Fredagen den 25 november anordnade Stockholm Centre for Commercial Law (SCCL) vid Juridiska fakulteten, Stockholms universitet, ett Nordiskt seminarium om Entreprenörens rätt till ersättningar för störningar i entreprenaden. Seminariet ägde rum i Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstituts lokaler och digitalt.
I förra veckan intervjuades Paula Von Wachenfeldt, docent i modevetenskap, Stockholms universitet, om "Kläder på kontoret" i Nio–Fem-podden av Lars Carlén, Tjänstemäns och akademikers arkiv. Intervjun kom att spänna över klädselns stora roll för samhälle och människa och varför det är viktigt att studera den.
En ny studie visar hur växter kemiskt kan "koda" i sitt lignin för att växa sig höga och klara av klimatförändringar. Resultaten kan användas både inom jord- och skogsbruket för att välja ut växter med egenskaper som kan motstå klimatförändringar.
I en ny avhandling från Stockholms universitet undersöker jur.dr. Fabricio Fortese tidpunkten för en domstols avgörande av jurisdiktionstvister när skiljeavtal finns.
Ny artikel av Jasmin Belmar Shagulian - Artikeln analyserar hur naturen och mer-än-mänskliga varelser representeras och hur deras röster avslöjar kampen och motståndet mot miljöförstöring.
Professor Shahram Khosravi vid Socialantropologiska institutionen har fått forskningsmedel från Forte för en etnografisk studie av hemleveransarbete Detta etnografiska projekt är en studie av leveransarbetare i Stockholm. Termen ’gig-ekonomin’ avser kortsiktiga arrangemang av on-demand arbete organiserade mellan företag och arbetstagare rekryterade genom digitala plattformar. Dessa plattformar erbjuder sysselsättning åt arbetare som säljer sina tjänster (exempelvis matleverans) till beställare genom online-plattformar. Studien kommer utföras i centrala Stockholm där tjänster tillhandahållna av digitala plattformar är en ny men snabbt växande sektor. Fokus kommer ligga på fyra huvudsakliga företag; Karma, Foodora, Wolt och Bolt Food. Denna studie kommer bidra med ny kunskap om detta fält som för tillfället är understuderat. Teoretiskt kommer studien att utveckla nya perspektiv som kan bidra till vår allmänna förståelse av de nya – och omdebatterade – urbana arbetsförhållandena. Ambitionen är att visa hur studier om prekära arbetsförhållanden kan stärka socialteoretiseringen av rum och tid, och hur studier om ’spatiotemporality’ kan bidra till kunskapen om forskning om arbete samt arbetsrelationer. Hur den digitala eran förvandlar arbete kommer också studeras. Slutligen, denna studie kommer lägga extra uppmärksamhet på andra angelägna men understuderade aspekter av gig-ekonomin, nämligen genus och etnicitet.Studien har två allmänna mål. Först, att få insikt i arbetet som utförs av leveransarbetare. Projektet fokuserar på hur arbetare reagerar på de snabbt föränderliga arbetsvillkoren i plattformsekonomin. Genom att koppla arbetstagarnas erfarenheter inom denna specifika sektor till en mer allmän fråga, är det andra syftet att förstå hur prekariteten i plattformsekonomin skiljer sig från den allmänna prekariteten på arbetsmarknaden. De huvudsakliga forskningsfrågorna är: • Hur tolkar och reagerar leveransarbetare på arbetsprocessen? • Hur navigerar leveransmedarbetarna genom vardagliga sårbarheter? • Hur leder vardagliga sårbarheter ett liv till ett precarious prekärt liv? Denna studie kommer att lägga till nya aspekter och tillvägagångssätt både teoretiskt och empiriskt till området för arbetsvetenskap. Empiriskt kommer denna studie att bidra med originalkunskap från ett område som för närvarande är underforskat. Teoretiskt kommer det att utveckla nya perspektiv som kan hjälpa oss att förstå de omtvistade nya urbana arbetsförhållandena i allmänhet.Metod kommer att vara etnografiskt fältarbete. Shahram Khosravi har sedan tidigare en bred repertoar av forskning som under senare år fokuserat på migration, väntan och deportering. Han är även drivande i forumet för tvärvetenskapliga studier av gränser, Critical Border Studies .
I ett kapitel i den nyutkomna boken Urban Popular Culture and Entertainment (Routledge) skildrar Rikard Hoogland, teatervetare vid Stockholms universitet, teaterägaren Albert Ranfts enorma karriär.
Satsningen Baltic Sea Fellows, ett nätverk av unga Östersjöforskare från flera discipliner, gjordes för att stärka miljöforskningen kring Östersjöfrågor vid Stockholms universitet. Resultaten från årets utdelningar av anslag från Vetenskapsrådet och Formas visar att det går bra. Över 25 miljoner har detta lilla gäng dragit in i år.
Aron Henriksson, forskare och lärare på Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV) har befordrats till docent. Han forskar inom språkteknologi, och resultaten är av stor vikt för sjukvården.
Dirk Gindt, professor i teatervetenskap vid Stockholms universitet, talar vid Samisk utbudsdag och The 4th Sami Cultural Policy Summit på Södra teatern i Stockholm den 30 november.
I en ny artikel utforskar Victoria Fareld, docent i idéhistoria, relationen mellan nuet, det förflutna och framtiden som sammanflätade snarare än kronologiskt länkade tider.
En grupp forskare på Socialantropologiska institutionen har fått medel för projektet "BIOrdinary: Biologisk mångfald i vardagslivet: Problem och möjligheter i klimatförändringens tid". Accelererande klimatförändringar och ändrande livsförhållanden präglar vår nuvarande tidsepok, människans tidsålder eller Antropocen. Förlusten av biologiska mångfald framstår som en av de mest kritiska utmaningarna. Invasiva arter pekas ofta ut som ett av de främsta hoten mot den biologiska mångfalden i känsliga naturområden. Det handlar då att bromsa eller hindra nya arter att utbreda sig och i vissa fall utrota invasiva arter som tränger undan den lokala floran och faunan. I projektet BIOrdinary vänder vi på perspektivet och utgår från att mobilitet är normen snarare än undantaget. Klimatförändringar tillsammans med materiell infrastruktur och handel gör att olika arter kommer att fortsätta migrera. Denna alltmer mobila värld för människor och andra levande varelser innebär ofta komplexa dilemman utan enkla lösningar. För att förstå och hitta hållbara lösningar krävs en miljöhistorisk analys av hur situationen uppstått; vad är det som driver eller möjliggjort en specifik arts migration? Här kan det handla om medvetet val, till exempel, plantagegrödor som te och soja eller oljepalm vilkas flyttas från sitt geografiska ursprung för att odlas i en annan världsdel. I andra fall, kan migrationen vara en oavsiktlig konsekvens att infrastrukturprojekt likt byggandet av Suezkanalen och efterföljande migrationen av fiskar och andra vattenorganismer till Medelhavet. BIOrdinary flyttar också fokus från bevarande av biologisk mångfald i naturreservat eller andra spektakulära områden till vad vi kallar ”ordinära platser”. Ordinära platser ska här förstås som merparten av planeten, dvs platser som präglas av omfattande mänsklig verksamhet och ekologisk förändring över en längre tidsperiod. Vi utgår från fem fallstudier runt om i världen. Dessa är; den assamesiska teplantan som engelska kolonialister tog med sig i början på 1900-talet från Indien till Kenya och andra delar av östra Afrikas höglandsområden. Idag är Kenya världens största producent av svart te. Dilemmat idag är att teplantagerna trängt undan skogar och småskaligt jordbruk och med att temperaturen ökar så blir det monokulturella plantageekonomien alltmer sårbar. Frågan nu är hur man ska kunna föra in mer biologisk mångfald och genetisk diversitet i plantaget (Fall 1). På samma sätt pekar de övriga fyra fallstudierna på liknanden dilemman som uppstår som konsekvens av att arter flyttas eller flyttar in i nya områden. Det handlar om en speciell art av myggor som migrerat från Afrika till Asien och som idag utgör ett stort problem för befolkningen i Singapore (Fall 2), eller om fiskar som migrerat genom Suezkanalen och nu breder ut sig på bekostnad av inhemska arter (Fall 3), eller om Stillahavsostronet som rymt från odlingar i Frankrike och nu breder ut sig på den svenska västkusten (Fall 4), eller, slutligen, importerade minkar som används inom den svenska pälsindustrin som rymt och nu breder ut sig i den östra skärgården med stora konsekvenser inte minst för markhäckande fågelarter. Studien utgörs av tre arbetspaket (AP); I) ett miljöhistoriskt AP som syftar till att förstå artmigration och biologisk mångfald över tid, II) ett etnografiskt AP med fokus på hur olika lokala aktörer och intressegrupper uppfattar och förhåller sig till artmigration och biologiska mångfaldsdilemman i sin vardag, och slutligen III) ett policyinriktat AP med fokus på hur bevarande av biologiskmångfald kan göras mer inkluderande och demokratiskt. En initial premiss i projektet är att bevarande av biologisk mångfald i stor utsträckning handlar om att hitta sätt att leva med accelerarande artmigration, där utrotning av arter som uppfattas som invasiva sällan är möjligt eller önskvärt på ordinära platser.
