Unga migranters karriärval formas av mer än ambitioner

I avhandlingen Karriärval och riskfyllda övergångar: vägledning för unga migranter undersöker Jonna Linde hur unga migranters karriärplanering och övergångar formas i samspelet mellan migrationspolitik, utbildningssystem och vägledning. Resultaten visar att ungas möjligheter påverkas av både individuella ambitioner och strukturella villkor, såsom behörighetskrav, åldersgränser och migrationspolitiska regelverk.

NC bad Jonna Linde kommentera avhandlingens resultat och reflektera över vilka lärdomar studie- och yrkesvägledare, lärare och rektorer på språkintroduktionsprogram kan dra av forskningen.

Vad ser du som dina viktigaste resultat?

– Mitt viktigaste bidrag är förståelsen för hur migration, utbildning och vägledning samverkar. I avhandlingen synliggör jag att unga migranters karriärval och övergångar inte kan förstås som individuella valprocesser, utan måste förstås i relation till migrationspolitiska, organisatoriska och utbildningsstrukturella villkor. När utbildning och arbete blir villkor för uppehållstillstånd får såväl utbildning som vägledning juridiska och existentiella konsekvenser, vilket i avhandlingen benämns som vägledning med höga insatser (high-stakes counselling). Jag har även synliggjort hur utbildningssystemets strukturer begränsar unga migranters handlingsutrymme genom att åldersgränser, behörighetskrav, betygsurval och lokala organisatoriska villkor ofta gör att unga migranter ställs inför "icke-val", där vissa utbildningsvägar i praktiken inte är möjliga. Det innebär att övergångar formas av strukturella villkor snarare än enbart individuella ambitioner och prestationer. Samtidigt synliggör jag i avhandlingen att unga migranters karriärplaner inte är statiska utan formas och omformas i relation till de strukturella, organisatoriska och migrationspolitiska villkor de möter, där karriärplaner blir ett sätt att forma strategier och skapa handlingskraft.

Var det något som förvånade dig i dina fyra delstudier?

– Jag var sedan tidigare medveten om att vägledare ofta får tolka och implementera sitt uppdrag på egen hand. Det som förvånade mig var att stödet var så begränsat och ibland obefintligt i att hantera en situation där vägledningen inte längre enbart handlade om utbildnings- och yrkesval, utan också fick betydelse för ungas möjligheter att få stanna i Sverige. Förvånande var också att det saknades stöd och handledning för vägledarna själva, trots att arbetet ofta innebar betydande emotionella och etiska påfrestningar.

Vad vill du utifrån resultaten av din avhandling skicka med till studie- och yrkesvägledare, till lärare och till rektorer på skolor som har språkintroduktionsprogrammet?

– Till studie- och yrkesvägledare vill jag skicka med vikten av att inta ett kritiskt förhållningssätt till de strukturer och villkor som omger de vägledningssökande. Vägledning handlar inte enbart om att stödja individers val, utan också om att tillsammans utforska hur utbildningssystem, arbetsmarknad, migrationspolitik och andra samhälleliga strukturer påverkar handlingsutrymmet. Genom att synliggöra och erkänna orättvisor kan vägledaren bidra till att ansvaret för begränsade möjligheter inte läggs på individen ensam, samtidigt med kreativa sätt att förhålla sig till och utforska rådande villkor. Detta är centralt ur ett socialt rättviseperspektiv. Jag vill också betona vikten av att studie- och yrkesvägledare inte enbart agerar på individnivå. När elevers möjligheter begränsas av strukturer såsom migrationslagstiftning, utbildningssystemets regelverk eller organisatoriska ramar bör vägledare inte enbart hjälpa individer att anpassa sig till villkoren, utan också synliggöra och problematisera dessa villkor. Det kan handla om att samverka med kollegor, föra frågor vidare till politiker och beslutsfattare eller tillsammans med elever och andra aktörer synliggöra erfarenheter och orättvisor.

– Till lärare vill jag skicka med att deras betydelse sträcker sig bortom elevernas kunskapsutveckling här och nu. Genom undervisning, bemötande och de förväntningar som kommuniceras är lärare också med och lägger grunden för elevernas framtida samhällsdeltagande. De bidrar till hur elever utvecklar känslor av tillhörighet, delaktighet och medborgarskap, liksom till hur de ser på sig själva och sina framtida möjligheter. Avhandlingen visar att karriärplaner spelar en viktig roll för att skapa riktning, motivation och hopp, vilket gör lärares erkännande, stöd och förväntningar särskilt betydelsefulla.

– Till rektorer vill jag skicka med att organisatoriska beslut aldrig är neutrala. Genom hur utbildning organiseras bidrar skolan till samhällets fördelning av utbildningsmöjligheter och framtidsutsikter. Vilka övergångar som möjliggörs, vilka utbildningsvägar som görs tillgängliga och vilka förväntningar som kommuniceras påverkar i hög grad elevernas framtida handlingsutrymme. Jag vill också betona betydelsen av att skapa organisatoriska förutsättningar för professionellt stöd, kollegial reflektion och handledning, så att personalen inte lämnas ensam med de pedagogiska och migrationsrelaterade utmaningar liksom den emotionella belastning som arbetet kan innebära.

Vidare läsning

Läs NC:s presentaion av avhandlingen

Läs avhandlingen Karriärval och riskfyllda övergångar: Vägledning för unga migranter

Hitta fler avhandlingar och uppsatser kring flerspråkiga barns, elevers och vuxnas skolframgång