AI inom sjukvården är ett lovande fält, men det för också med sig utmaningar. Genom att låta AI analysera stora mängder patientdata kan vi få bättre beslutsunderlag för behandlingar. Men först krävs att läkare kan lita på AI-modellernas rekommendationer.
Professor Jessica Sjöholm Skrubbe skriver om den offentliga konstens teori och praktik i Sverige i en artikel i Kungl. Vitterhetsakademiens bok om kulturpolitik och estetik i folkhemmet.
Agnes Hellner är lektor i processrätt vid Stockholms universitet och en av de som tilldelades Ragnar Söderbergs Stiftelses anslag för post-doc inom rättsvetenskap 2022. Hennes forskning handlar om hur klimatfrågor kan prövas i domstol i framtiden.
Maria Zelenayová, doktorand vid Fysikum, och hennes handledare professor Emil Bergholtz undersökte lokaliseringsfenomen i icke-Hermitiska system som utmanar traditionella uppfattningar om tillstånd inom energikontinuumet och de i gapet. Förståelsen av icke-Hermitiska utökade mellangap och bundna tillstånd har betydelsefulla konsekvenser inom olika områden. Inom kvantmekanik öppnar detta nya möjligheter för kontroll och manipulation av materialens egenskaper. Inom teknologin kan insikterna användas för att utveckla mer effektiva halvledare och andra avancerade material.
Frederik-Emil Friis Jakobsen, doktorand i idéhistoria, är medredaktör för antologin Jordskred.
Yu Xiang försvarade sin avhandling "Intricate Involuted Intertwinings - On Accounting, Technology, and Materiality" den 15 december vid Redovisningssektionen. Avhandlingen består av tre artiklar som undersöker informationsteknologi och redovisning.
Tim Holappa, doktor i offentlig rätt vid Juridiska institutionen, Stockholms universitet, har skrivit ett inlägg på Barnrättsbloggen där han reflekterar över barns rätt till bostad och det sociala skyddsnätets gränser. I barnrättsbloggen lyfts juridiska perspektiv på aktuella frågor som rör barn, och intressanta dilemman inom barnrätten. Inläggen kan komma både från forskare med anknytning till Barnrättscentrum och andra med för ämnet relevant expertis. I Tim Holappas inlägg "Barns rätt till bostad: om det sociala skyddsnätets gränser och behovet att ta barns rätt på allvar" beskriver och analyserar Tim behovet av att ta barns rätt till bostad på allvar och det sociala skyddsnätets gränser i sammanhanget. " Hur hemlösheten och de rättsliga utmaningar som lyfts i detta inlägg ska lösas är inte givet. Åtgärder krävs troligen på flera nivåer för att komma till rätta med problemen. Ett litet steg i rätt riktning vore att alla aktörer, såväl staten som kommunerna, börjar ta barns rätt till bostad på allvar. Detta bör inkludera att se varje barn som egna individer med behov och rättigheter. I grund och botten handlar de mänskliga rättigheterna om att alla människor ska kunna leva ett värdigt liv. En fråga som bör ställas är således hur vi går från ord till handling och säkerställer en värdig boendesituation, ett gott hem, för alla barn. " Läs inlägget i Barnrättsbloggen
Under två år kommer Anna Andreasson med kollegor att följa personer som diagnosticerats med ME/CFS, utmattningssyndrom eller post-covid och som lider av långvarig trötthet, så kallad fatigue.
Teaterforskaren Petra Dotlačilová föreläser vid Livrustkammaren den 22 februari. Föredraget illustreras på plats av dansaren Noah Hellwig som visar olika dansstilar i tidstypisk koreografi och kostym. På 1700-talets teaterscener dansade herdar, nymfer, fauner, greker, romare, turkar, spöken, till och med furier. Var och en av dem hade en egen stil. Deras kostym – den för dans och balett – var redan då en specifik typ av dräkt, anpassad både till karaktären och rörelse på scen. Vilka var de olika dansstilarna på 1700-talsscenen och hur skiljde de sig åt? Petra Dotlačilová berättar om dansens utveckling, hur den var kopplad till olika rollkaraktärer och om dansdräkternas särdrag. Föredraget illustreras på plats av dansaren Noah Hellwig som visar olika dansstilar i tidstypisk koreografi och kostym. Det är ett unikt tillfälle att få se 1700-talets danskostymer i rörelse och ha möjlighet att titta närmare på några av dessa
Blogginlägg på jonkoping.se om hur läraren Linda Glaad med kollegor i sitt arbetslag har ingått i skolutvecklingsprojektet Intensivsvenska Samsyn, som ges vid vår institution. Samsyn – Samordning och synlighet i utbildning och undervisning i gymnasieskolans introduktionsprogram. Informationsträff om Samsyn i mars.
I en ständigt aktuell samhällsdebatt främjar Gender Analysis and Interdisciplinary Research Network, Stockholm (GAINS) forskning inom genusrelaterade frågor. Med gruppen GAINS studerar bland andra Johanna Rickne, Marie Evertsson och Anne Boschini vid institutet för social forskning (SOFI), vid Stockholms universitet, några av vår tids mest omdebatterade frågor, som kvotering, samkönade par, diskriminering på arbetsmarknaden och sexuella trakasserier.
Nu finns volymen ”Dikter” i översättning av Axel Englund, professor i litteraturvetenskap.
