Modeindustrin är en av världens största industrier, och modets föränderlighet och ytlighet har påverkat människor i flera hundra år. Nu lever vi i en tid där mode och trender får allt större makt över människors vardag. Och hur gammal är lyxen? Människan har i alla tider uppvisat behov av bekvämlighet men vad är egentligen lyx? Läs mer om hennes forskning här
Lyxmodeindustrin behöver medier för att kunna kommunicera sina produkter till omvärlden - och det gäller för all form av mode, enligt modeforskaren Paula von Wachenfeldt, Stockholms universitet.
Vid Stockholms universitet undersöker en grupp forskare vid Institutionen för lingvistik hur spädbarns upplevelse av språkets toner påverkas av språkmiljön. Projektet är ett internationallt forskningssamarbete om hur spädbarn lär sig särskilja relevanta tonskillnader i språket. De nyligen publicerade resultaten pekar på att vedertagna teorier inom ämnet behöver nyanseras.
Historiebruk och användning av det politiskt laddade begreppet ”finlandisering” är ämnet för den bok om den finländska utrikes- och säkerhetspolitiska debatten som Ville Okkonen skriver under sin tid som gästforskare vid Hans Blix Centrum. Ville Okkonen är forskardoktor i politisk historia vid Åbo universitet. Under 2024 är han gästforskare vid Hans Blix Centrum för de internationella relationernas historia. I centrum för Ville Okkonens forskning står begreppet finlandisering. Begreppet uppstod under 1960- och 70-talen och användes som ett nedsättande uttryck för att påstå att Finland och västvärlden var underdånigt och undfallande mot Sovjetunionens vilja och intressen. Ville Okkonen menar att de konservativa i Finland använde begreppet det för att motverka fredsrörelsen. – Med begreppet varnades Västeuropa för avspänningspolitik och den fredliga samexistensens ”faror”. Enligt en rad framträdande europeiska och amerikanska protesterade dock mot begreppets berättigande – till exempel Willy Brandt, Walter Scheele, Bruno Kreisky, Olof Palme, Sten Andersson, François Mitterand, James William Fullbright och George F. Kennan. Enligt dessa lyckades Finland med sin politik under Kalla kriget bidra till avspänning och fred. Ett begrepp i centrum för politisk åsiktsbildning Hur kan förståelsen av ett begrepp från kalla kriget vara värdefullt för oss idag? Ville Okkonen menar att användningen av begreppet finlandisering säger mycket om den utrikespolitiska åsiktsbildningens natur. – Efter ha varit ytterst kontroversiellt i flera årtionden, har finlandisering först nyligen blivit nästan okritiskt vedertaget i politiskt tal. Men uttrycket är fortfarande lika politiskt laddat. Enligt Ville Okkonen används begreppet finlandisering ofta i den politiska debatten utan klara, sakliga grunder eller empiriska skäl. – Att använda begreppet finlandisering, i stället för att förklara en ståndpunkt, tenderar att förvirra den utrikespolitiska debatten. Det sker uppenbarligen med vett och vilja. Och det är därför ämnet är betydelsefullt. Det finns nämligen, menar Ville Okkonen, en allvarlig risk för att bilden av samtiden styrs av politiska ändamål. – Att en situation uppstår som påminner om kalla kriget rättfärdigar inte en fabulerande historieskrivning. Oavsett eventuella lockelser bör våra sätt att göra oss bilder av historien baseras på realiteter snarare än propaganda i stil med kalla krigets. ”Hans Blix centrum en enastående miljö för att forska om internationell politik” Att skriva en bok om finlands politik i Stockholm kan kanske låta lite omständligt. Men Ville Okkonen menar att Hans Blix centrum är en enastående och ansedd miljö för att forska om internationell politik. – Centrumets namn påminner också om höga ideal, till exempel om sanningens betydelse, säger han. Stockholm är också en gammal bekant stad för Ville som förutom biblioteken och promenadparkerna kring Frescati uppskattar att universitetets miljö erbjuder möjligheter att koppla av. – Jag börjar alltid dagen med morgonbad i Brunnsviken – oavsett årstid. Viktigast för Ville i Stockholm är dock att få jobba med trevliga och inspirerande kolleger. – Vi alla är seglare av samma stormande hav, var och en.
Lyssna på forskning om nationella identiteter, havet i skönlitteratur med mera i det senaste avsnittet av Oglömt - en podd om att göra historia. Podcastavsnittet spelades in den 11 december i anslutning till en seminariedagen "Till Havs! om havet, sjöfart och maritima nationella identiteter" som Södertörns högskola arrangerade i samarbete med Centrum för maritima studier. Henrik Arnstad (Södertörns högskola), Leos Müller (CEMAS, Stockholms universitet), Andreas Linderoth (CEMAS, Marinmuseum) och Viktor Emanuelsson (Lunds universitet) deltog i samtalet som leddes av programledare Moa Svan. Lyssna på hela avsnittet direkt: Mer information om podcasten hittar du här: Oglömt. En podd om att göra historia. Avsnitt 23: Till Havs!
Liksom ett välåldrat vin som vinner i smak och mognad med åren, blir dataskyddslagstiftningen alltmer relevant med tiden. Tillsammans med andra experter har Cecilia Magnusson Sjöberg, professor i rättsinformatik vid Stockholms universitet, bidragit till att belysa dataskyddets historia och dess betydelse i dagens digitala era.
Sedan 2013 har forskare i lingvistik följt en grupp barn från att de var tre månader gamla, för att ta reda vilka faktorer under barnens utveckling som verkar vara viktiga för hur deras språk utvecklas. Nu har projektet fått ny finansiering för vidare forskning som ska fokusera på barnens olika individuella utvecklingslinjer.
Anna Näslund, professor i konstvetenskap, talar vid seminarieserien Artl@s Lecture Series den 23 februari. Föreläsningen går att se direkt via Zoom. Serien arrangeras av Visual Contagions vid universitetet i Genève. Under läsåret 2023–24 behandlar forskare forskningsfältet digital konstvetenskaps plats inom konstvetenskapen. Anna Näslund kommer att prata om hur processerna för digitalisering av konsthistoriska samlingar och material kan studeras ur ett historiografiskt perspektiv. Till Anna Näslunds föreläsning Seminarieserien
Regeringsbeslutet att avsluta satsningen "Högskolepedagogiska lyftet" kritiseras av professor Klara Bolander Laksov i en intervju i tidningen Universitetsläraren.
Med anledning av att det snart är 500 år sedan den första svenska översättningen av Nya testamentet utkom av trycket ordnas en tvådagarskonferens med presentationer och föredrag kring översättningen ur olika perspektiv: språkhistoriska, kulturhistoriska, teologiska, bokhistoriska, kyrkohistoriska, liturgihistoriska, musikvetenskapliga, översättningshistoriska och verkningshistoriska.
Carin Franzén, professor i litteraturvetenskap, samtalar med Sven-Olov Wallenstein om sin forskning om kvinnliga libertiner och om humanism.
Rädda Barnen erbjuder en kostnadsfri distansföreläsning den 12 mars 2024 om "Ungdomars förståelse av begreppet heder" med Anna Vogel, forskare vid Institutionen för svenska och flerspråkighet. Föreläsningen är en del av "Kärleken är fri", Rädda Barnens förebyggande arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck.
