Sök
Letar du efter intern information?
Visar 20921-20940 av 49102 träffar
- Nobelpristagaren Frank Wilczek om årets Nobelpris i fysik
Stockholms universitet
Frank Wilczek är professor i teoretisk fysik vid MIT och Stockholms universitet. Han fick Nobelpriset i fysik 2004. Hör honom kommentera årets fysikpris, som belönar forskning om kvantinformation, och ge råd till pristagarna inför besöket i Stockholm i december. Mer med Frank Wilczek "Frank Wilczek on physics, the Nobel Prize, beauty and knowledge" How do beauty and knowledge relate to the laws that govern our universe? What does a Nobel Prize mean? And what is the "strong interaction"? Welcome to a conversation with Nobel Laureate Frank Wilczek, Professor of Theoretical Physics at Stockholm University and moderator Johanna Koljonen. Watch the open lecture with Frank Wilczek in Stockholm 2019.
- Du missar väl inte våra öppna föreläsningar?
Stockholms universitet
Vid Stockholms universitet finns öppna föreläsningar och forskningsevenemang för alla åldrar och intresseområden. De är alltid gratis och öppna för alla, självklart även för dig som student. Via länken nedan hittar du kommande program samt inspelat innehåll från tidigare föreläsningar. su.se/oppnaforelasningar
- Ändrad foderproduktion kan förse en miljard människor med mat
Stockholms universitet
Samtidigt som miljontals människor runt om i världen står inför hotet om svält och undernäring, binder produktionen av foder till boskap och fiskodlingar upp naturresurser som annars skulle kunna användas för att producera mat åt människor. Ny forskning vid Stockholms universitet, publicerad i Nature Food, visar hur små förändringar i utfodringen av boskap och odlad fisk skulle kunna upprätthålla den djurproduktion vi har i dag, samtidigt som mer mat blir tillgänglig för människor.
- Inför valet: Varför ska du bry dig om politik?
Stockholms universitet
Den 11 september går Sverige till val. Kanske är det första gången du röstar. Vill du veta mer om demokrati och politik? Forskare vid Stockholms universitet jobbar ständigt med att förklara och fördjupa i olika sammanhang. Via länken nedan kan du se olika filmer på temat demokrati och politik, läsa artiklar, delta i digitala öppna föreläsningar med mera. Demokrati och politik i fokus
- Vi söker 32 doktorander i naturvetenskap
Stockholms universitet
Just nu finns 32 lediga platser i utbildningen på forskarnivå inom naturvetenskap. Sök senast den 3 november. Information om ämnena, ansökan och antagning finns på länkarna till utlysningarna nedan. Alla utlysta doktorandplatser finns på su.se/jobb . Den här sidan på engelska Atmosfärvetenskap och oceanografi Vid Meteorologiska institutionen Doktorand i atmosfärsvetenskap och oceanografi med fokus på havscirkulation i kustzonen Doktorand i atmosfärsvetenskap och oceanografi, fokus på atmosfär-rymd koppling Doktorand i atmosfärsvetenskap och oceanografi, fokus atmosfärens gränsskikt Biofysik Vid Institutionen för biokemi och biofysik Doktorander i biofysik (1-2) Bioinformatik Vid Institutionen för biokemi och biofysik Doktorander i bioinformatik (1-2) Ekotoxikologi Vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik Doktorand i ekotoxikologi Fysik Vid Fysikum Doktorand i experimentell kvantkommunikation: Generering av högdimensionella sammanflätade tillstånd Doktorand i kosmologi och astrofysik (2) Doktorand i experimentell kvantavkänning med fångade joner Geokemi vid Institutionen för geologiska vetenskaper Doktorand i geokemi Marinbiologi Vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik Doktorand i marinbiologi: biologiska regleringar av växthusgasflöden i marina ekosystem Doktorand i marinbiologi: födovävars roll för blått kol Maringeologi vid Institutionen för geologiska vetenskaper Doktorand i kustnära metandynamik Matematisk statistik Vid Matematiska institutionen Doktorand i matematisk statistik Materialkemi Vid Institutionen för material- och miljökemi Doktorand i hållbara fibrer och kompositer Doktorand i biologiskt nedbrytbar elektronik Doktorand i nanoporösa joniska separatorer för Na-jonbatterier Miljövetenskap Vid Institutionen för miljövetenskap Doktorand i miljövetenskap med inriktning på riskhantering av kemikalier Doktorand i Miljövetenskap med inriktning på kustnära havssprayaerosolemissioner Doktorand i Miljövetenskap med inriktning på kvicksilvrets biogeokemi i kustekosystem Doktorand i miljövetenskap med inriktning på atmosfäriska aerosol- och molnprocesser Doktorand i miljövetenskap med inriktning på mikrobiom hos evertebrater i ett ekotoxikologiskt sammanhang Molekylär biovetenskap Vid Institutionen för molekylär biovetenskap, Wenner-Grens institut Doktorand i molekylär biovetenskap Naturgeografi Vid Institutionen för naturgeografi Doktorand i naturgeografi: Östersjöns kustnära våtmarkers hydrologi Teoretisk fysik Vid Fysikum Doktorand i teoretisk kosmologi och astropartikelfysik Vetenskap om hållbar utveckling Vid Stockholms resilienscentrum Doktorand i vetenskap om hållbar utveckling: Building models of, with and for sustainability transformations Doktorand i vetenskap om hållbar utveckling Doktorand i vetenskap om hållbar utveckling
- De är årets lärarpristagare
Stockholms universitet
Priset Årets lärare 2023 går till Jordi Solsona Belenguer, Institutionen för data- och systemvetenskap, och Maja Torres Madzar, Institutionen för ämnesdidaktik.
- ”En hållbar forskare innebär att leva som man lär”
Stockholms universitet
Hur ser forskaren på sig själv när det gäller begreppet ”den hållbara forskaren”? Den frågan ställdes till olika forskare vid Stockholms universitet i samband med konferensen som hölls den 7 oktober med samma namn. Gunhild Rosqvist är professor i geografi, med naturgeografisk inriktning, och forskar om effekter av klimatförändringar i polarmiljöer med fokus på hur förändringar i snö, glaciärer och vatten påverkar ekosystem och människor. I begreppet ”hållbar forskare” lägger hon delar som rör självaste forskarens välbefinnande. – Jag som forskare ska hålla länge – det vill säga, vara kreativ när det gäller att formulera forskningsuppgifter och inspirera yngre att välja att forska på tvären, säger Gunhild Rosqvist.
- Forum för doktorander fortsätter under 2024!
Stockholms universitet
Nu kan alla doktorander på det humanvetenskapliga området vid Stockholms universitet glädjas åt att Forum för doktorander kommer att fortsätta under 2024!
- Inom kort lanseras nya Serviceportalen
Stockholms universitet
Snart lanseras den nya Serviceportalen. Där hittar du, precis som tidigare, kunskapsartiklar och svar på vanliga frågor samt möjlighet att ställa frågor och göra felanmälningar. En nyhet är att du måste logga in med ditt universitetskonto i Serviceportalen.
- Fem fokusområden ska främja ett hållbart campus
Stockholms universitet
Under 2023 tecknade Stockholms universitet och Akademiska Hus en avsiktsförklaring för att tillsammans bedriva projekt som främjar ett hållbart campus. I huvudfokus står fem olika områden.
- Ny webbportal om studenthälsa
Stockholms universitet
Studentlivet kan vara härligt, men också tufft. Nu finns en ny nationell webbportal där du kan få hjälp att ta hand om dig. Portalen studenthälsa.se har utvecklats på uppdrag av regeringen genom ett samarbete mellan Universitets- och högskolerådet (UHR), Stockholms universitet och Linköpings universitet. Lanseringen skedde den 15 januari.
- Fribeloppet för studenter med studiemedel återinförs 1 juli
Stockholms universitet
Under pandemin togs fribeloppet för studerande med studiemedel tillfälligt bort. Den 1 juli återinförs det. Fribeloppet är gränsen för hur mycket inkomster du som student får ha utan att ditt studiemedel påverkas. Om din inkomst är högre än fribeloppet minskar både bidraget och studielånet. Läs mer på CSN:s hemsida
- Rektor delar ut guldmedaljer
Stockholms universitet
Cynthia de Wit och Denny Vågerö är mottagare av Stockholms universitets guldmedalj i 8:e storleken i band.
- Rocio tog hem priset under Global Civis Days
Stockholms universitet
Global Civis Days i Aten i april samlade deltagare från alla partneruniversitet i tävlingen Civis Panathlon. Temat var fysisk aktivitet som ett medel för social integration och inkludering. Rocio Mendoza de Andersson, administrativ chef vid Historiska institutionen, deltog och vann första priset.
- Ta del av Sveriges ledande klimatforskning på Swedish Climate Symposium
Stockholms universitet
Vad är det som händer med klimatet och vilken roll har klimatforskningen för samhället? Under tre dagar samlas Sveriges största aktörer inom klimatforskning i Norrköping för att dela och diskutera forskning om klimatförändringen, en av vår tids stora samhällsutmaningar. Dag tre är öppen för allmänhet och journalister.
- Delta i ForskarFredag 2022
Stockholms universitet
Vetenskapsfestivalen ForskarFredag skapar dialog mellan forskare och allmänhet och visar hur spännande forskning är. Vi söker nu forskare som vill delta! Temat för årets ForskarFredag är “En bättre och friskare värld”. Genom temat fördjupas kunskapen om naturens och människans hälsa och kopplingen däremellan – för när vi tar hand om jorden tar vi också hand om livet!
- Östersjön viktig för att minska klimatkänsligheten
Stockholms universitet
Ett varmare klimat driver på negativa processer i Östersjön. Men genom att minska övergödningen, återskapa havsbottnar och minska fisket kan klimatkänsligheten minska och stora mängder kol lagras in.
- Mindre men bättre kött – en strategi för rättvis fördelning
Stockholms universitet
FILM OM FORSKNING Produktionen av kött och animaliska livsmedel är en av de största påverkansfaktorerna på vår planet. Att producera och äta mindre kött är därför en av strategierna för hur vi i Sverige och andra länder med hög BNP kan arbeta för en mer rättvis fördelning av världens matresurser. – Vad vi i Sverige kan göra för att påverka hungersmålet är att tänka ”mindre men bättre kött”, säger Kajsa Resare Sahlin, doktorand vid Stockholm Resilience Centre. Men vad innebär "mindre men bättre kött"? I filmen nedan hittar du några av svaren. Här finns alla de 17 hållbarhetsfilmerna Hållbarhetsmål 2: Ingen hunger Avskaffa hunger, uppnå tryggad livsmedelsförsörjning och förbättrad nutrition samt främja ett hållbart jordbruk Läs mer om de globala målen Kajsa Resare Sahlin och Line Gordon, båda forskare vid Stockholm Resilience Center vid Stockholms universitet, arbetar för att hitta en konstruktiv definition på vad ”mindre men bättre kött” kan innebära i praktiken. Det handlar bland annat om att väga olika hållbarhetsutmaningar mot varandra. – Vi kommer bland annat att undersöka vad ”mindre kött” innebär ur ett helhetsperspektiv, så att man inte skyfflar hållbarhetsproblem och utmaningar mellan olika områden, säger Kajsa Resare Sahlin. I projektet samarbetar forskarna med olika aktörer inom livsmedelsproduktionen. En av dem är lantbrukaren Fredrik Cleve Kjellröier, som driver ett omställningsarbete på sin gård Björkby i Almunge. Läs mer om forskningsprojektet Läs mer om Stockholm Resilience Centre, en del av Stockholms universitet Ta del av fler nyheter från Stockholms universitet Vill du läsa mer om aktuell forskning vid universitetet besök gärna su.se/forskning Prenumerera även gärna på universitetets nyhetsbrev
- En miljon år gammalt DNA belyser mammutarnas genetiska historia
Stockholms universitet
Forskare vid Centrum för paleogenetik i Stockholm har analyserat världens hittills äldsta kända DNA, från mammutar som levde för upp till 1,2 miljoner år sedan. Analyserna visar att den nordamerikanska Columbiamammuten var en hybrid mellan ullhårig mammut och en tidigare okänd mammutsläkting. Studien, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature, kastar också nytt ljus över hastigheten med vilken evolutionära anpassningar sker. – Att hitta DNA från den här tiden är som att åka tillbaka med en tidsmaskin, och gör det möjligt att undersöka evolutionära processer i samband med att arter bildas. Detta är något som hittills inte gjorts med genetiska verktyg, säger Love Dalén, professor i evolutionär genetik och forskningsledare vid Centrum för paleogenetik. Omvälvande tid Tiden för runt en miljon år sedan var en period då många av våra nuvarande däggdjursarter hade sitt ursprung och jordens klimat genomgick stora förändringar. Nu har en internationell forskargrupp ledd av forskare vid Centrum för paleogenetik, ett samarbete mellan Stockholms universitet och Naturhistoriska riksmuseet, lyckats kartlägga arvsmassan från ett flertal mammutar som levde för 0,7 till 1,2 miljoner år sedan. – De här DNA-proverna är så otroligt gamla att det nästan är svårt att greppa. Proverna är tusen gånger äldre än vikingatida lämningar, och är från en tidsperiod innan det ens fanns människor och neandertalare, säger Love Dalén. Komplicerad DNA-analys Analyserna gjordes på mammuttänder som legat bevarade i den sibiriska permafrosten. Forskarna fann att det bara fanns ytterst lite DNA kvar i proverna, och dessutom var DNA-molekylerna nedbrutna i väldigt små bitar. Det krävdes därför ett omfattande arbete och avancerade metoder för att ta fram och analysera DNA-sekvenserna. Provernas ålder har bestämts genom både paleontologiska metoder och med hjälp av den så kallade molekylära klockan, som är baserad på att mutationer i arvsmassan sker med konstant hastighet. Okänd mammut Analyserna visar att två av proverna är mer än en miljon år gamla. Det äldsta provet, som var 1,2 miljoner år gammalt, kom från en hittills okänd evolutionär linje som skiljdes från andra mammutar för mer än två miljoner år sedan. Det tredje provet är cirka 0,7 miljoner år gammalt och utgör en av de första kända ullhåriga mammutarna. – Resultaten kom som en total överraskning för oss. Alla tidigare studier har tytt på att det vid den här tidpunkten bara fanns en art av mammut i Sibirien, som kallas stäppmammut. Men nu visar våra DNA-analyser att de fanns två olika typer av mammut. Vi kan inte säga säkert ännu, men vi tror att det handlar om två olika arter, säger Tom van der Valk, tidigare postdoktor vid Centrum för paleogenetik, numera anställd vid SciLifeLab. Tanden från Krestovka, en 1,2 miljoner år gammal mammut. Foto: Pavel Nikolskiy Columbiamammuten en hybrid Den nyupptäckta typen av mammut, av forskargruppen kallad Krestovka-mammuten, visar sig tillhöra den evolutionära linje av mammutar som koloniserade Nordamerika för 1,5 miljoner år sedan. Dessutom visar analyserna att Columbiamammuten som levde i Nordamerika under den senaste istiden är en hybdridart, vars arvsmassa till hälften kom från Krestovka-mammuten och till hälften från den ullhåriga mammuten. – Det här är en viktig upptäckt. Det verkar alltså som att arten Columbiamammut, ett av de mest ikoniska istida djuren i Nordamerika, uppstod genom en hybridisering för ungefär 420 000 år sedan, säger Patrícia Pečnerová, tidigare doktorand vid Zoologiska institutionen vid Stockholms universitet, numera postdoktor vid Köpenhamns universitet. Kunde kartlägga anpassning Forskarna jämförde även arvsmassan från ullhåriga mammutar, som levde för bara några tusen år sedan, med en av de första ullhåriga mammutarna som levde för 0,7 miljoner år sedan och en stäppmammut som levde för 1,1 miljon år sedan. Det gjorde det möjligt undersöka hur anpassningen till ett kallare klimat gått till, och huruvida artbildningen bidrog till denna anpassning. Analyserna visade att nästan alla de mutationer som påverkar fettlagring, temperaturreglering, hårtillväxt, lägre köldkänslighet och dygnsrytm fanns redan hos stäppmammuten för drygt en miljon år sedan, långt innan den ullhåriga mammuten uppstod. Öppnar för mer kunskap – Att kunna spåra genetiska förändringar över en artbildning är helt unikt. Våra analyser visar att de allra flesta köldanpassningarna fanns redan hos den ullhåriga mammutens förfader, och vi finner inga bevis för att det naturliga urvalet gick snabbare under själva artbildningen, säger David Díez-del-Molino, postdoktor vid Centrum för paleogenetik. De två forskningsledarna vid Centrum för paleogenetik, Love Dalén och Anders Götherström, menar att de nya resultaten nu öppnar dörren för en rad framtida studier på andra arter. – För ungefär en miljon år sedan startade en tidsperiod när många arter spred sig över jorden. Det var också en period med stora förändringar i både havsnivåer och klimat, samt den senaste gången jordens magnetiska poler bytte plats. Genetiska analyser på den här tidsskalan kan användas för att undersöka en rad spännande frågeställningar, säger Love Dalén. Hur långt bak i tiden kan man komma? –Ja det är ju den stora frågan. Vi har inte nått gränsen än. En kvalificerad gissning är att det går att hitta DNA från 2 miljoner, kanske upp till 2,6 miljoner år tillbaka. Innan den tiden fanns ingen permafrost där förhistoriskt DNA kan ha bevarats, säger Anders Götherström, professor i molekylär arkeologi. Här finns studien publicerad i Nature FAKTA Centrum for paleogenetik är ett samarbete mellan Stockholms universitet och Naturhistoriska riksmuseet, som för samman forskare från olika discipliner, såsom biologi, arkeologi och geologi, i en banbrytande forskningsmiljö fokuserad på analyser av DNA från historiska och forntida lämningar. Columbiamammut är en art som fanns i USA och Mexiko och dog ut för cirka 11 000 år sedan. Den var storväxt, hade stora betar och troligen inte så mycket päls. De nya rönen visar att arten utvecklades genom en hybridisering mellan den ur den nu upptäckta ”Krestovka-mammuten” och den ullhårig mammuten för omkring 420 000 år sedan. Ullhårig mammut är en art som uppstod i nordöstra Sibirien för cirka 700 000 år sedan, och dog ut för 4 000 år sedan. Arten hade en utbredning över större delen av norra halvklotet, och hade ett flertal anpassningar till kallt klimat, inklusive ullig päls, små öron, fettdepåer och minskad köldkänslighet. Stäppmammut är en mammut som fanns i stora delar av norra Eurasien för 1,7 till 0,2 miljoner år sedan. Man har tidigare antagit att alla dessa mammutar tillhörde samma art, och man vet inte så mycket om hur de såg ut annat än att de hade annorlunda tänder och var avsevärt större än andra mammutar. Resultaten från den nya studien som presenteras här visar att det fanns två typer av mammut med liknande morfologi, stäppmammuten och Krestovka-mammuten, och att åtminstone den förstnämnda sannolikt hade päls samt flera andra köldanpassningar. Läs mer om forskningen vid Centrum för paleogenetik
- Temavecka i Anekdot: Brott & Straff
Stockholms universitet
Bildningsmagasinet Anekdot har tema "brott och straff" i veckans två avsnitt. Bildningspodden djupdyker i brottslingens historia och Studio Anekdot reder ut varför vi straffar. Bildningspodden #135 | Brottslingen