Marta Garbelli, filosofie doktor vid Romanska och klassiska institutionen, har tilldelats det prestigefyllda Giovanni Nencioni-priset av Italiens motsvarighet till Svenska Akademien (Accademia della Crusca) för sin avhandling i italiensk lingvistik.
Om jag hade fem år och generösa resurser, vad skulle jag vilja göra då? Så tänkte Signe Svallfors och bestämde sig för att söka ERC starting grant. Drömprojektet skulle handla om hur en miljö präglad av våldsbrott påverkar den sexuella och reproduktiva hälsan hos människor som bor där. – Jag sökte på vinst och förlust. Jag hade verkligen inte ställt mig in på att få det, säger Signe Svallfors, forskare i sociologisk demografi. Men det gick vägen. Nu har Signe Svallfors fått medel till ett femårigt projekt som ska titta på hur våldsbrott påverkar den sexuella och reproduktiva hälsan hos befolkningen i Mexiko. Sexuell och reproduktiv hälsa är ett brett begrepp som rymmer många konkreta delar. Det inkluderar barnafödande, graviditet, familjeplanering, preventivmedel, HBTQ-frågor och annat som har att göra med reproduktion, sexualitet och beslut om den egna kroppen. – Så det här projektet handlar om en väldigt stor aspekt av ett mänskligt liv. Det är någonting som påverkar alla människor i samhället. Alla människor har ju en sexualitet och alla människor förhåller sig till reproduktion på olika sätt.
Den 26 september bjuder vi på spännande shower och föreläsningar. Doktorander, post-docs och professorer vid Fysikum och Institutionen för astrononomi presenterar det senaste vid forskningsfronten i fysik och astronomi, och visar på olika tillämpningar och grundläggande fysikaliska fenomen. Välkommen till föredrag med forskare och rundturer i laboratorierna. Dina elever får uppleva den akademiska miljön samt ges en inblick i forskningen vid Stockholm Universitet.
Från digitala lösningar som kan rädda liv, till växande oro kring hur våra uppgifter egentligen används. Hälsodata befinner sig i ett känsligt gränsland mellan nytta och risk. I en ny doktorsavhandling jämför jur.dr Zhicheng He hur två av världens största rättssystem – EU och Kina – balanserar innovation mot integritet.
Den europeiska föreningen för lingvister – Societas Linguistica Europaea – har valt en ny president: Maria Koptjevskaja Tamm, till vardags professor vid Institutionen för lingvistik på Stockholms universitet.
Med anledning av hundraårsminnet av Frantz Fanons födelse och Lilian Thurams besök i Sverige arrangerade "Revue nordique des études francophones" och Romanska och klassiska institutionen ett samtal mellan Lilian Thuram och Christophe Premat om Frantz Fanons intellektuella arv. Samtalet leddes av Christophe Premat och satte Fanons tänkande i dialog med Lilian Thurams engagemang kring frågor om rasism, kolonialism och minne. Lilian Thuram , tidigare fransk landslagsspelare i fotboll och hedersdoktor vid Stockholms universitet, är en av de mest inflytelserika rösterna i kampen mot rasistiska fördomar. Genom sin stiftelse: www.thuram.org har han under många år arbetat med unga för att motverka stereotyper och främja jämlikhet. Hans bok La pensée blanche är direkt inspirerad av Fanons analyser och belyser de psykologiska och sociala mekanismer som upprätthåller rasism. Samtalet gav utrymme för reflektion kring sambandet mellan antikoloniala kamper och dagens former av diskriminering. Thuram betonade också vikten av pedagogiska verktyg för att bekämpa rasism i Europa och globalt.
Ny artikel av Christophe Premat i The Conversation I essän La pensée blanche , publicerad 2020, lyfter essäisten Lilian Thuram fram en stor blind fläck i våra samtida samhällen: vithet som en osynlig norm, gradvis upphöjd genom historien till en universell standard. Böcker som räknas
Vad är det som bäst hjälper människor att försonas efter ett krig? Är det vänskapsbanden vi knyter över gruppgränserna, eller den vardagliga kontakten mellan olika etniska grupper i våra samhällen?
Inom det snabbt föränderliga fältet kvantmaterial skickar teoretiker vid Stockholms universitet fram gränserna för vilken sorts exotisk materia som kan existera. Två nya arbeten – ett nyligen publicerat i Nature Communications och ett annat utvalt som ”Editors’ Suggestion” i Physical Review Letters – avslöjar slående okonventionella tillstånd för elektroner som kan bana väg för framtida kvantteknologier.
Den senaste FAROX-expeditionen, ledd av Léon Chafik på R/V Skagerak, hade som mål att undersöka hur djuphavsströmmar rör sig mellan Nordiska haven och Nordatlanten. Genom att samla in mätningar av temperatur, salthalt, strömmar och turbulens kartlade teamet djuphavsströmmar för att förstå hur deras vägar, hur de fungerar, och slutligen hur de påverkar klimatsystemet. Läs artikeln av SWERVE The Swedish Research Vessel Infrastructure for Marine Research: Mapping Deep Ocean Currents: Uncovering the Hidden Pathways of Overflow Waters [SWERVE 2025-09-08] Läs mer om expeditionen Expedition kommer undersöka djupvattenströmmar i Nordatlanten för att se hur de påverkar klimatet [MISU 2025-06-16]