Centrum för medeltidsstudier är stolta över att få annonsera att Thomas Neijman, doktorand på Historiska institutionen, gör bokdebut med en publikation rörande de omvälvande händelserna på Gotland 1361. Boken, med titeln The Battle of Visby 1361 and its Contemporary Heritage, ingår i serien “War and Conflict in Premodern societies” och ges ut den 30 september via ARC Humanities Press.
Den 10–12 september anordnade ”European Network in Universal and Global History” (ENIUGH) den åttonde europeiska kongressen om världs- och globalhistoria vid Linnéuniversitetet i Växjö. På temat ”Critical Global Histories: Methodological Reflections and Thematic Expansions” samlades över 400 historiker från hela världen. Historiska institutionen vid Stockholms universitet representerades av doktoranderna Gustav Ängeby och Mathias Karlsmose, professor Leos Müller samt Birgit Tremml-Werner, docent och lektor i historia med inriktning mot globalhistoria. Här delar de med sig av sina intryck från kongressen. Birgit Tremml-Werner berättar att hennes första kongresserfarenhet som forskare var just en ENIUGH-sammankomst i Dresden 2008, och hon betonar det globalhistoriska nätverkets betydelse för hennes fortsatta forskning sedan dess:
Den 18 september ägde en högtidlig donationsceremoni rum vid Nobelprismuseet, där Mario Vargas Llosas högtidsdräkt – som han bar vid sitt inträde i Franska akademien – överlämnades. Vargas Llosa , som tilldelades Nobelpriset i litteratur år 2010, avled tidigare i år, vilket gav evenemanget en särskilt känslomässig och symbolisk betydelse. Mario Vargas Llosa räknas som en av de mest inflytelserika författarna inom den generation som satte den spanskspråkiga litteraturen i centrum för den internationella uppmärksamheten. Som han själv uttryckte det vid mottagandet av Nobelpriset, gav det spanska språket honom möjlighet att skapa ett eget fiktionsuniversum genom vilket han behandlade en mängd olika teman. Hans litterära produktion präglas inte bara av hög konstnärlig kvalitet, utan också av stor intellektuell skärpa. Med Vargas Llosa s bortgång avslutas på många sätt en avgörande epok i förståelsen av den spanskspråkiga världens litterära utveckling.
Vårterminen 2026 ges den nya kursen "Medeltidens individ. Självframställning i europeisk skriftlig kultur, ca 500–1500" vid Historiska institutionen, Stockholms universitet. Kursen är på avancerad nivå och kan sökas av både programstudenter och som fristående kurs. Kursen behandlar hur medeltidens människor såg sig själva som individer. Den spänner över allt från de praktiska förutsättningarna för skriftkultur till genrer, maktförhållanden och idéströmningar som påverkat hur människor framställt sig själva som ”jag” över tid, och vad detta kan säga om exempelvis auktoritet, originalitet och identitet.
%200-image.png)
Annika Berg, docent och universitetslektor i idéhistoria, är en av skribenterna i nya boken Oavsett vad vi kallar skönhet – Studier av Donna Tartts roman Den hemliga historien.
%20image%20Raoul%20Galli.JPG)
Lyssna på Raoul Galli i Anekdots Bildningspodden om Pierre Bourdieu Habitus. Kulturellt kapital. Symboliskt våld. Man behöver inte vara expert på Pierre Bourdieu (1930-2002) för att någon gång ha hört ett av hans begrepp. Många av den berömda sociologens tankar har idag blivit allmängods i samhällsdebatten. Bourdieu tog sig från en lantlig uppväxt i södra Frankrike till elituniversiteten i Pars, där han blev del av en stjärngeneration av franska intellektuella. Idag är han en av de mest citerade forskarna över huvud taget. Men vad gick Bourdieus tänkande ut på? Vilka är de vanligaste missuppfattningarna om hans begrepp? Och hur kan vi använda hans teorier idag? Bildningspodden introducerar en av 1900-talets mest inflytelserika tänkare. Lyssna på Bildningspodden om Pierre Bourdieu. Anekdot är ett samarbete mellan Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kungliga Vitterhetsakademien med syfte att sprida humanistisk, akademisk kunskap till en bred allmänhet. Här kan du läsa mer om Anekdot och dess redaktion. Läs om Raoul Gallis forskning.
Den 1 september påbörjade Ellinor Eriksson och Anne Katrine Holm Pedersen sina doktorandanställningar vid Historiska institutionen, Stockholms universitet. Här berättar de mer om sin akademiska bakgrund och kommande forskning vid institutionen.
Ny bok introducerar ekologiska perspektiv i studiet av indoeuropeiska traditioner.
Konstvetaren Elin Bergman belönas av Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur med 60 000 kronor från Torsten Janckes minnesfond.
Det svenska solteleskopet SST på den spanska ön La Palma har uppgraderats med ny teknik. Teleskopet som drivs av Stockholms universitet har bland annat fått större synfält med bibehållen skärpa och möjlighet att mäta ljusets polarisation vid nya våglängder.
Upphandlingsrättslig tidskrift (UrT) är en icke-vinstdrivande rättsvetenskaplig tidskrift som i första hand innehåller artiklar om rättsvetenskapliga frågeställningar inom ämnet offentlig upphandling. Ansvarig utgivare är docent Andrea Sundstrand. Upphandlingsrättslig Tidskrift (UrT) är nu aktuell med nummer 2025:2, som rymmer två särskilt intressanta artiklar. Culpa in Contrahendo: A Solar Eclipse between Contract and Public Procurement Law? av Marta Andhov, Michał Kania, Arnel Saljic och Torkil Schrøder-Hansen. Tvistlösning avseende offentligt upphandlade kontrakt – skiljeförfarande hos SCC eller allmän domstol? av Madeleine Thörn och Max Bodin. Samtliga artiklar på engelska publiceras som open access och finns tillgängliga på hemsidan: urt.cc/ Om Upphandlingsrättslig tidskrift Upphandlingsrättslig tidskrift (UrT) har utgivits sedan 2014 av en ideell förening - Föreningen för utgivande av Upphandlingsrättslig Tidskrift. Syftet med UrT är att tillhandahålla en tidskrift som enbart inriktar sig på frågor om offentlig upphandling. Tidskriften innehåller även artiklar om t.ex. ekonomiska, tekniska eller arbetsrättsliga frågeställningar i offentliga upphandlingar.
Forskning i folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet visar att villkor i barndomen påverkar kvinnors hälsa som vuxna och i ålderdomen. Forskningsprojektet “Kvinnors hälsa i ett livsloppsperspektiv” betonar behovet av åtgärder som riktar sig mot de tidiga livsvillkoren för att bryta cykler av social utsatthet och ojämlik hälsa och förbättra folkhälsan över generationer.
