När engelskan lockar – så motiverar förskolorna i Karlskrona barnen att tala svenska
Vad får barn att välja ett språk framför ett annat? I projektet Moroten samarbetade forskare från Linnéuniversitet med förskolor i Karlskrona för att undersöka hur barns motivation att använda svenska och sina förstaspråk kan stärkas, både i förskolan och hemma.
På flera håll i landet vittnar förskolor om att engelskan fått en allt starkare ställning i barns vardag. Barn snappar upp ord och fraser från YouTube och appar som de sedan använder i leken, i stället för att prata svenska eller sina förstaspråk.
– När jag såg en grupp arabiska flickor leka på knapphändig engelska blev det tydligt för mig att det inte handlar om att engelskan är ett sätt att överbrygga språkskillnader. De hade både förstaspråket och svenskan gemensamt men valde trots det engelskan. Jag tror att det handlar om status. Om status och motivation, berättar Madelene Finnman, förskolerektor i Karlskrona.
%20processed-A3207C08-C141-42D8-A496-304C98705F79.jpeg)
Madelene Finnman och Ellenor Björnlund deltog i projektet tillsammans med Sunnadals förskolor och öppna förskolor.
Nu pratar barnen svenska på lekplatsen
Efter en ansökan om statliga forskningsmedel startade projektet Moroten, ett forsknings- och utvecklingsprojekt där forskare från Linnéuniversitetet samarbete med Sunnadals förskolor och öppna förskolor under två år för att undersöka hur flerspråkiga barns motivation att använda svenska och sina förstaspråk kan stärkas.
– Vi såg ganska snabbt ett fantastiskt resultat. Engelskan minskade samtidigt som barnens språkanvändning ökade. En pappa berättade att han hört barnen prata svenska även på lekplatsen hemma. Då kände vi att vi hade lyckats. Med ganska enkla medel nådde vi längre än vad vi hade kunnat hoppas på, berättar Ellenor Björnlund, förskolerektor i Karlskrona.
– Biblioteket rapporterade att de ökat sin utlåning av barnböcker med hundra procent, fyller Madelene på. Detta trots att vårdnadshavarna även lånade många fler böcker från förskolan. Den stärkta relationen med vårdnadshavarna är en effekt av projektet som jag så här i efterhand ser som något av det mest värdefulla, även om det inte var ett uttalat syfte i projektet. Det var också kul att se att barnens närvaro på förskolan ökade.
När hem och förskola drog åt samma håll hände något
Projektet inkluderade flera träffar med personalgrupper, vårdnadshavare och forskare där forskarna delade med sig av kunskap om språkinlärning och motivation. Tillsammans med pedagogerna utvecklande de olika aktiviteter och strategier för språkutveckling. Även vårdnadshavarna involverads, bland annat med läsning av tvillingböcker.

Annika Andersson, docent, Linnéuniversitet
– Vi höll en föreläsning för vårdnadshavarna där vi pratade om vilka språk barnen behövde nu, för att klara av skolan, berättar Annika Andersson, forskare vid Linnéuniversitet. Engelskan är inte viktig för deras skolgång. Den kommer de att lära sig senare, oavsett. Nu behöver de fokusera på svenskan och sina förstaspråk. Vi sa också att de visst kan fortsätta använda appar och spel men inte på engelska. Det får vara på svenska eller på förstaspråket.
Flera vårdnadshavare beskriver hur interaktionen förändrades hemma: ”Barnen pratar hela tiden och så var det inte innan” och ”Vi sjunger, pratar, berättar och läser mer tillsammans nu”. Enligt både vårdnadshavare och pedagoger blev barnen mer språkligt aktiva överlag. De pratar mer, berättar mer och tar fler egna initiativ till samtal.
– En av de saker som överraskade mig mest var den betydelse som samarbetet med vårdnadshavarna fick, säger Annika. Vi visste redan från tidigare forskning att insatser ofta får bättre effekt när vårdnadshavare involveras, men jag tror inte att vi riktigt förstod hur stor skillnad det kunde göra i praktiken. När vårdnadshavarna fick mer kunskap om språkutveckling och om varför både svenska och förstaspråket är viktiga började många göra medvetna val hemma.
– Samtidigt fick pedagogerna en bättre förståelse för familjernas perspektiv, fortsätter Annika. Det skapade ett gemensamt fokus på barnens språkutveckling som jag tror har varit en viktig förklaring till resultaten. När vårdnadshavare får större förtroende för förskolans personal och upplever att de arbetar tillsammans för barnens bästa kan det få betydelse långt utanför själva projektet.
Tvillingböckerna skapade broar mellan hem och förskola
En del i projektet som både pedagoger och vårdnadshavare lyfte fram var arbetet med tvillingböcker. Samma bok lästes i förskolan på svenska och hemma på barnets förstaspråk.
– Tvillingböckerna blev ett konkret sätt att involvera vårdnadshavarna. Barnen kände igen berättelserna och kunde knyta ihop det som hände i förskolan med det som hände hemma, säger Ellenor och Madelene. Vi hade också vårdnadshavare som tog kontakt med oss för att höra hur vi tyckte att de skulle lägga upp läsningen med sina barn. En del hade tidigare negativa erfarenheter av att barnen inte ville sitta stilla och lyssna. Det kunde vi arbeta med tillsammans.
%20IMG_0058.jpeg)
Tvillingböcker är böcker med flera språk.
Att bli imponerad
En viktig del av projektet handlade om förväntningar och uppmuntran. Pedagogerna uppmuntrades att uppmärksamma barnens språkliga framsteg och visa att de blev imponerade när barnen använde svenska eller sina förstaspråk.
– Det låter nästan för enkelt för att fungera, men det gjorde stor skillnad. När pedagogerna började säga saker som "Oj, visste du vad det heter på svenska?" eller "Vad många svenska ord du kan!" hände något. Barnen ville visa vad de kunde, berättar Annika.
Både Ellenor och Madelene instämmer och berättar om en pedagog som de minns som särskilt skeptisk till strategin.
– Efteråt kom hon tillbaka och sa att det nästan hade blivit kaos på avdelningen. Alla barn ville prata samtidigt för att visa vad de kunde på svenska. För oss fångar det ganska väl vad projektet handlade om. Vi ville väcka barnens lust att använda andra språk än engelska.
Pedagogerna fick ta ett steg tillbaka
Att bli imponerad när barnen använde svenska var dock bara en del av förändringen. Minst lika viktigt var att ge barnen mer talutrymme.
– Många tänker spontant att språkutveckling handlar om att vuxna ska benämna saker och prata mer med barnen. Men en viktig insikt i projektet var att det i hög grad är barnens egen språkanvändning som driver utvecklingen. Därför behövde pedagogerna skapa fler situationer där barnen själva fick komma till tals, säger Annika. Om man lyssnar, bekräftar det barnet sagt och väntar lite så kommer det ofta mer. Säger barnet ”Jag fick glass” behöver man inte ställa nästa fråga direkt. Man kan svara: ”Jaha, fick du glass?” och ge barnet möjlighet att fortsätta berätta.
Ett återkommande tema under projektet var att planera för samtal. Pedagogerna avsatte tid då deras viktigaste uppgift var att lyssna, bekräfta och ge barnen möjlighet att formulera egna tankar och berättelser. Ellenor och Madelene berättar:
– Det handlade egentligen inte om att göra mer. Det handlade om att göra annorlunda och att bli mer medveten om de möjligheter som redan fanns i vardagen. När pedagogerna blev mer medvetna om hur mycket plats de själva tog i samtalen och om värdet av att vänta in barnens svar hände något.
%20IMG_0179.jpeg)
Vad kan andra förskolor lära av Moroten?
För förskolor som vill inspireras av Moroten är rådet att börja i det lilla och att använda de strukturer som redan finns i verksamheten.
– En viktig lärdom är att man ska gräva där man står. Vi använde arbetsplatsträffarna vi redan hade, de rutiner vi redan arbetade efter och ändrade bara lite på de möten med vårdnadshavare som redan fanns. Vi utgick också från ett problem som pedagogerna själva hade identifierat i undervisningen, säger Ellenor och Madelene fortsätter:
– Vi vill också understryka värdet av att samarbeta med ett universitet eller liknande. Att sätta fokus på barnens språkutveckling var inte nytt för oss. Vi har arbetat med att koppla konkreta aktiviteter till förskolans läroplan och gjort moduler i Skolverkets lärportal tidigare men tack vare Annikas kunskap kom vi nu längre. Det motiverade också vårdnadshavarna att det var en forskare från universitet som talade med dem om deras barns språkutveckling.
Annika hoppas att projektet också kan bidra till ett annat sätt att se på utmaningen med engelskans starka ställning.
– Om barn väljer engelska finns det ofta en anledning till det. I stället för att fokusera på engelskan i sig behöver vi fundera på hur vi kan göra svenska och förstaspråken lika meningsfulla, lustfyllda och värdefulla för barnen. Då handlar det ytterst om motivation, relationer och möjligheter att använda språken i vardagen.
Senast uppdaterad: 2026-11-11
Sidansvarig: Nationellt centrum för svenska som andraspråk