Sök
Letar du efter intern information?
Visar 20961-20980 av 49102 träffar
- Öppet hus lockade nyfikna gymnasieelever
Stockholms universitet
– Vi vill ge våra elever möjlighet att gå på Öppet hus. En del av dem tar det på stort allvar och ser till att ta reda på så mycket de kan. Andra kanske inte är riktigt lika intresserade men de kommer i alla fall iväg eftersom vi åker hit tillsammans. Nils Sparreman, studie- och yrkesvägledare på Åva gymnasium i Täby, såg ut att trivas där han precis anlänt till Aula Magna på ett vårsoligt campus Frescati den 19 mars. Som sällskap hade han några kollegor och en stor mängd glada och nyfikna tredjeårselever. Det var dags för Stockholms universitets årliga Öppet hus.
- Bevarande av glaciärer är temat för Världsvattendagen 22 mars
Stockholms universitet
Temat för årets Världsvattendag den 22 mars är bevarande av glaciärer och syftet är att belysa hur de snabbt smältande glaciärerna skapar osäkerhet i vattenflöden – något som kan få stora konsekvenser både för människor och miljön. Världsvattendagen instiftades av FN 1992 och firas varje år den 22 mars. Vatten är en resurs vi inte kan vara utan och det är ett stort forskningsfält vid Stockholms universitet. Här kommer lite lästips på forskning inom fältet.
- FN-år för smältande glaciärer
Stockholms universitet
År 2025 har utnämnts av FN till året för bevarande av glaciärer. Vid Stockholms universitets forskningsstation Tarfala bedrivs sedan åttio år forskning om glaciärer inom ramen för nationella och internationella projekt. Möt stationens forskare och följ med ut på Storglaciären. Jordens glaciärer är en viktig del av klimatsystemet och har funnits i många och långa perioder i jordens historia. De uppstår när mer snö ligger kvar än vad som hinner smälta bort. Krympande glaciärer är en indikator på global uppvärmning. Därför är det viktigt att forska om glaciärer och ha koll på hur de mår, säger Nina Kirchner, professor i glaciologi vid Stockholms universitet och föreståndare på Tarfala forskningsstation. – Is smälter vid noll grader, det vet alla. Och blir det för varmt så smälter glaciärerna! säger Nina Kirchner med eftertryck. När Nina Kirchner började studera glaciärer läste hon matematik i Schweiz. Hon ville använda matematiken för att studera de omgivande glaciärerna. Så småningom kom hon in på fältexpertisen. – Jag älskar mitt jobb, jag älskar snö och is! Säsongerna är inte som de varit De svenska glaciärerna är ungefär 6 000 - 8 000 år gamla och har under den tiden ibland växt och ibland krympt. Nu är den tydliga trenden att de krymper.
- Givande möten på Arbetsmarknadsdagen för naturvetare
Stockholms universitet
Drygt 30 företag och organisationer ställde ut i Aula Magna, på årets Arbetsmarknadsdag för naturvetare. Bland utställarna fanns många alumner från Stockholms universitet, som såg fram emot att dela sina erfarenheter med studenterna. Arbetsmarknadsdagen blev en sorlande mötesplats för studenter och arbetsgivare. Under dagen fick studenterna även möjlighet att höra föredrag på svenska och engelska om arbetslivet i Sverige, kompetenser och löner, och hur man kan tänka när man väljer masterprogram. En chans att nätverka
- Nytt femårsavtal för Navarino Environmental Observatory
Stockholms universitet
Ett nytt femårigt avtal har skrivits på för forskningssamarbetet Navarino Environmental Observatory (NEO), mellan Stockholms universitet, Academy of Athens och turistföretaget TEMES. Det första avtalet undertecknades 2009 i Stockholm och fältstationen invigdes 2012. Navarino Environmental Observatory (NEO) är en medelhavshub för forskning och utbildning om natur, miljö och klimat, som sammanlänkar vetenskap, näringsliv, samhälle och beslutsfattare i ett internationellt samarbete. Fältstationen ligger på den grekiska halvön Peloponnesos, en plats som passar väl för forskning inom bland annat geovetenskap, forskning om vattenresurser, klimatförändringar och paleoklimatologi. I anknytning till NEO finns även en meteorologisk mätstation, dit alla som studerar klimat, atmosfär eller föroreningar är välkomna för att forska. Nytt avtal
- Naturvetenskapliga fakulteten söker 49 doktorander
Stockholms universitet
Som doktorand vid Stockholms universitet får du möjlighet att fördjupa dig i ett forskningsämne, ställa viktiga frågor och bidra till ny kunskap. Just nu finns 49 lediga platser i utbildningen på forskarnivå inom naturvetenskap. Mer information om doktorandplatserna och hur du ansöker finns på länkarna nedan.
- Enzymet CBP:s funktioner i embryoutveckling
Stockholms universitet
En studie som publicerats i Molecular Cell visar att både CBP:s närvaro och dess enzymatiska funktion är avgörande för korrekt genaktivering i början av utvecklingen. Störningar i denna process leder till allvarliga utvecklingsdefekter, visar studien.
- Bli digital studentambassadör för Stockholms universitets Instagramkanal
Stockholms universitet
Tycker du om att studera vid Stockholms universitet och vill inspirera framtida studenter? Vi söker både svenska och internationella studenter som vill bli en del av vårt team av innehållskreatörer och som vill visa upp varför SU är förstahandsvalet. Vad innebär det att vara en digital studentambassadör? Som ambassadör kommer du att skapa engagerande och kreativt innehåll för Stockholms universitets Instagramkanal @stockholmuniversity . Dela med dig av din unika resa som SU-student, lyfta fram studentlivet både på campus och i Stockholm, och visa upp SU:s starka koppling mellan forskning och utbildning. Varför gå med? - Inspirera andra: Lyft fram huvudstadens studentliv och SU:s utbildning i världsklass. - Uttryck din kreativitet: Använd dina kunskaper om sociala medier för att producera intressanta inlägg, reels och stories. - Tjäna lite extra medan du lär dig: Arbeta deltid cirka 16 timmar per månad, med flexibla arbetstider som passar ditt studieschema. - Personlig och professionell utveckling: Ha ett nära samarbete med SU:s Kommunikationsavdelning, få feedback och utveckla dina färdigheter i att skapa innehåll, för att förbättra ditt CV. Vem söker vi? Vi söker studenter som: - Är registrerade på ett utbildningsprogram vid Stockholms universitet. - Har utmärkta kunskaper i engelska, eftersom allt innehåll kommer att produceras på engelska. - Tycker att SU är en exceptionell plats att studera på och vill dela med sig av det perspektivet. - Är utåtriktad, kreativ och brinner för foto och film som verktyg för berättande. - Är nyfiken på forskning och värdesätter SU:s koppling mellan forskning och utbildning. - Du är en social media native och van vid att skapa engagerande innehåll för sociala medier för din egen eller andras kanaler. - Är organiserad, pålitlig och bekväm med att arbeta självständigt såväl som att kunna arbeta i ett team. Hur ansöker du?
- Rektorer: Svenska lärosäten har alltför nära koppling till staten
Stockholms universitet
Universitet och högskolor bör ges ökat självbestämmande och skydd för den akademiska friheten. Därför behöver regeringen utreda en ny associationsform för lärosätena. Det skriver Stockholms universitets rektor Hans Adolfsson tillsammans med rektorerna för Lunds universitet och Göteborgs universitet i en debattartikel i Svenska Dagbladet.
- Fantasiexperter besöker universitetet
Stockholms universitet
Under en hel vecka har forskare på Stockholms universitet fått besök av elever från Kista grundskola och Tallbohovskolan i Järfälla. Klasserna går ett av Berättarministeriets skolprogram. I programmet får eleverna vara fantasiexperter och träffa verksamma forskare. För det krävs fantasi i naturvetenskaplig forskning!
- Besök av sex afrikanska universitet öppnar för nya akademiska utbyten
Stockholms universitet
Framtida akademiska samarbeten med utbyten av forskare, studenter och administratörer, framför allt inom utbildningsområdet. Det var målet när sex afrikanska partneruniversitet inom den europeiska universitetsalliansen Civis besökte Stockholms universitet. Kopplingen mellan alla delarna blir bland annat ”TRACEE”, ett gemensamt masterprogram med fokus på klimatforskning. – Europa och Afrika är kontinenter som hör ihop och kommer att höra ihop. Vi har mycket att vinna på att samarbeta. Europa är en åldrande kontinent medan Afrikas befolkning är ung. Det som ibland står i vägen för samarbeten är att det finns en svår kolonialhistoria som man i Europa inte riktigt har gjort upp med. Men det finns också en lång historia av kontakter. Jag tror att det är ett centralt gemensamt intresse för både Afrika och Europa att vi knyter närmare band. Inte minst i ljuset av de pågående omtumlande geopolitiska förändringarna i världen, säger Stefan Helgesson, vicerektor vid Stockholms universitet och en av initiativtagarna. Utbyte av lärare och studenter Besöket är ett Erasmus+ initiativ inom ramen för Civis, organiserat av International Office vid Stockholms universitet. Representanter från sex partneruniversitet i Sydafrika, Senegal, Uganda, Tunisien, Marocko och Moçambique besökte Stockholms universitet för att diskutera formerna för kommande samarbeten, både för Stockholms universitet direkt, men också för övriga europeiska universitet inom Civis. I ett första skede handlar det om att de afrikanska universiteten ska nominera lärare som ska ingå i det transdisciplinära masterprogrammet TRACEE med fokus på klimat, miljö och energi, ett projekt som leds av Stockholms universitet. – Tanken är att Stockholms universitet och andra europeiska samarbetspartner ska få hit forskare från de afrikanska universiteten för utbyte av lärare, men också att forskare från de europeiska universiteten ska kunna samverka med de afrikanska partneruniversiteten. Det finns också en övergripande förhoppning om ökad studentmobilitet i båda riktningarna. Att det ska finnas möjlighet för exempelvis studenter från Stockholms universitet att läsa en termin vid de afrikanska partneruniversiteten, säger Stefan Helgesson. Hur har veckan varit? – Den har varit fantastisk. Vi har redan uppnått stora delar av det vi ville uppnå. För det första att lära känna de sex partneruniversiteten och de som jobbar där för att få en grund att stå på för samarbeten, säger Åsa Petri, chef för International Office vid Stockholms universitet. Gruppen, som bestod av såväl akademiska ledare och forskare som administratörer vid de sex universiteten, fick bland annat besöka institutioner och forskningscentra, men också planera praktiskt inför framtida utbyten och samarbeten. – Besöken på institutioner och centra var väldigt uppskattade, men vi jobbade också praktiskt med frågor om finansiering och visum, vilket är avgörande när man jobbar med planer på utbyten. Vi hoppas att vi genom Civis kan lägga grunden för att hitta den finasiering som krävs, säger Åsa Petri. Vad finns det för synergier mellan afrikanska och europeiska universitet? – Det är uppenbart att det finns mycket att samarbeta kring i frågor som gäller klimatanpassning och klimatförändringar, men även sociala utmaningar som dels har med klimatförändringar att göra, men dels också ekonomiska utmaningar. Faktorer som i förlängningen leder till migration. Det är frågor där afrikanska universitet har mycket att bidra med. I första hand är samarbetet inriktat på utbildning, men forskningsdelen är något som kommer att utvecklas framöver. Där hänger det mycket mer på individuella initiativ från forskare, säger Stefan Helgesson. Vilka är de afrikanska partneruniversitetens styrkor? – Man ska vara medveten om att de alla är väldigt stora framstående universitet som har hela bredden, även medicin och teknik. Det finns enormt mycket kompetens på afrikanska universitet som inte har blivit synlig i den globala akademiska gemenskapen, så det finns mycket att upptäcka. Förutom inom klimatområdet vet jag att det händer mycket inom humaniora och samhällsvetenskap som vi kan lära oss av. För den som vill utveckla digitala tekniker på ett sätt som blir mer inkluderande finns det också stora möjligheter att göra det i samarbetet med afrikanska universitet, säger Stefan Helgesson. Om Civis Civis – European Civic University Alliance, är en allians mellan flera europeiska universitet som syftar till att underlätta samarbeten över nationsgränserna och öka mobiliteten hos studenter, lärare och övrig personal. Läs mer om Civis Läs mer om Civis afrikanska partneruniversitet (engelska) Läs mer om masterprogrammet TRACEE Gemensamma krafter bakom innovativt masterprogram Vad tyckte deltagarna om besöket? Makerere universitet i Kampala, Uganda
- Nu kan du betala utskrifter med Swish
Stockholms universitet
Nu går det bra att fylla på utskriftskontot och betala med Swish. Sedan tidigare finns möjlighet att betala med kort. Swishbetalningar kommer fungera från och med 5 maj.
- När freden kom till Sverige
Stockholms universitet
Karnevalsstämning, uppgång i ekonomin och utbredd flyktinghjälp. Pär Frohnert, professor emeritus i historia, ger en bild av svenska förhållanden vid andra världskrigets slut.
- Hållbart mode – kan vi klä oss snyggt utan att förstöra planeten?
Stockholms universitet
Modeindustrin lockar med ständig förnyelse. Företag inom fast fashion pumpar ut miljontals plagg varje dag – ofta till låga priser, men till ett högt pris för både miljön och de människor som tillverkar kläderna. Samtidigt är mode en del av vår identitet och vårt sätt att uttrycka oss. Så, går det att klä sig snyggt utan att kompromissa med planetens framtid? Enligt Malin Wennberg, forskare inom hållbart mode, är svaret ja – men det är inte helt enkelt.
- Språkforskaren som vill förstå djurens språk
Stockholms universitet
Vi pratar ofta med våra husdjur som om de förstod varje ord – men gör de verkligen det? Och hur bra är vi egentligen på att förstå dem? Hur hälsar vi på varandra, och hur löser vi missförstånd? Dessa frågor undersöker språkforskaren Stefan Norrthon.
- Svettiga humlor blir sämre pollinatörer
Stockholms universitet
Humlor är en av våra viktigaste pollinatörer och väsentliga för vår framtida matförsörjning. Vad händer med dem när jordens temperatur ökar på grund av den globala uppvärmningen? Det vill Emily Baird och hennes forskargrupp på Zoologiska institutionen vid Stockholms universitet ta reda på.
- Hur låter ett r på franska? Forskning kartlägger svenska elevers uttal i klassrummet
Stockholms universitet
Vad händer när svenska grundskoleelever försöker uttala franska ord – och varför är det så svårt? I ett nytt doktorandprojekt vid Stockholms universitet spelas elevers franska in och analyseras för att förbättra undervisningen i moderna språk. Att lära sig uttala franska kan vara en utmaning, särskilt för svenska elever. Det märker Anna Green , doktorand vid Institutionen för ämnesdidaktik, som i sitt forskningsprojekt undersöker hur elever i årskurs 6 till 9 uttalar franska ord och fraser. Med hjälp av Språkstudions inspelningsstudio samlar hon in och analyserar elevernas uttal, med målet att bidra till en mer effektiv och träffsäker undervisning i franska som främmande språk.
- Sökande till Stockholms universitet ökar inför hösten
Stockholms universitet
När anmälan till höstterminen stängde vid midnatt den 15 april hade 83 654 personer sökt utbildningar vid Stockholms universitet. Det är en ökning med två procent jämfört med förra året. Nationellt har 411 200 personer skickat in minst en anmälan till något av landets lärosäten, jämfört med 405 552 personer samma period 2024.
- Val i Kanada: ”Smart strategi att utnyttja anti-Trump-stämning”
Stockholms universitet
Den 28 april går Kanada till val. Liberalerna har utlyst nyval med förhoppningen att få det kanadensiska folkets mandat att tackla Trump. En smart strategi, menar Christophe Premat, föreståndare för Centrum för Kanadastudier vid Stockholms universitet.
- Kandidatprogram i biogeovetenskap firar 50 år
Stockholms universitet
För femtio år sedan startade Biogeolinjen, som senare skulle bli Kandidatprogram i biogeovetenskap. Över tusen studenter har examinerats från utbildningen. Hela 350 av dem deltog i firandet i Aula Magna. Studenter från samtliga 51 årgångar var där! När Institutionen för naturgeografi och Institutionen för biologisk grundutbildning tillsammans startade Biogeo, var den sektionsövergripande utbildningen banbrytande. Det var också nytt att även samhällsvetare kunde söka den naturvetenskapliga utbildningen. Just ämneskombinationen, och att det ingår så mycket exkursioner och praktiska inslag, har hela tiden lockat studenter till programmet. Biogeo är universitetets äldsta kandidatprogram och har mest fältundervisning av alla biologiutbildningar i Sverige! Den omtalade Biogeo-andan var påtaglig i Aula Magna, när gamla kursare kändes igen och samtal sorlade. Överallt träffades och minglade glada alumner med varandra, innan de rörde sig vidare in i aulan för att ta del av programmet. Moderator för evenemanget var Birgitta Åkerman, som varit studievägledare på Biologisk grundutbildning sedan 1974. Flera presentationer lyfte fram den särskilda anda av gemenskap, som ger studenter och alumner från programmet kompisar och nätverk för livet. I minglet intervjuade vi tre alumner från olika decennier i utbildningen. Nytta av utbildningen varje dag