Forskningsprogrammet FUSS (Framtidens sociala arbete med substansbruk: klienter, vårdvägar, organisation och samverkan i ett föränderligt vårdsystem) pågår under sex år med syftet är att öka kunskapen om klienternas behov och vägar genom vårdsystemet för att kunna skapa mer tillgängliga och sammanhållna insatser.
I ett pågående forskningsprojekt samskapas ny kunskap, teknik och konst. Målet är att utveckla helt nya, konstnärliga uttrycksformer – en värld av upplevelser som du kan bli en del av.
Allt fler organisationer anlitar i dag interimschefer – ledare som kliver in under en begränsad tid för att driva förändringar, täcka vakanser eller hantera kriser. Fenomenet utmanar traditionella bilder av chefens roll och hur förändring förankras. I sin avhandling undersöker Viktoria Rubin vad detta tillfälliga ledarskap innebär för organisatoriskt lärande, kunskapsöverföring och maktdynamik.
Maskiner saknar mänsklig intelligens; att förlita sig på dem för viktiga beslut kan därför vara farligt. AI kan diskriminera, ljuga och göra misstag – utan att känna skuld. Clàudia Figueras forskning om etik och AI visar hur vi kan närma oss problemet.
Utbudet av AI-tjänster för konsumenter är idag stort, samtidigt som vi som individer inte har någon makt över utvecklingen. Varför är det viktigt att vi som medborgare får demokratiskt inflytande över AI? Hur ska det gå till? Och vad blir konsekvenserna annars? Det är frågor som statsvetarna Eva Erman och Markus Furendal vid Stockholms universitet arbetar med i två parallella forskningsprojekt.
%200-image.jpg)
För att genomföra en nödvändig men kostsam klimatomställning krävs ett brett folkligt stöd. En ny studie från Stockholms universitet visar att i länder med ett generösare försörjningsstöd till samhällets mest utsatta – är även acceptansen för höjda skatter på fossila bränslen större.
I Myanmar försöker man bekämpa malaria genom att utrota parasiten plasmodium istället för myggorna. Singapore försöker skapa ett ekosystem som är snyggt och ofarligt, utan myggor och de sjukdomar de för med sig. Men vad händer med ekosystemet och oss människor när vi försöker kontrollera naturen och utrota en art, i detta fall myggan?
I en artikel som publicerades i The Conversation på Kanadas dag för sanning och försoning (30 september) behandlar Christophe Premat frågan om hur litteraturen kan få oss att ompröva de utraderade historiska berättelserna.
Att skapa kontrollerade mini-ekosystem, så kallade mesokosmer, är ett sätt för forskare att studera faktorer som påverkar processer i havet. I somras genomfördes ett stort experiment av detta slag vid Askölaboratoriet, för att undersöka hur utsläppen av växthusgaser från grunda kustvikar påverkas av den globala uppvärmningen och av djursamhällen i vatten och sediment.
Gymnasieskolor som profilerar sig mot entreprenörskap och företagande har blivit allt vanligare i Sverige. Men vad händer egentligen när en skola börjar likna ett företag – och elever formas mer som framtida entreprenörer än som kritiskt tänkande medborgare? Det är frågor som Annalena Glader, undersöker i sin avhandling Drömfabriken – mellan näringsliv och klassrum . Annalena disputerade den 26 september vid Stockholm Business School och hon har gjort en flerårig etnografisk studie av den fiktivt namngivna "Centrumskolan". Hennes forskning visar hur utbildningspolitik och marknadskrafter tillsammans har skapat en ny sorts skola – och vilka spänningar det för med sig. - "Jag har arbetat många år i gymnasieskolan som lärare i ekonomiska ämnen och i samband med utbildningsreformen från 2011 upplevde jag hur entreprenörskap tog en central plats i skolans fält. Här blev det intressant att förstå hur det kom sig att entreprenörskap har fått ta en så viktig del i skolans utbildning och det var mot bakgrund av detta som jag valde att studera entreprenörskap i skolan. Det väckte min nyfikenhet kring att förstå vad som händer i skolan när den ska fostra företagsamma elever" säger Annalena.
Adam Kjellgren har disputerat i idéhistoria vid Institutionen för kultur och estetik, Stockholms universitet.
Ukrainska soldater som tas till fånga av Ryssland utsätts regelmässigt och i stor skala för kränkningar enligt internationell humanitär rätt och mänskliga rättigheter. Det visar en ny internationell expertrapport av bland andra juridikprofessor Mark Klamberg vid Stockholms universitet.
