Nyheter

  • Ny föreståndare för SCCL från 1 juli 2025

    Sara Göthlin har utsetts till ny föreståndare för Stockholm Centre for Commercial Law (SCCL). Med lång erfarenhet från både akademin och det praktiska rättslivet tar hon över ledarskapet för centret, som är en del av Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet.

    Juridiska institutionen
  • Flyttfåglarna kommer allt tidigare på våren

    När flyttfåglarna återvänder till Sverige efter en lång vinter markerar de för många att våren är här. Men klimatförändringarna påverkar hur och när fåglarna rör sig. Forskningen visar att många flyttfåglar kommer tidigare än för bara några decennier sedan, något som kan få konsekvenser både för fåglarna och för de ekosystem de lever i.

  • Hur mår Svealandskusten? Ny rapport ute nu

    Rapporten Svealandskusten 2025 är nu klar! Här medverkar miljöanalytiker från Institutionen för ekologi, miljö och botanik (DEEP), Stockholms universitet med analyser av miljötillståndet av vattnet längs Svealands kust.

    Institutionen för ekologi, miljö och botanik
  • Anna Bortolozzi ny professor i konstvetenskap

    Institutionen för kultur och estetik gratulerar Anna Bortolozzi som av rektor har befordrats till professor i konstvetenskap vid Stockholms universitet.

    Institutionen för kultur och estetik
  • Högre föräldrapenning leder till bättre psykisk hälsa hos mödrar

    Mödrar som får högre nivåer av betald föräldraledighet löper mindre risk att drabbas av psykisk ohälsa efter förlossningen jämfört med mödrar som endast får grundläggande föräldrapenning. Det visar en ny studie från forskare vid Institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet, och Institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet i Stockholm.

    Institutionen för folkhälsovetenskap
  • Två personers händer arbetar vid dator och skriver på block.

    Tiina Rosenberg och Hedvig Ljungar får stipendier av Författarförbundet

    Tiina Rosenberg, professor emerita i teatervetenskap, och Hedvig Ljungar, doktorand i litteraturvetenskap tilldelas medel. De får 65 000 kronor vardera ur Författarnas Kopieringsfond. Det är en stipendienämnd inom Sveriges Författarförbund som har till uppgift att bland enskilda upphovsmän utlysa och fördela medel avseende ersättning för skolornas, högskolornas och universitetens kopiering ur litterära verk. Om Tiina Rosenberg Tiina Rosenberg är professor emerita i teatervetenskap vid Institutionen för kultur och estetik. Hon forskar på feministisk teater och teori, performance studies, genusvetenskap, queerstudier och kritisk teori. Mer om hennes forskning Om Hedvig Ljungar Hedvig Ljungar är doktorand i litteraturvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik. Hennes avhandlingsarbete fokuserar på författaren Anne-Marie Berglund (1952-2020) och 1980-talets svenska poesi. Mer om hennes forskning

    Institutionen för kultur och estetik
  • Internationella arbetsmiljödagen

    Den 28 april är det internationella arbetsmiljödagen "World Day for Safety and Health at Work”. Bakom dagen står Internationella arbetsorganisationen, ILO, som slagit fast att en säker och hälsosam arbetsmiljö är en grundläggande rättighet.

    Psykologiska institutionen
  • Ny avhandling undersöker om det fortfarande lönar sig att plugga vidare

    Högre utbildning har länge betraktats som en säker väg till bättre jobb, högre inkomster och ökad social rörlighet. Men hur har utbildningens roll förändrats under de senaste decennierna, och vad innebär det för dagens ojämlikhet och möjligheter?

    Institutet för social forskning
  • Juridikens roll i framtidens vård och omsorg

    Artificiell intelligens skapar nya möjligheter i vården – men väcker också komplexa rättsliga och etiska frågor. I en ny doktorsavhandling undersöker Maksymilian Kuźmicz, forskare i rättsinformatik, hur rättsliga modeller kan bidra till att balansera olika intressen som innovation och omsorgsbehov, med integritet och mänskliga rättigheter.

    Juridiska institutionen
  • Maskrosen erövrade betongen och tog naturen tillbaka till städerna

    Maskrosen som ofta ses som ett ogräs, är i själva verket en nyckelart i stadens ekosystem. Kanske är det dags att förändra vår syn på maskrosen – från oönskad till oumbärlig? Det skriver växtbiologen Yannick Woudstra i en artikel i forskningsmagasinet The Conversation.

    Institutionen för ekologi, miljö och botanik