Artificiell intelligens skapar nya möjligheter i vården – men väcker också komplexa rättsliga och etiska frågor. I en ny doktorsavhandling undersöker Maksymilian Kuźmicz, forskare i rättsinformatik, hur rättsliga modeller kan bidra till att balansera olika intressen som innovation och omsorgsbehov, med integritet och mänskliga rättigheter.
Outforskade språk i Pakistan var ämnet för en intensiv workshop i Islamabad under april. Henrik Liljegren, professor i lingvistik, höll i evenemanget. Hur kan jag dokumentera mitt eget språk? Vad är det för skillnad mellan språkdokumentation och språkbeskrivning? Är vissa språk dömda att dö ut? Vilka verktyg är mest effektiva för att hantera och analysera data? Det är några av de frågor som kom upp i workshoppen, som hade titeln ”Exploring Undocumented and Underdocumented Language Worlds of Pakistan”. Varje enskilt språk är en värld i sig Uttrycket ”Language Worlds” syftar här på att varje enskilt språk i världen är en värld sig – ett eget ”ekosystem” – med ett unikt ordförråd, en unik grammatik och ett sätt att relatera till de människor och den miljö där just det språket talas. Inbjudna till workshoppen var ett trettiotal doktorander, språkaktivister och forskare – alla på något sätt engagerade i dokumentation av hotade språk i Pakistan. Professor Henrik Liljegren ledde evenemanget, och värdar var Allama Iqbal Open University (AIOU) och Forum for Language Initiatives (FLI). Allama Iqbal Open University är världens femte största universitet i antalet studenter: 1,3 miljoner. Forum for Language Initiatives är ett språkresurscentrum, som under de senaste 20 åren haft de cirka 30 språk som talas i Pakistans norra bergsregion som primär målgrupp. Pakistan – med sina 250 miljoner invånare – är väldigt mångspråkigt och mångkulturellt. Totalt räknar man med 80 språk i landet, och inget av dem talas som förstaspråk av mer än 50 procent av befolkningen. Ungefär hälften av språken är potentiellt hotade och många kommer med stor sannolikhet att ersättas av mer dominerande språk inom loppet av några årtionden. Dessa språk är också knapphändigt dokumenterade och beskrivna; de har inget skriftspråk eller några egna resurser till förfogande. De flesta är heller inte officiellt erkända. Språkförlust är kulturell förlust Förlusten av ett språk innebär att en del av vår kulturella mångfald går förlorad. Ur ett forskningsperspektiv innebär det att vi går miste om ännu ett sätt som språk väljer att begripliggöra dimensioner som tid och rum, smakupplevelser eller samspelet mellan talare och lyssnare. Workshoppen var uppbyggd runt fem teman: ramverk, data & metod, datahantering, analys och publikation. Efter en presentation och dialog om teoretiska frågor, ägnades en stor del av tiden åt att öva praktiska färdigheter. Viktiga redskap för datahantering och analys introducerades, och deltagarna fick själva pröva på att applicera dessa redskap på eget språkmaterial: Praat (för fonetisk och fonologisk analys), ELAN (för transkription och annotation av ljud och video), FieldWorks Language Explorer (för grammatisk analys och för att bygga lexikala databaser). Enbart i den här gruppen var mer än 15 språk representerade, både i form av deltagarnas förstaspråk och de språk som de valt att studera, bland annat pahari, pashto, dameli, dawoodi, torwali, gojri, chilisso, shina och burushaski. Vi grävde djupt i språkdokumentationens fascinerande värld – Vi grävde djupt i språkdokumentationens fascinerande värld och fick med oss ovärderlig kunskap och praktiska färdigheter. Henriks omfattande erfarenhet och expertis inom området lyste igenom, och vi fick tillfälle att prova kraftfulla verktyg, säger professor Zafeer Kiani från University of Azad Jammu & Kashmir, som deltog tillsammans med en grupp av egna doktorander. – Det var en minnesvärd upplevelse fylld av lärande, samarbete och insiktsfulla diskussioner. Stort tack till Henrik, AIOU och FLI för att ni gjorde detta möjligt! Upprättelse genom språknamnet Zafeer Kiani har egen erfarenhet av språkdokumentation. För några år sedan påbörjade han och kollegan Abdul Qadir Khan dokumentationen av ett litet och tydligt hotat språk i nordligaste Pakistan. Språket har tidigare gått under namnet domaaki, men under arbetets gång förstod teamet att språknamnet var något som de cirka 300 talarna själva värjde sig inför. Namnet hade getts dem av den omgivande språkliga majoriteten, som såg ner på den här gruppen – och som under sekler på utsatt dem för diskriminering. Numera talar man med stolthet om det egna språket som dawoodi.
Många skolor ser datadrivna metoder som ett sätt att höja utbildningskvaliteten. Potentialen är stor – skolans värld är full av intressanta data att analysera. Men det finns också hinder på vägen.
Utbildningsnivå och urban kontra rural bostadsort spelar en större roll för unga människors benägenhet att stödja radikala högerpartier idag än tidigare. Det visar en ny doktorsavhandling av Amanda Almstedt Valldor, doktorand i sociologi vid Institutet för social forskning (SOFI), Stockholms universitet.
Fredagen den 25 april åkte Centrum för medeltidsstudier i väg på sin årliga exkursion. I år bar resan av mot Adelsö, via Drottningholm och Ekerö, med nedslag i både medeltid och vikingatid på centrumets sedvanliga tvärvetenskapliga sätt.
Idag avgörs Kanadas parlamentsval efter en turbulent valrörelse, där en chockhändelse i Vancouver satte stopp för slutkampanjerna. Christophe Premat, docent i franska och föreståndare för Centrum för Kanadastudier vid Stockholms universitet, analyserar valets betydelse och utfall. I P1 Morgon diskuterades dagens val i Kanada, där premiärminister Mark Carney utlyste parlamentets val redan i mars. En tragisk händelse i Vancouver, där en bil körde in i en folkmassa, satte stopp för de planerade slutkampanjerna – men hur påverkar detta valdagen? Christophe Premat , docent i franska vid Romanska och klassiska institutionen samt föreståndare för Centrum för Kanadastudier vid Stockholms universitet, deltog i analysen tillsammans med USA-korrespondenten Roger Wilson . De belyste vad som står på spel i det kanadensiska valet. Kontakt : p1morgon@sverigesradio.se Christophe Premat
I år har det gått femton år sedan Centrum för maritima studier (CEMAS) bildades genom ett samarbete mellan Stockholms universitet och Statens maritima museer (i dag Statens maritima och transporthistoriska museer, SMTM). Följ med från början när Stefan Lundblad, Länsmuseichef och Landsantikvarie vid Stiftelsen Upplandsmuseet, Lisa Hellman, professor i globalhistoria vid Lunds universitet, och Leos Müller, professor i historia och föreståndare för CEMAS, berättar om de tidiga initiativen och målsättningarna, samarbetet och utmaningarna för ett tvärvetenskapligt maritimt forskningscentrum. CEMAS bedriver forskning och utbildning med maritim inriktning inom historia, etnologi och arkeologi. Centrumet är ett nära samarbete mellan tre institutioner vid Stockholms universitet och Statens maritima och transporthistoriska museer där fyra maritima museer ingår: Vasamuseet, Sjöhistoriska museet, Marinmuseum och Vrak. CEMAS har sedan starten 2010 finansierat flera doktorander och tillhandahållit medel för enskilda forskningsprojekt och tvärvetenskapliga samarbeten. Resultaten kan bland annat ses i seminarieserien Maritima seminariet, forskargruppen Den glömda flottan – Sveriges ”blåa” kulturarv 1450–1850 och via de maritima museernas arbeten med samlingar, utställningar och publika evenemang. De första initiativen Idéen om ett tvärvetenskapligt maritimt centrum väcktes i samband med att regeringen, efter en genomlysning 2008, gav landets museer i uppdrag att inventera och definiera hur de arbetade med kunskapsförmedling. Stefan Lundblad, som vid denna tid var verksam på Marinmuseum i Karlskrona och en av de drivande aktörerna för att ta fram ett förslag inom det maritima området, minns hur samtalet kretsade kring hur museerna bättre kunde koppla upp sig mot universiteten för att komma närmare forskningsfronten.
Professor Frida Beckman är gäst i Filosofiska rummet i Sveriges radio P1.
Scenkonstnären, regissören, dramaturgen och aktivisten Åsa Simma är en av 2025 års hedersdoktorer som på ett utmärkande sätt har bidragit till universitetets forskning och utbildning.
Personer som har läst till yrken inom vård och skola får fler barn än andra, enligt en ny studie i demografi. Detta gäller oavsett kön och utbildningsnivå.
Pontus Folkesson, fil. doktor i historia vid Stockholms universitet, har tillsammans med Genealogiska föreningen beviljats 65 000 kr från Riksarkivarie Ingvar Anderssons fond. Samarbetet syftar till att upprätta ett generalregister med skolmatriklar och utgör en del i Pontus Folkessons postdokprojekt, "Social mobilitet genom 1600-talets skola", vid Historiska institutionen, Stockholms universitet.
Catharina Nyström Höög, professor i svenska, ingår i översättningsrådet för Nya Testamentet och säger att ambitionen varit att texten ska kännas naturlig och begriplig. Hör mer i Sveriges Radios program Språket.
