Mörk materia behöver kanske inte alls bestå av lätta axioner. En ny studie visar att mycket tyngre axioner – som tidigare ansågs för instabila – faktiskt kan ha överlevt fram till idag och utgöra den mystiska mörka materian. Axioner är hypotetiska partiklar som nästan inte alls växelverkar med ljus och länge har varit favoriter i jakten på mörk materia. Tidigare trodde forskare att axioner måste vara extremt lätta, eftersom tyngre varianter snabbt skulle försvinna genom att omvandlas till ljuspartiklar. Nu utmanas den bilden. Forskarna föreslår en ny kraft, liknande den som håller samman protoner, som kan binda samman så kallade ”mörka gluoner” till stabila klumpar – glueballs – som kan bestå än idag.
Hur kan arbetsvillkoren för undersköterskor i äldreomsorgen förbättras – och vad ligger bakom den höga sjukfrånvaron i yrket? Det ska ett nytt forskningsprojekt ta reda på. Projektet har beviljats finansiering av Forte inom området arbetsliv, och leds av Karin Hederos, Anna Sandberg och Ylva Moberg.
I takt med att klimatet blir varmare förflyttar sig många arter norrut till områden som tidigare varit för kalla för dem. En ny studie av svingelgräsfjärilen, publicerad i den vetenskapliga tidskriften PNAS, visar att snabb evolution kan hjälpa till i denna process – men bara delvis. Kalla vintrar sätter stopp för spridningen över en viss klimatgräns. – Våra resultat visar att även om fjärilarnas livscykel anpassas medan de sprider sig norrut, så finns det gränser som evolutionen inte så lätt rår på, säger Mats Ittonen, en av huvudförfattarna till studien, som ingick i hans doktorsavhandling vid Zoologiska institutionen, Stockholms universitet. Svingelgräsfjärilen ( Lasiommata megera ), som på senare år har blivit allt vanligare på nordliga breddgrader i både östra och västra Skandinavien, har genom snabb evolution anpassat sin livscykel till mer nordliga förhållanden. Evolutionen hjälper arten att klara de förhållanden som inte ändras vid klimatförändringar, till exempel dagslängd. Det gör att svingelgräsfjärilen numera kan överleva i både Södermanland och Uppland och norr om Oslo. Men trots anpassningen sätter kalla vintrar tills vidare stopp för ytterligare spridning. Två års fältstudier Forskargruppen från Stockholms universitet genomförde fältexperiment där de flyttade fjärilar mellan olika platser inom och bortom artens nuvarande utbredningsområde i Sverige. Fjärilar samlades in i Skåne, Uppland och Södermanland och sattes under två höstar ut i burar i Skåne, Södermanland och södra Dalarna, dit arten ännu inte spridit sig. Genom att jämföra hur fjärilar som härstammar från olika platser utvecklas i gemensamma förhållanden, kunde forskarna dra slutsatser om evolution under artens nordliga expansion, som pågått i ca 20–30 år. Fjärilarna lämnades även i fält över vintern för att undersöka dels om de nordliga populationerna utvecklat bättre vinteröverlevnad och dels om de skulle klara sig längre norrut än de hittills spridit sig. – Vi ville undersöka om fjärilarna har utvecklat egenskaper som snabbare tillväxt, rätt tajming av vinterdvala och bättre vinteröverlevnad, egenskaper som skulle kunna hjälpa dem att etablera sig ännu längre norrut, säger Karl Gotthard, professor vid Zoologiska institutionen, Stockholms universitet. Få larver överlevde i norr Resultatet av studien visar att fjärilar från de nordliga populationerna växte snabbare än de från söder, troligen som en anpassning till de kortare somrarna i norr. De klarade också av att gå i dvala vid rätt tidpunkt på året. Men trots dessa evolutionära förändringar överlevde mycket få larver vintern i Dalarna. – Det är begränsningar som är viktiga att känna till för att kunna förutsäga hur långt norrut andra arter, till exempel olika skadeinsekter och sjukdomsspridare, kommer att kunna röra sig i framtidens klimat, säger Karl Gotthard. Vintern en begränsning Studien visar att evolution kan ske snabbt nog för att påverka insekters spridning i ett förändrat klimat, men att det inte nödvändigtvis är egenskaper som är avgörande för överlevnad som förändras. För svingelgräsfjärilen innebär det att ytterligare expansion norrut sannolikt kräver mildare vintrar, inte bara längre och varmare somrar. Begränsningar som gäller fler arter. – Svingelgräsfjärilen är långt ifrån ensam – många andra insektsarter har också spridit sig norrut i Sverige under de senaste årtiondena. Att förstå både vilka egenskaper som utvecklas och vilka som faktiskt sätter gränsen för var arter kan leva är avgörande för att förutsäga framtidens ekosystem och biologiska mångfald i ett allt varmare klimat, säger Mats Ittonen. Läs mer Studien i PNAS: Winters restrict a climate change-driven butterfly range expansion despite rapid evolution of seasonal timing traits DOI: 10.1073/pnas.2418392122
En ny antologi med sex forskare från Stockholms universitet och Universitetet i Rabat undersöker kultur- och litteraturutbyten mellan den franskspråkiga Maghreb och Väst.
Sänkt blodsocker och ökad fettförbränning – utan att aptit eller muskler påverkas negativt. Det är några av de mest lovande effekterna av en ny potentiell läkemedelsbehandling för personer med typ 2-diabetes och obesitas, enligt en ny studie publicerad i tidskriften Cell av forskare från Stockholms universitet och Karolinska Institutet. Det nya läkemedlet, som tas i tablettform, har en helt annan verkningsmekanism än de omtalade GLP-1-baserade läkemedlen, till exempel Ozempic som ges via injektioner. GLP-1-läkemedel påverkar hunger via signaler mellan tarmen och hjärnan, men har ofta biverkningar som aptitförlust, minskad muskelmassa och mag-tarmproblem. Den nya substansen aktiverar i stället ämnesomsättningen i skelettmuskulaturen. I djurstudier har behandlingen visat god effekt på både blodsockerkontroll och kroppssammansättning, men utan de biverkningar som kopplas till dagens GLP-1-baserade läkemedel. En första klinisk fas I-studie med 48 friska försökspersoner och 25 personer med typ 2-diabetes visar att även människor tolererar behandlingen väl.
Vad händer när trygghetsreformer påverkar barns rättigheter – eller när barn exponeras i sociala medier? Nu kan du läsa korta och tankeväckande sammanfattningar av utvalda studentuppsatser i barnrätt på Barnrättsbloggen!
Juta Kawalerowicz, universitetslektor och Marianne Abramsson, professor vid Kulturgeografiska institutionen, har tillsammans med forskarna Linda Kridahl och Jani Turunen, publicerat en ny artikel i Housing Studies som undersöker hur skilsmässor bland äldre påverkar deras boendesituation.
Färre återfall och ekonomiska besparingar tack vare starkare anknytning till arbetsmarknaden. Det är effekterna av att avtjäna sitt straff med fotboja istället för i fängelse, visar en ny avhandling av kriminologen Enes Al Weswasi. "Det är en win-win", säger han. Resultaten i korthet: • Längden på ett fängelsestraff påverkar inte återfallsrisken • Stärkt arbetsmarknadsanknytning minskar återfallsrisken • Fotboja kan ge stora ekonomiska samhällsbesparingar utan att antalet brott ökar I avhandlingen, med titeln "The Impact of Incarceration: Quasi-Experimental Studies on Deterrence, Incapacitation, and Reintegration", undersöker Al Weswasi vilken effekt fängelsestraff har på dömda personer. – Fängelse är just nu den åtgärd det oftast talas om i kriminalpolitiska sammanhang. Det är det främsta verktyget som politiker vill använda för att minska brottsligheten. Därför är det viktigt att visa hur det faktiskt ser ut empiriskt, säger Al Weswasi. Fängelsestraffets längd påverkar inte risken för återfall Resultaten i avhandlingen visar att risken för att återfalla i brott varken minskar eller ökar beroende av fängelsestraffets längd. Det överensstämmer med tidigare forskning, men enligt Al Weswasi kunde man ha förväntat sig ett annat resultat i en skandinavisk kontext, där fängelser har ett tydligt rehabiliteringsfokus.
