Projekt Moroten: Hur motiverar vi flerspråkiga barn att lära sig svenska framför engelska?

Idag har engelskan fått en allt starkare ställning i barns vardag. Genom digitala medier, spel, filmer och populärkultur möter barn engelska tidigt och ofta. Inom förskolan har man uppmärksammat att barn, speciellt de flerspråkiga barnen, gärna talar engelska när de leker och kommunicerar med varandra. I vissa fall kan det uppstå en konkurrens mellan engelskan och språkutveckling på svenska och barnens förstaspråk.

För att undersöka dessa frågor genomfördes projektet Moroten, ett samarbete mellan forskning och praktik.

Projektets syfte

Syftet med projektet Moroten var att undersöka hur flerspråkiga barns motivation att använda och utveckla svenska kan stärkas, samtidigt som barnens förstaspråk värdesätts och ges utrymme. Projektet syftade också till att utveckla kunskap om hur förskola och hem tillsammans kan bidra till barns språk- och kunskapsutveckling.

Projektet utgick från frågor som:

• Hur utvecklas små barns motivation att lära sig och använda olika språk?
• Vilken betydelse har vårdnadshavares attityder och engagemang för barns språkutveckling?
• Hur kan förskolan bidra till att stärka barns användning av svenska och förstaspråk?
• Hur kan samverkan mellan hem och förskola stödja flerspråkiga barns språkutveckling?

Projektet genomfördes som ett praktiknära forsknings- och utvecklingsarbete inom ULF-samarbetet mellan Linnéuniversitetet och Karlskrona kommun. Forskare, förskolepersonal och vårdnadshavare arbetade tillsammans för att utveckla och pröva insatser som kunde stärka barns motivation att använda svenska och sina förstaspråk.

Upplägget – så arbetade man för att öka motivation och språkkunskaper

Projektet byggde på två grundläggande principer. För det första skulle deltagandet inte innebära ökad arbetsbelastning för förskolepersonalen, utan snarare ett förändrat förhållningssätt och fokus i det ordinarie arbetet. För det andra var målet att arbetssätt och kunskap skulle leva vidare efter projektets slut genom att successivt tas över och förvaltas av förskolorna själva.

Det så kallade ”motivationsinterventionspaketet” bestod av tre delar som pågick parallellt under hela projektet: kompetensutveckling av förskolepedagoger i språkinlärning och motivation, utveckling av förhållningssätt och undervisning och samarbete med vårdnadshavare.

Kompetensutveckling av förskolepedagoger i språkinlärning och motivation

Kompetensutvecklingen integrerades i ordinarie arbetsplatsträffar under hela den tvååriga projektperioden. Träffarna bestod av interaktiva föreläsningar, gemensamma diskussioner och planering av hur forskningsbaserad kunskap kunde omsättas i praktiken. Fokus låg på flerspråkighet, första- och andraspråksutveckling, motivation och språkstödjande arbetssätt.

Utveckling av förhållningssätt och undervisning

I projektet genomförde alla avdelningar ett antal forskningsbaserade aktiviteter som syftade till att stärka barnens motivation att använda svenska och sina förstaspråk. Aktiviteterna introducerades på arbetsplatsträffarna, anpassades till den egna barngruppen och genomfördes sedan av personalen i barngruppen innan de följdes upp gemensamt.

Här är fem exempel på aktiviteter från projektet:

Planera för samtal

Pedagogerna avsatte särskilda tider varje dag då deras huvudsakliga uppgift var att samtala med barnen. Syftet var att skapa fler möjligheter för barnen att själva använda språk, eftersom den egna språkanvändningen har stor betydelse för språkutvecklingen.

Läsa tvillingböcker

Pedagogerna skulle också läsa tvillingböcker med barnen, det vill säga böcker som finns på flera språk. Samma bok lästes regelbundet i förskolan på svenska samtidigt som vårdnadshavarna läste den på barnets förstaspråk i hemmet. På så sätt skapades en koppling mellan barnets olika språk och mellan hem och förskola.

Undersöka vokabulär

Pedagogerna fick också i uppdrag att undersöka den vokabulär som krävs för att delta i olika aktiviteter och lekar. Genom att observera vilka ord och uttryck som användes kunde de identifiera språk som vissa barn behövde stöd att erövra för att bli delaktiga i leken och gemenskapen.

Samla ord

I aktiviteten samla ord arbetade barn och pedagoger tillsammans med att bygga upp ett växande ordförråd. Nya ord skrevs ned, sparades och användes i olika aktiviteter, vilket gjorde barnens språkliga framsteg synliga och konkreta.

Positiva förväntningar

Den femte aktiviteten fokuserade på positiva förväntningar. Pedagogerna arbetade medvetet med att uppmärksamma och berömma barnens språkliga ansträngningar och framsteg. Genom att uttrycka tilltro till barnens förmåga att lära sig språk ville projektet stärka både motivationen och språkens status i barngruppen.

Samarbete med vårdnadshavare

Samarbetet med vårdnadshavarna bestod av två delar: gemensamma vårdnadshavarträffar och insatser för att öka vårdnadshavarnas delaktighet i förskolans vardag. Träffarna innehöll information om projektet, förskolornas arbete, bibliotekets verksamhet samt en föreläsning om språkinlärning och motivation. Särskild vikt lades vid att göra träffarna tillgängliga genom exempelvis tolkstöd, flera inbjudningar och möjlighet att ta med barn. Dessutom gjordes in kort film som delades med vårdnadshavarna. Syftet var att stärka vårdnadshavarnas kunskap om betydelsen av både svenska och förstaspråket och att ge konkreta råd om hur barns språkutveckling kan stödjas i hemmet.

Resultat

Enkäterna visade att förskolepedagogerna uppfattade att både barnens motivation att lära sig svenska och vårdnadshavarnas motivation ökade under projektets gång. Särskilt tydlig var ökningen av vårdnadshavarnas motivation att deras barn ska lära sig svenska. Vid projektets slut bedömde pedagogerna att det inte längre fanns några barn eller vårdnadshavare med mycket låg motivation att lära sig eller stödja lärandet av svenska.

Intervjuer med pedagoger och vårdnadshavare pekade i samma riktning. Pedagogerna upplevde att barnen använde svenska oftare, visade större intresse för språk och kommunicerade mer både med varandra och med vuxna. De beskrev också en ökad medvetenhet om hur den pedagogiska miljön och det dagliga samspelet kan stödja barns språkutveckling.

Vårdnadshavarna berättade att barnen i större utsträckning använde både svenska och sitt förstaspråk hemma. Flera beskrev att barnen visade ett ökat intresse för läsning, sång och samtal. Många familjer hade också förändrat sina språkvanor, bland annat genom att läsa mer tillsammans och i högre grad välja medier på svenska eller förstaspråket.

Rektorerna noterade att pedagogerna hade stärkt sin kompetens och sitt självförtroende i arbetet med barns språkutveckling. De såg också en ökad närvaro bland barnen, ett större engagemang från vårdnadshavare och fler samtal på svenska i verksamheten. En observation som återkom i intervjuerna var dessutom att engelskan inte längre tycktes ha samma framträdande roll som lekspråk på förskolorna.

Läs mer om projektet

Att motivera förskolebarn att lära sig svenska som andraspråk: Erfarenheter från ett forsknings- och utvecklingsprojekt (sid 114–155)

Projekt: Moroten: Hur motiverar vi flerspråkiga barn att lära sig svenska?