”Due diligence regleringar” innebär att företag har ett ansvar för att göra en riskanalys samt säkerställa att deras produktion inte bryter mot mänskliga rättigheter eller skadar miljön. I ett forskningsprojekt inom statsvetenskap tittar forskarna på hur dessa globala regleringar implementeras. Rättar sig företagen efter dem? Hur hanterar länder och andra aktörer regleringarna, och går det att göra dem mer effektiva?
Forskare vid Fysikum, Stockholms universitet, har tillsammans med kollegor från andra universitet utvecklat och implementerat ett test som kan avslöja just detta. Med hjälp av sammanflätade fotoner och en form av så kallade icke-lokalitetsolikheter (CHSH och CGLMP) har de visat att vissa experimentella resultat endast kan förklaras av högre dimensionella kvantsystem. Ju högre dimension ett kvantsystem har, desto mer information kan det bära - och desto kraftfullare kan vissa kvantteknologier bli. Resultatet är ett viktigt steg mot en säker och tillförlitlig kvantteknik. Det innebär att vi kan bygga kvantenheter där man inte behöver lita blint på tillverkaren eller tekniken, utan där själva fysiken garanterar att kvantinformationen faktiskt används.
Fysikum gratulerar vår doktorand Neha Kondedan, som framgångsrikt försvarade sin avhandling: "Miniaturized calorimeters for high pressure, strong magnetic field, and low temperature conditions” den 4 juni 2025.
Medborgarforskningsprojektet Vad säger skolans väggar? presenterar en populärvetenskaplig rapport där ca 500 elever har bidragit med underlag. De har fotat budskap i sin skolmiljö och analyserat vad de har sett. Studien hade fokus på hur skolans demokratiska värdegrund blir synligt i skolor.
Milena Podolšak disputerade 2025 på sin doktorsavhandling i nordiska språk: Motion metaphors in Swedish political speeches. Institutionen för svenska och flerspråkighet vid Stockholms universitet.
Ana Rodríguez González disputerade 2025 på sin doktorsavhandling i nordiska språk: From Morphology to Syntax: A Diachronic Study of the Swedish Possessive, with Special Focus on the Impact of Variation and Ambiguity. Institutionen för svenska och flerspråkighet vid Stockholms universitet.
Lesbiska par navigerar vägen till föräldraskap genom att balansera kulturella normer, ekonomiska överväganden och relationsdynamik, visar en ny avhandling. Ålder, inkomstskillnader, relationen till donatorn och olika sätt att bygga tillit spelar en viktig roll i beslut om familjebildning och befruktningsmetoder. En doktorsavhandling av Allison Geerts vid Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet ger nya insikter i hur blivande lesbiska mammor i Nederländerna hanterar övergången till föräldraskap. Utifrån intervjuer med 48 blivande lesbiska mammor och analys av nederländska registerdata visar avhandlingen hur par balanserar emotionella, kulturella och ekonomiska faktorer i sina familjebeslut. – Även i ett progressivt land som Nederländerna har traditionella normer kring moderskap stort inflytande, säger Allison Geerts. Par använder strategiskt dessa normer för att undvika konflikter. Samtidigt påverkar ekonomiska förutsättningar som lönenivåer och jobbstabilitet också besluten. En annan del av forskningen rör relationen mellan paren och deras spermadonatorer. Studien visar på ett brett spektrum av attityder, från minimal kontakt till gemensamt föräldraskap. Informella avtal, som är vanliga bland lesbiska par, kräver ofta komplexa sätt att bygga tillit. Formella kontrakt, sociala nätverk och symboliska handlingar spelar en viktig roll i dessa tillitsprocesser. Resultaten visar hur viktigt det är att öka förståelsen för olika familjeformer och de särskilda utmaningar som lesbiska par ställs inför.
I sin färska doktorsavhandling utforskar Rahmat Mulyana hur man lyckas med digital transformation. Han understryker vikten av IT-styrning för att balansera kontroll och flexibilitet. Vi frågade honom vad organisationer bör tänka på under sin digitala resa.
Nyheten om att forskare inom programmet Den glömda flottan har identifierat ett skeppsvrak utanför Porkala i Finska viken som krigsfartyget Falken, Vasaskeppets ”lillasyster”, har fått ett stort genomslag i svenska och finska medier. De senaste dagarna har varit hektiska för Niklas Eriksson, CEMAS forskare i maritim arkeologi och lektor vid institutionen för arkeologi och antikens kultur vid Stockholms universitet, som intervjuats om sin upptäckt i både rikspress och i Morgonstudion på Sveriges Television.
Hur säkerställer vi tillgången på viktiga varor under större kriser som krig? Lärdomar från kriget i Ukraina ligger bakom ny rapport om livsmedels- och dricksvattenförsörjning i krigstid.
Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer
Historiska institutionen gratulerar Magnus Linnarsson, universitetslektor och docent i historia vid Stockholms universitet sedan 2017, som av rektor den 5 juni har befordrats till professor i historia. Vi träffade Magnus Linnarsson som blickar tillbaka på sin akademiska karriär och delar med sig av sina pågående och framtida projekt. – Det känns väldigt bra. Det här är såklart ett steg i karriären som man är väldigt stolt över, säger Magnus Linnarsson. – Sedan känner jag också att det följer med ett ansvar att bidra till institutionen. Att till exempel kunna dra in mer forskningsmedel som gynnar andra medarbetare och skapa goda förutsättningar för doktorander, tillägger han.
Institutionen för biokemi och biofysiks professor Eva Hedlund har tillsammans med två andra lärare blivit utsedd till Årets lärare 2025 vid Stockholms universitet.