Sök
Letar du efter intern information?
Visar 20981-21000 av 49102 träffar
- Antalet sökande till Stockholms universitet ökar
Stockholms universitet
När anmälan till vårterminen stängde vid midnatt den 15 oktober hade drygt 56 000 individer sökt utbildning vid Stockholms universitet. Det är en ökning med 6,8 procent jämfört med samma period förra året. I hela landet är ökningen 4,6 procent. – Vi ser att intresset för högre utbildning fortsätter att vara starkt. Det följer den trend vi sett under flera år, där allt fler väljer att satsa på studier och kompetensutveckling, säger Jenny Twana, enhetschef på Universitets- och högskolerådet (UHR). Ökningen består främst av de yngsta och de äldsta sökande. Antal sökande till och med 24 år ökar med 6,6 procent, medan åldersgruppen 25–34 år ökar med 1,8 procent. Åldersgruppen 35 och uppåt ökar med 5,4 procent. Totalt 26 universitet och högskolor har fått fler sökande jämfört med vårterminen 2025. Flest sökande vill helst till Stockholms universitet Mätt i förstahandssökande är Stockholms universitet det mest populära universitetet i Sverige. Totalt var det 29 660 personer som sökte till Stockholms universitet i första hand inför vårterminen 2026. Näst mest populärt bland förstahandssökande var Uppsala universitet.
- Ledarskap och algoritmer – så påverkar digitala verktyg chefsrollen
Stockholms universitet
Vad händer med ett ledarskap när kontakten mellan chefer och medarbetare går från personliga möten till digitala verktyg och algoritmer? Det är en fråga som intresserar organisationsforskaren Nick Butler. I sin forskning undersöker han vilka ledarskapsutmaningar som uppstår i teknikens spår.
- Bildningspodden | Glaciärer
Stockholms universitet
Vad vet vi om glaciärernas historia – och om deras framtid? Det senaste avsnittet av Bildningspodden handlar om glaciärer och deras betydelse för människa och miljö. I avsnittet samtalar Gunhild Rosqvist, professor i geografi, med naturgeografisk inriktning vid Stockholms universitet, med Sverker Sörlin, idéhistoriker och professor i miljöhistoria vid KTH. Glaciärerna smälter och det går snabbt. Den snabba avsmältningen kan få katastrofala konsekvenser för miljö och klimat, med havsnivåhöjning, påverkan på vattenförsörjningen och påverkan på kulturer som är beroende av snön. Hur uppstod glaciologin som vetenskap? Hur många istider har det funnits? Och när föll den första snön på planeten Jorden? Detta är några av de frågor som diskuteras när Bildningspodden undersöker det lika glödheta som iskalla fenomenet, glaciärer. Lyssna på Bildningspodden: Glaciärer Gunhild Rosqvist är professor i geografi, med naturgeografisk inriktning vid Stockholms universitet. Hon forskar om effekter av klimatförändringar i alpina och polära miljöer, med fokus på snö, glaciärer och vatten, samt om hur snabba förändringar i klimat och markanvändning påverkar fjällen och ger ändrade förutsättningar för bland annat renskötseln. Sverker Sörlin är idéhistoriker och professor i miljöhistoria vid Kungliga Tekniska Högskolan. Han forskar bland annat om vetenskap och politik kring kryosfären, klimatförändringar och Antropocen. Han utkom 2024 med boken Snö – en historia (Volante). Bildningspodden görs vid Humanistiska fakulteten, Stockholms universitet och bjuder på ett timslångt samtal varannan vecka, med syfte att sprida akademisk kunskap till en bred allmänhet. Podden är en del av det digitala bildningsmagasinet Anekdot. Bildningspodden Här kan du läsa mer om glaciärforskning vid Stockholms universitet och Glaciäråret 2025 Kebnekaises sydtopp fortsätter att smälta
- Från grundforskning till genombrott mot diabetes
Stockholms universitet
Diabetes är en av världens snabbast växande sjukdomar. Enligt WHO har antalet insjuknade i världen fyrdubblats sedan 1980-talet. Vid Stockholms universitet pågår flera stora forskningsprojekt som på grundforskningsnivå undersöker faktorer som skulle kunna förebygga och förhindra diabetes, bland annat genom att aktivera kroppens eget immunförsvar.
- EU-ordförandeskapet: Stor utmaning hålla samman EU i viktiga frågor
Stockholms universitet
Det är inte optimalt att ta över EU-ordförandeskapet som nytillträdd regering, enligt statsvetaren Jonas Tallberg. Han varnar även för att det är svårt att driva egna frågor eftersom mycket tid går åt att hantera ”ärvda” och oförutsedda frågor. Vid årsskiftet blev Sverige ordförandeland inom EU och ska vara det i ett halvår. Ordförandeskapet roterar mellan medlemsländer. Sverige har tidigare varit ordförande två gånger, under 2001 och 2009. Jonas Tallberg är kanske den svenske forskare som kan mest om vad det innebär att vara ordförande i EU och vilka möjligheter det finns att driva egna frågor under den perioden. Han är sedan många år professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet och forskar främst om internationella organisationer och EU-politik. Har utvärderat svenska ordförandeskap
- Formas finansierar tre nya forskningsprojekt
Stockholms universitet
Tre forskare vid Stockholms universitet har beviljats medel i Formas utlysning ”Samband mellan klimat, vatten och biologisk mångfald.” De tre forskarna som beviljas cirka 14 miljoner kronor var är: Johan Eklöf , Institutionen för ekologi, miljö och botanik: “Facilitating Ocean Recovery in a Changing climatE: barriers, surprises and windows of opportunity (FORCE)”, 13 989 803 kr; Steven Lade , Stockholms resilienscentrum: “Capturing and measuring multiple and systemic environmental impacts of companies and investments: a new tool that accounts for climate, water and biodiversity and their interactions”, 13 995 990 kr; Lan Wang Erlandsson , Stockholms resilienscentrum: “Understanding and securing the resilience of forest-based climate change mitigation”, 13 999 754 kr. Syftet med utlysningen är att öka kunskapen om samband mellan klimat, vatten och biologisk mångfald och förväntas leda till en ökad förmåga i samhället att på vetenskaplig grund fatta beslut och vidta åtgärder som utformats med hänsyn till klimat, vatten och biologisk mångfald. Projekten som finansieras i den här utlysningen ska på ett tydligt sätt fokusera på sambanden mellan alla tre områden. Sökande kommer att bedriva forskning under två fyraåriga etapper.
- Två nya EU-projekt till Stockholms universitet
Stockholms universitet
Två nya EU-projekt har beviljats inom utlysningen Marie Skłodowska-Curie, Doctoral Networks där Stockholms universitet deltar som partner.
- Stockholms universitet beviljas två excellenscenter
Stockholms universitet
Studier av mörk materia och av globalt samarbete står i fokus för de två excellenscenter som Stockholms universitet beviljas av Vetenskapsrådet. Språkforskare vid universitetet är även del i ett nytt center vid Uppsala universitet.
- Bergmanforskning mellan teori och praktik
Stockholms universitet
Stockholms universitet har en bred forskning om Ingmar Bergman. I en ny bok finns intervjuer med två av mästerregissörens nära medarbetare samt perspektiv från världskända regissörer.
- Plankton – klimatbalansens doldisar
Stockholms universitet
Världshaven spelar en viktig roll för jordens klimat. Som Wallenberg Academy Fellow forskar Rachel Foster om marina planktonsamhällen som påverkar kvävets och kolets kretslopp. Planktonen har stor betydelse för klimatet. De producerar hälften av allt syre, de fångar enorma mängder kol och sänker halten av koldioxid. Men exakt hur? Och hur länge ska de klara det, nu när världen värms upp?
- Stockholms universitet ansluter till EBRAINS
Stockholms universitet
Stockholms universitet blir del av den digitala forskningsinfrastrukturen EBRAINS som associerad medlem. Medlemskapet är viktigt för att stärka universitetets forskning om hjärnan och dess relation till beteende.
- Kvantpartiklar avslöjar dataspion
Stockholms universitet
Nobelpriset i fysik 2022 utgör grunden för helt säker kommunikation. Den utvecklas av forskare vid Stockholms universitet.
- Fyra stora Wallenberganslag till Stockholms universitet
Stockholms universitet
Forskare vid Stockholms universitet beviljas fyra Wallenberganslag om totalt 115 miljoner. De går till forskning om forntida DNA, proteiner, mörk materia och skogens roll för klimatförändringar. Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse har beslutat om årets projektanslag. 23 forskare tilldelas totalt 700 miljoner kronor. Fyra forskare vid Stockholms universitet beviljas anslag om totalt 115 miljoner kronor under fem år. Följande forskare vid Stockholms universitet har beviljats anslag : Claudia Mohr, docent vid Institutionen för miljövetenskap
- Drygt 90 miljoner till forskning från Riksbankens Jubileumsfond
Stockholms universitet
Ett större program, tio projekt, tre RJ Sabbaticals samt en ” RJ Flexit” vid Stockholms universitet har beviljats totalt cirka 92 miljoner kronor av Riksbankens Jubileumsfond i årets utlysning.
- Nio forskare beviljas forskningsmedel av Forte
Stockholms universitet
Nio forskare vid Stockholms universitet har beviljats projektbidrag och tre får etableringsbidrag av forskningsfinansiären Forte. Totalt rör det sig om cirka 56 miljoner kronor. Projektbidrag Carina Mood, Institutet för social forskning: ”Optimism som fälla eller språngbräda? Aspirationer och tidiga karriärer bland unga med utrikesfödda föräldrar”, 4 998 000 kr; Adam Altmejd, Institutet för social forskning: ”Ojämlikhetens Ansikten: En registerstudie som använder passbilder och AI för att dokumentera utseendebaserad diskriminering i Sverige”, 4 944 000 kr; Josefin Månsson, Institutet för socialt arbete: Skadelindring, kontroll och narkotikapolitik i förändring: ordningsmaktens arbete med personer som brukar illegala droger”, 4 946 000 kr; Tove Pettersson, Kriminologiska institutionen: ”Hur går det för tvångsvårdade barn?”, 4 970 000 kr; Petra Herzfeld Olsson, Juridiska institutionen ”Den svenska modellen i en ny era”, 4 354 000 kr; Tina Sundelin, Psykologiska institutionen: Sömn, social samhörighet och välbefinnande: tillämpning av en social intervention för att främja hälsa”, 4 938 000 kr; Rebecka Strandell, Institutionen för socialt arbete: ”SWECARE - en studie av äldreomsorgspersonalens arbetsvillkor i ljuset av strukturella och organisatoriska förändringar”, 4 836 000 kr; Lisa Harber-Aschan, Sociologiska institutionen: ”Fattigdom och psykisk ohälsa hos migranters barn – en longitudinell studie av ojämlikheter och viktiga mekanismer”, 6 887 000 kr; Agneta Cederström, Institutionen för folkhälsovetenskap: ”Förmögenheter, skulder, och den ojämlika hälsan, 6 926 000 kr. Etableringsbidrag Klara Hussenius, Institutionen för socialt arbete: ”Osynliga åtstramningar eller minskat behov? En studie av det tidiga 2020-talets sjunkande mottagande av ekonomiskt bistånd”, 3 096 000 kr; Max Thaning, Institutet för social forskning: ”Bakgrund och möjligheter i Sverige: Implikationer av ökad inkomstojämlikhet för utbildningsmobilitiet”, 3 739 000 kr; Mårten Hammarlund, Psykologiska institutionen: ”Anknytningsrepresentationer, reflekterande funktion och trauma hos mödrar med intellektuell funktionsnedsättning eller ADHD: Kopplingar till barnens socioemotionella fungerande”, 2 249 000 kr.
- Rekordstor minskning av svenska glaciärer
Stockholms universitet
De fyra svenska referensglaciärerna fortsätter att krympa. Resultaten av de årliga mätningarna av glaciärernas massbalans visar att Storglaciären, Rabots glaciär, Rivgojiehhki och Moarhmmáglaciären har minskat rejält. Det rör sig om de största minskningarna sedan de systematiska mätningarna påbörjades.
- Undersökning visar starkt stöd för tuffare klimatmål
Stockholms universitet
En ny undersökning från forskningsprogrammet Fairtrans visar att en stor majoritet av svenskarna är oroade över klimatförändringarna och vill se snabbare åtgärder. Forskningsprogrammet Fairtrans som leds från Stockholm Resilience Center vid Stockholms universitet presenterar en som omfattar över 5 000 deltagare, visar tydligt att svenska folket vill tidigarelägga klimatmålet för 2045 och se kraftigare satsningar på ett fossilfritt samhälle. Omställningen uppfattas som en utmaning, men i ännu högre grad som en möjlighet. Lägre bränslepriser står inte högt i kurs. Resultaten visar att:
- Ny ordförande och nya ledamöter i universitetets styrelse
Stockholms universitet
Regeringen har beslutat om förordnande av ordförande och andra externa ledamöter för styrelserna vid 30 statliga universitet och högskolor. För Stockholms universitet innebär det tre nya ledamöter: Helena Jäderblom (ordförande), Fredrik Jurdell och Anna Rathsman. Den nya styrelsen tillträder 1 oktober 2024 och har förordnande till och med 30 april 2028. Stockholms universitets nya styrelse kommer att bestå av: • Justitierådet Helena Jäderblom (ordförande) • Seniorekonomen Robert Bergqvist, SEB • Verkställande direktören Erik Brandsma, Sveaskog • Stadsdirektören Fredrik Jurdell, Stockholms stad • Styresmannen Sanne Houby-Nielsen, Nordiska museet • Universitetsrektor Tiit Land, Tallinns tekniska universitet • Generaldirektören Anna Rathsman, Rymdstyrelsen • Verkställande direktören Tuula Teeri, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien Läs mer om regeringsbeslutet Läs mer om Stockholms universitets styrelse och deras arbete
- Ny studie visar vägar till säkrare planet
Stockholms universitet
Det går att behålla grundläggande mänsklig välfärd och bibehålla ekosystemen på jorden. Men för att det ska vara möjligt krävs drastiska åtgärder. Det visar en stor internationell forskningsrapport från bland annat Stockholm Resilience Centre.
- Ny bok om olika livsvillkor för barn och unga i Sverige
Stockholms universitet
I tider av politiska och sociala omvälvningar ställs frågor om sammanhållning och splittring i samhället på sin spets. I en ny tvärvetenskaplig antologi kastas ljus över välfärdsstatens inverkan på de mest sårbara grupperna i samhället: barn och unga. Antologin ”Sammanhållning eller splittring? Olikgörande av barn och unga i samtidens Sverige” (Jure, 2024) fokuserar på hur politiska beslut och förändringar i lagstiftningen påverkar barns och ungas livsvillkor – särskilt de som bor i socialt och ekonomiskt utsatta områden. Konturerna till boken började ta form redan 2019 i samband med Stockholms universitets satsning Barn, Migration, Integration, BMI, ett initiativ som administrerades av Stockholms Barnrättscentrum vid Juridiska fakulteten. BMI-projektet, som tidigare hade fokuserat på forskning inom dessa tre nyckelområden, gick in i en ny fas efter att sex postdoktorer hade slutfört sina forskningsprojekt mellan 2017 och 2019. Det var i denna kontext som samtalet om behovet av en antologi uppstod, initierat av forskare vid Juridiska institutionen och Institutionen för socialt arbete. År 2019 markerades av en våg av politiska förslag som sammanblandade migrationspolitik, straffrätt och social barnavård på ett sätt som forskarna såg som djupt problematiskt. Samtidigt pågick inkorporeringen av barnkonventionen i svensk lagstiftning, vilket ytterligare förstärkte behovet av en akademisk diskussion om hur dessa förändringar kunde påverka barns rättigheter. Arbetet med antologin tog fart och intensifierades i samband med valrörelsen 2022, där det blev alltmer tydligt att barns mänskliga rättigheter riskerade att hamna i skymundan. En bred vetenskaplig ansats