminariet är öppet för externa och interna forskare och forskningsintresserade. Seminarium Datum: tisdag 14 mars 2023 Tid: 10.00 – 11.30 Plats: Rum 1708 Seminariet välkomnar forskare, doktorander och masterstuderande med intresse för frågor om lärande, organisering, ledarskap mm., dvs sådant som är av pedagogisk relevans för organisationer, människor och verksamheter i olika samhälleliga sektorer och sammanhang. Seminariet utgör en av de regelbundna aktiviteter som genomförs av forskargruppen i organisationspedagogik. Forskargrupp Organisationspedagogik Kontaktperson för seminariet är professor Jon Ohlsson, e-post: jon@edu.su.se . Tider för organisationspedagogiska seminariet hösten 2022 och våren 2023: I samtliga fall är det tisdagar kl 10.00 – 11.30 (ca) i sal 1708 på Institutionen för pedagogik och didaktik, Frescativägen 54: Hösten 2022 4/10 1/11 6/12 Våren 2023 17/1 14/2 14/3 18/4 16/5 13/6
- Felipe Estrada om att unga diskrimineras genom drogtester
Kriminologiska institutionen
– Det är en tydlig varningsklocka att den här kontrollen som görs faller ut på ett sätt som pekar ut en grupp framför andra trots att man inte gjort sig skyldig till något brott. Det kan erodera tilliten till samhället, säger Felipe Estrada till tidskriften Alkohol och Narkotika.
- Organisationspedagogiska seminariet
Institutionen för pedagogik och didaktik
Organisationspedagogiska seminariet är öppet för externa och interna forskare och forskningsintresserade. Seminarium Datum: tisdag 18 april 2023 Tid: 10.00 – 11.30 Plats: Rum 1708 Seminariet välkomnar forskare, doktorander och masterstuderande med intresse för frågor om lärande, organisering, ledarskap mm., dvs sådant som är av pedagogisk relevans för organisationer, människor och verksamheter i olika samhälleliga sektorer och sammanhang. Seminariet utgör en av de regelbundna aktiviteter som genomförs av forskargruppen i organisationspedagogik. Forskargrupp Organisationspedagogik Kontaktperson för seminariet är professor Jon Ohlsson, e-post: jon@edu.su.se . Tider för organisationspedagogiska seminariet hösten 2022 och våren 2023: I samtliga fall är det tisdagar kl 10.00 – 11.30 (ca) i sal 1708 på Institutionen för pedagogik och didaktik, Frescativägen 54: Hösten 2022 4/10 1/11 6/12 Våren 2023 17/1 14/2 14/3 18/4 16/5 13/6
- Beviljat projektmedel till forskningsprojekt om tjejers delaktighet i gängkriminalitet
Kriminologiska institutionen
Det är ett projekt som syftar till att bidra med fördjupad kunskap om tjejers liv och delaktighet i kriminella gäng. Det huvudsakliga intresset ligger i hur vägen in i gänget, delaktigheten i gänget och, om de lämnat, vägen ut ur gänget beskrivs av tjejerna själva. Förhoppningen är att kunskapen ska ligga till grund för att utveckla arbetet med att förebygga tjejers involvering.
- Våld på Sis-hemmen - en fråga om arbetsplatskulturen
Kriminologiska institutionen
DEBATT Kulturen på de statliga Sis-hemmen behöver förändras för att komma åt våldet. Det skriver Peter Andersson och Maria Andersson Vogel vid Stockholms universitet. Maria Andersson Vogel, Kriminologiska institutionen och Peter Andersson, Socialt arbete; läs hela debattartikeln i Akademikern
- Civilt motstånd som alternativ till krig
Kriminologiska institutionen
Finns alternativ till krig? Ja, säger fredsforskaren Jörgen Johansen. I ett föredrag lyfte han nyligen till exempel icke-militärt motstånd som strejker, sabotage och stöd till fiendens desertörer. Janne Flyghed beskriver motståndsstrategier som är mindre förödande än krig för människorna, men som å andra sidan kan utgöra ett större hot mot staterna, menar Janne Flyghed, i Arbetaren [kommentar #31/2023]. Janne Flyghed, professor i Kriminologi vid Kriminologiska institutionen på Stockholms universitet diskuterar Jörgen Johansens, fredsforskare, pacifist och aktivist, föredrag om krig som fördes i Oslos Litteraturhus den första mars i år. Krig leder alltid till katastrof En grundtes för Johansen är att krig inte är en konflikt, krig är ett sätt att agera i en konfliktsituation. Ett sätt som tyvärr sällan visat sig vara det klokaste valet. Allt det vi vill försvara ödeläggs i krig. Följden blir alltid omfattande förödelse, massdöd och ekonomisk katastrof, i synnerhet när det kommer till återuppbyggnad av sönderbombade städer. De som dör i krig är dessutom alltmer sällan stridande soldater, de flesta som dör är civila, just de som den militära strategin ska försvara, skydda. I första världskriget var andelen civila dödsoffer 5 procent, under andra världskriget var siffran 40 procent, i Vietnam kring 70 procent. Nu, i Syrien, Afghanistan och Jemen, är 9 av 10 som dör civila. Men även de soldater som deltagit i krig och överlever drabbas hårt. Psykisk ohälsa och självmord är mer regel än undantag. I en rapport framtagen av US Department of Veteran Affairs framgår att under 2000-talets första decennium var det i snitt 22 amerikanska soldater per dag som tog livet av sig. Det är många fler än antalet som dog i strid i de krig USA var inblandat i under samma period. Därtill kommer följdeffekterna för familj och vänner, skadeverkninar som ofta blir väldigt långvariga. Det finns ingen anledning att tro att detta enbart skulle gälla amerikanska soldater. Krigets välkända baksidor är sällan med i den pågående mediediskussionen om kriget i Ukraina. Det militära paradigmet är i dag helt dominerande. Fokus ligger på vilka vapensystem som är mest effektiva, vilket har gett den globala krigsindustrin glada dagar, miljarderna ramlar in och aktiekursen rusar. Redan året innan Rysslands angreppskrig på Ukraina uppgick klotets totala militära utgifter enligt SIPRI till obegripliga 2 113 miljarder dollar, det vill säga cirka 21 130 miljarder kronor, vilket blir 683 000 kronor – i sekunden! Efter krigsutbrottet har den summan ökat dramatiskt, skriver Flyghed i Arbetaren. Socialt försvar Det är alltså lätt att hitta negativa aspekter av militär krigföring, men vilka är då alternativen? Johansen pläderar för förhandlingar och icke-militärt motstånd i form av socialt försvar, där klassiska motståndsstrategier som strejker, sabotage, demonstrationer och stöd till fiendens desertörer ingår, Läs hela kommentaren i Arbetaren , publicerad den 21 april 2023. Janne Flyghed är återkommande skribent i Arbetaren .
- Flest vill till Kriminologiska institutionen
Kriminologiska institutionen
Höstterminens mest sökta kurs finns på kriminologiska institutionen på Stockholms universitet. Distanskursen i Kriminologi 1 toppar listan över Sveriges mest sökta – för tredje året i rad. "Jag är stolt över topplaceringen. Det är väldigt roligt att så många vill studera hos oss" säger studierektorn för grundutbildningen, Johan Edman.
- Kriminologiska institutionen avvisar förslag om höjda straff
Kriminologiska institutionen
"Det är oklart vad syftet med utredningen är", säger professor emeritus Henrik Tham. Kriminologiska institutionen ställer sig kritiska till förslaget om höjda fängelsestraff och avvisar det i remissvaret till "SOU 2023:1 Skärpta straff för flerfaldig brottslighet". Utredningen tycks ha varit inriktad på att leverera den ideologiska produkt politiker beställt: ”Höj straffen!”. I remissvarets sammanfattning går det att läsa: "Uppdraget att höja straffen vid flerfaldig brottslighet löses genom argument som antingen framstår som relativt godtyckliga eller saknar empiriskt stöd. Förslagets kostnader, i vid mening, diskuteras heller inte i förhållande till den omfattande straffskärpning som pågår i Sverige och de stora problem som Kriminalvården ställs inför. Kriminologiska institutionen avvisar förslaget till straffskärpning."
- Är kriminalpolitiken förankrad i forskningen?
Kriminologiska institutionen
Vilken är den största kriminologiska myten inom kriminalpolitiken, och lyssnar politikerna på forskningen?
- Handledarträff Studie- och yrkesvägledarprogrammet
Institutionen för pedagogik och didaktik
Tema: Handledning – när det inte blir som en tänkt. Anmäl dig senast 10 juni. Välkommen! Webbinarium Datum: onsdag 11 juni 2025 Tid: 10.00 – 12.30 Plats: Online Länk till anmälan (anmäl dig senast 10 juni) Program 10:00-10:20 Åsa Sundelin , programansvarig, hälsar välkommen och informerar om nyheter från utbildningen samt syfte och upplägg av SYV-programmets olika praktikperioder. 10:20-10:35 Annika Davén , kursansvarig för praktikperioderna, informerat om utbildningens förväntningar på handledarrollen. 10:35-11:00 Panelsamtal med studenter om deras erfarenhet av att praktisera på studie- och yrkesvägledarprogrammet. 11:00-11:15 PAUS 11:15-11:30 Annika Davén , kursansvarig för praktikperioderna, ger en kort introduktion om konflikthantering i handledningssituationer. 11:30-12:15 Diskussioner i breakoutrooms utifrån handledningscase. 12:15-12:30 Avrundning av dagen.