Sök
Letar du efter intern information?
Visar 20901-20920 av 49101 träffar
- Carl Folke tilldelas ”Heineken Prize for Environmental Sciences”
Stockholms universitet
Medgrundaren och styrelseordföranden för Stockholms resilienscentrum, Carl Folke, har tilldelats Heineken-priset för miljövetenskap. Det är ett av Nederländernas främsta vetenskapspris, framröstat av en jury som bland annat består av medlemmar av den nederländska kungliga vetenskapsakademin.
- Studio Anekdot #9 | Kommer NFT att revolutionera konstmarknaden?
Stockholms universitet
Vad är NFT egentligen? Vad har det med konst att göra? Och varför är vi så besatta av vad som är äkta och vad som är en kopia? Studio Anekdot djupdyker i konstvärldens hetaste samtalsämne tillsammans med konsthistorikern Håkan Nilsson.
- Bildningspodden #141 | Lasse-Maja
Stockholms universitet
Lars "Lasse-Maja" Molin är känd som stortjuven i kvinnokläder. Men vad vet vi om den här mytomspunna personen egentligen? Bildningspodden reder ut ett fascinerande livsöde.
- VR-bidrag till forskning inom medicin och hälsa
Stockholms universitet
Vetenskapsrådet beviljar sex forskare vid Stockholms universitet projektbidrag inom medicin och hälsa på sammanlagt drygt 32 miljoner kronor.
- Forskaren som vill få bakterier att hjälpa oss med hållbara lösningar
Stockholms universitet
Sarahi Garcias mål som forskare är att använda bakterier som verktyg för en hållbar värld. Hon är van att ha oddsen mot sig och ändå lyckas, för henne blev utbildning nyckeln till ett annat liv. Nu är hon SciLifeLab fellow och tar nya grepp om bakterieforskning.
- Bildningspodden #137 | Paris (live)
Stockholms universitet
Paris har länge varit en kulturmetropol. Men varför har staden haft en sådan dragningskraft? Idéhistorikern Cecilia Rosengren och modevetaren Paula von Wachenfeldt gästar veckans avsnitt av Bildningspodden.
- Försiktighet vid fysiska moment på campus
Stockholms universitet
I linje med regeringens budskap den 10 januari uppmanar universitetet sina medarbetare och studenter till försiktighet och så smittsäkert agerande som möjligt vid verksamhet på campus.
- Stockholms universitet på plats 148 i QS-rankningen
Stockholms universitet
Stockholms universitet hamnar på plats 148 i årets upplaga av QS World University Rankings som presenterades den 8 juni.
- Stockholms universitet topp 50 i världen inom fem ämnen
Stockholms universitet
2021 års upplaga av QS World University Rankings ämnesvis placerar Stockholms universitet på topp 50 i fem ämnen, och bäst i Sverige i 14 ämnen. Högst rankat är ämnet miljövetenskap där Stockholms universitet ligger på plats 23 i världen. QS World University Rankings publiceras av Quacquarelli Symonds, QS, ett företag specialiserat på information kring högre utbildning. Årets rankning har analyserat närmare 14 000 universitetsprogram från 1 440 universitet runt om i världen. Ämnena delas in i fem övergripande områden med totalt 51 underkategorier. Av de övergripande områdena placerar sig Stockholms universitet som nummer ett i Sverige inom humaniora, plats 132 i världen. Inom naturvetenskap är Stockholms universitet nummer 98 i världen, och på plats två i Sverige, efter KTH. Fem ämnen på topp 50 i världen De ämnen vid Stockholms universitet som rankas inom topp 50 i världen är: miljövetenskap (23) socialpolitik och administration (40) sociologi (37) geografi (47) geofysik (50) 14 ämnen bäst i Sverige 14 ämnen rankas även som nummer ett i Sverige. Stockholms universitet är bäst i landet på engelska, moderna språk, lingvistik, filosofi, geologiska och marina vetenskaper, miljövetenskap, geologi, geofysik, antropologi, kommunikation och mediestudier, pedagogik, juridik, socialpolitik och administration samt sociologi. Här kan du läsa mer om QS World University Rankings by Subject
- Arbetsmarknadsdagen för samhällsvetare samlade många besökare
Stockholms universitet
Igår anordnades Arbetsmarknadsdagen för samhällsvetare i Aula Magna. Besökare minglade med representanter från företag, myndigheter och organisationer. Bakom arrangemanget står Samhällsvetenskapliga föreningen. Efter ett uppehåll under pandemin har dagen arrangerats två år i rad, och innan dess under många år. Nils Littorin, arbetsmarknadsansvarig på Samhällsvetenskapliga föreningen vid Stockholms universitet säger att årets dag samlade ett tjugotal utställare och uppskattningsvis 300 - 400 besökare. -Syftet med dagen är att föra studenterna närmare arbetslivet. Att försöka brygga gapet som blir när man läser något som är tydligt men svårt att se vad det kan bli. Som samhällsvetare har man ju ofta en bred utbildning. Och många rekryteras faktiskt här på plats, säger Nils Littorin.
- Miljoner till forskare inom humaniora och samhällsvetenskap
Stockholms universitet
Stockholms universitets forskare Nicholas Judd, Psykologiska institutionen, och Joe Roussos, Filosofiska institutionen, är två av de forskare som har beviljats medel genom Riksbankens Jubileumsfonds (RJ) satsning RJ Pro Futura. Programmet RJ Pro Futura ger unga forskare möjlighet att bedriva forskning under gynnsamma villkor i fem år, varav ett år tillbringas vid Swedish Collegium for Advanced Study (SCAS). Efter programmets slut kan forskarna erbjudas tenure-track-tjänster vid det nominerande universitetet.I årets omgång av RJ Pro Futura nominerades sammanlagt 28 forskare av elva lärosäten. Av dessa gick elva forskare vidare till intervju, sex kvinnor och fem män. Totalt har drygt 30 miljoner kronor fördelats till forskare inom humaniora och samhällsvetenskap. Följande forskare beviljas RJ Pro Futura XIX: Joe Roussos , Filosofiska institutionen, Stockholms universitet: Representing and communicating uncertainty in climate science Nicholas Judd , Psykologiska institutionen, Stockholms universitet: Natural experiments in cognitive neuroscience: A novel approach to study environmental causes of neuroplasticity Christa Lundberg , Lunds universitet: Plagiarism hunting in early modern Europe: Knowledge circulation and its limits Hannah Pelikan , Linköpings universitet: The Humans Behind the Robots: Redesigning Mobile Autonomous Systems for Interaction in Public Places Kalle Ekholm , Linnéuniversitetet: The political consequences of mental health: Gendered effects of mental health issues Lewis Webb , Göteborgs universitet: Enduring uncertain futures: Constant crisis, religious coping practices, and social resilience in Roman Republican Italy Satsningen Pro Futura har pågått sedan 1999. Behöver du som forskare stöd vid ansökan om forskningsmedel? Avdelningen för forsknings- och samverkansstöd vid Stockholms universitet erbjuder rådgivning om ansökningsstrategier, möjliga finansiärer, utlysningar samt granskning av ansökningar och budget för forskare vid Stockholms universitet. Läs mer här. Text: Madeleine Bäckman
- Ny syntesmetod för framtidens läkemedel och elektronik
Stockholms universitet
När ämnet bor binds in i organiska molekyler kan de få nya, speciella egenskaper. Nu kombinerar fyra forskargrupper sin expertis för att förbättra tillverkningen av en särskilt intressant typ av sådana molekyler, som är viktiga byggstenar för läkemedel och avancerad elektronik.
- Emil Marklund utsedd till framtidens forskningsledare
Stockholms universitet
Emil Marklund vid Institutionen för biokemi och biofysik vid Stockholms universitet har blivit utsedd till en av framtidens forskningsledare av Stiftelsen för Strategisk Forskning. I priset ingår ett forskningsanslag på femton miljoner kronor och en ledarskapsutbildning.
- Jublande femteklassare på Levande frågelådan
Stockholms universitet
Tisdagen den 13 maj fylldes campus Frescati på Stockholms universitet av femteklassare. De var inbjudna till den Levande frågelådan i Aula Magna, för att ställa sina frågor om naturvetenskap till en panel bestående av forskare och experter. Levande frågelådan är ett evenemang för elever i årskurs 5, som får besöka Stockholms universitet och träffa forskare och experter inom naturvetenskap. Här får eleverna svar på sina inskickade frågor, som ”Hur stor chans har jag att bli miljonär?”, ”Hur många procent av havet har människan utforskat?” och ”Kan man känna lukt i rymden?”. I år besöktes evenemanget av 943 elever och lärare från 23 skolor. Ett förväntansfullt sorl fyllde Aula Magna när eleverna strömmade in, och höjdes till ett crescendo av applåder när först rektor Hans Adolfsson och sedan forskarna klev på scenen. Rektor Hans Adolfsson inledde
- Så påverkar temperaturen humlors roll i jordbruket
Stockholms universitet
Hur påverkas humlors förmåga att pollinera när temperaturen stiger i takt med klimatförändringarna? Det undersöker forskaren Emily Baird i samarbete med svenska lantbrukare.
- Forskare vid Stockholms universitet sätter hållbara lösningar i rampljuset på Dramaten
Stockholms universitet
Att främja hållbarhet inom scenkonst och samtidigt balansera med det konstnärliga uttrycket kan vara en utmaning. Forskaren Natasja Börjeson och hennes kollegor arbetar för att hitta innovativa lösningar som minskar miljöavtrycket utan att hämma kreativiteten på Dramaten. I EU-projektet Stages - Sustainable Theatre Alliance for a Green Environmental Shift samlas ett flertal av Europas teatrar för att fokusera på att göra scenkonst mer hållbar genom gemensamt kunskapsbyggande. Det innebär ett transdisciplinärt samarbete där teatrar och institutioner arbetar med universitet för att lära av varandra. Dramaten samverkar med Stockholms universitet för att genomföra aktiviteter baserade på teaterns behov för ökad hållbarhet, inklusive interna workshops och offentliga Openlabs på tre olika teman. Ett tema inkluderar ett residence där en föreställning skapas utifrån den nya kunskapen. – De två openlabs som Dramaten anordnar med Stockholms universitet handlar om kemikalierisker i mask och peruk, och hur cirkulär plast är som material – kopplat till scen, teknik och verkstäder, säger Natasja Börjeson som forskar inom regulatorisk toxikologi och är postdoktor vid Institutionen för miljövetenskap på Stockholms universitet. Rent praktiskt innebär samarbetet ett ömsesidigt lärande. Exempelvis så får Dramatens maskavdelning ökad kunskap om hur de kan minska exponeringen för farliga kemikalier, medan forskarna får insikt i de specifika kunskapsbehoven hos maskörer och skådespelare. – Dessutom lär vi oss hur vår kunskap kan tillämpas praktiskt inom teatern. Dramatens hållbarhetsarbete baseras på vetenskaplig grund och vi forskare får en inblick i hur det rent konkret arbetas med de frågor vi studerar, säger Natasja Börjeson.
- Från dödliga toxiner till nya behandlingar med omdesignad botox
Stockholms universitet
Vid Institutionen för biokemi och biofysik (DBB) arbetar Pål Stenmarks forskargrupp med att omkonstruera botulinumtoxiner, kända för att orsaka förgiftningssjukdomen botulism, i syfte att utveckla säkrare och mer verksamma behandlingar. – Det kan vara svårt att förklara ibland, för när man säger ”Botox” tänker många bara på estetiska behandlingar. Men det finns redan idag medicinska användningsområden. Vi kan behandla både vuxna och barn med olika neurologiska sjukdomar, och i framtiden kanske ännu fler sjukdomar, säger Pål Stenmark. Forskargruppen är nu i slutfasen med att ta fram en prototyp av en ny generation Botox-variant. – Vi har utvecklat en version som binder bättre till mänskliga receptorer och som troligen har längre effekt, förklarar Geoffrey Masuyer. – Det innebär färre injektioner för patienter, särskilt de med kroniska besvär, vilket kan ge bättre behandlingsresultat och höjd livskvalitet. Projektet har nyligen beviljats 2,5 miljoner kronor i finansiering från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och SciLifeLabs Proof of Concept-program för vidare utveckling av terapeutiska toxiner för neuromuskulära sjukdomar. Från labb till läkemedel – broar mellan forskning och marknad Arbetet har redan väckt intresse hos läkemedelsindustrin – men vägen dit har varit långt ifrån självklar. – Inom akademin lär vi oss att fokusera på upptäckter, inte på patent eller affärsplaner. Men ingen patient kommer någonsin få nytta av forskningen om vi inte tar de stegen, säger Stenmark. Både han och Masuyer lyfter det tidiga stödet från innovationskontoren, särskilt KI Innovations och Stockholms universitets innovationskontor, som avgörande för att kunna navigera i den kommersiella miljön. – Det krävs stöd för att fatta rätt juridiska och strategiska beslut. Tajmingen är avgörande – att ansöka om patent för tidigt eller för sent kan förstöra ett helt projekt, säger Masuyer. Med hjälp av pitchträning och affärsutbildning har forskarna också lärt sig att kommunicera sin vetenskap på nya sätt. – Vi pratar fortfarande om forskningen, men nu lyfter vi framför allt fram vad vår innovation kan innebära för patienter och för hälso- och sjukvården, säger Masuyer. Vill inspirera fler forskare att bli innovatörer Stenmark och Masuyer hoppas att fler forskare ser sig själva som potentiella innovatörer. – Alla vid ett universitet är innovatörer, det handlar bara om att någon ställer rätt frågor och guidar genom processen, säger Stenmark. Han menar att innovationsstödet på Stockholms universitet behöver bli mer synligt och lättillgängligt: – Det är fortfarande stor skillnad i innovationskultur mellan universitet som KI, KTH och SU. På SU måste vi sänka tröskeln för att fler ska våga satsa på tillämpade projekt, säger han. – Om vi vill att vår forskning ska göra verklig nytta i samhället behöver vi fortsätta bygga broar mellan akademi och näringsliv – och Stockholm är en fantastisk plats att göra det på, avslutar Masuyer. Läs mer om Pål Stenmarks forskning här .
- Sex forskare får medel ur kunglig fond
Stockholms universitet
Sex forskare vid Stockholms universitet får medel ur Stiftelsen Konung Carl XVI Gustafs 50-årsfond för vetenskap, teknik och miljö. Stiftelsen Konung Carl XVI Gustafs 50-årsfond för vetenskap, teknik och miljö tillkom i samband med H.M. Konungens 50-årsdag. Det skedde på initiativ av Kungl. Vetenskapsakademien, Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien och Sveriges Industriförbund (nuvarande Svenskt Näringsliv) med ändamål att främja forskning, teknisk utveckling och företagande, som bidrar till uthålligt nyttjande av naturresurserna och bevarande av biologisk mångfald. Stiftelsens styrelse har vid sitt senaste sammanträde beslutat utdela stipendier. Hans Majestät Konungen delar ut stipendierna vid en mottagning på Kungl. Slottet den 12 juni. Av de 16 mottagarna finns sex vid Stockholms universitet. Dessa är: Fil dr Josefin Engelhardt, Institutionen för Miljövetenskap ”Hälsoeffekter från kemikalieblandningar” Beslut: 100 000 kronor Fil dr Mafalda Ferreira, Zoologiska institutionen ”Genetik för att bevara ripornas motståndskraft mot ett minskande snötäcke” Beslut: 100 000 kronor Fil dr Malin Hasselgren, Zoologiska institutionen ”Bevarande genom utsättning – genetiska konsekvenser för skandinavisk fjällräv” Beslut: 100 000 kronor Fil dr Bo Sha, Institutionen för miljövetenskap ”Utsläpp och transport i kustområden av perfluorerade syror via havsspray” Beslut: 100 000 kronor Fil dr Kyra Spaan. Institutionen för miljövetenskap ”Mot en renare framtid: Kartläggning av miljögiftsutsläpp från litiumjonbatterier till miljön” Beslut: 100 000 kronor Fil dr Sayad Doobary-Vobora, Kemikum, Stockholms universitet ”Mekanokemi öppnar vägen för biobaserade material i katalys av organiska reaktioner” Beslut: 100 000 kronor Läs mer på kungahuset.se
- Nyfiken på Östersjön? Dyk ner i Östersjöcentrums nya lektionsbank!
Stockholms universitet
För den som vill utforska vårt unika innanhav finns nu ett alldeles nytt, forskningsbaserat pedagogiskt material från Stockholms universitet: Lektionsbanken om Östersjön.
- Hur påverkar Svante Pääbos Nobelpris forskningsfältet paleogenetik?
Stockholms universitet
I år gick Nobelpriset inom fysiologi och medicin till Svante Pääbo för att ha kartlagt den moderna människans kopplingar till vår nu utdöda släktning neandertalare. Anders Götherström, professor i molekylär arkeologi vid Centrum för paleogenetik, förklarar hur priset gynnar forskning inom ämnet. Det forskningsfält som Svante Pääbo är verksam inom kallas för paleogenetik och är en vetenskaplig gren av genetiken som tillämpar genetik inom paleontologi. Den fokuserar på analys av genetiska prov från fossiler och förhistoriska lämningar av organismer. Samtal med Anders Götherström, professor i molekylär arkeologi. Foto: Anna Allergren. Stockholms universitet driver från och med två och ett halvt år tillbaka, tillsammans med Naturhistoriska museet, forskning inom ämnet vid Centrum för paleogenetik. På plats finns det idag 40 forskare, där en av forskarna är Anders Götherström, professor i molekylär arkeologi. Han ser Svante Pääbos forskning som viktig för forskningsområdet. – Det är ett nytt genombrott. De senaste tio åren har vi haft en lavinartad utveckling i fältet. Vi kan göra saker nu som kändes som science fiction för 15 år sedan. Fältet har funnits sedan 80-talet, men det vi kan göra nu – det är nytt, säger Anders Götherström. Anders Götherström menar att det finns delar i Nobelkommentens val av pristagare som också gynnar forskning inom det egna ämnet. – Nobelpriset kommer säkert betyda att fältet utvecklas ännu snabbare. Vi får mer intresse riktat mot oss och får en legitimitet när vi har ett Nobelpris i fältet som kommer att röra oss snabbare. Men det är ett starkt fält från början som kan användas på olika sätt, säger Anders Götherström. Se hela intervjun med Anders Götherström i klippet ovan.