Jonna Linde: Karriärval och riskfyllda övergångar: vägledning för unga migranter

För unga migranter kan vägen från språkintroduktionsprogrammet till vidare studier och arbete vara både osäker och riskfylld. I sin avhandling belyser Jonna Linde hur studie- och yrkesvägledning, migrationspolitik och utbildningssystemets villkor samspelar och formar ungas möjligheter att planera sina karriärer och genomföra viktiga övergångar i livet.

Jonna Linde
Doktorsavhandling, 2026
Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet

Bakgrund

Utbildning och arbete har under senare år fått en ökad betydelse i migrationspolitiska regelverk, där prestationer inom utbildning och arbetsliv i vissa sammanhang fungerar som kriterier för uppehållstillstånd och etablering. Samtidigt framhålls studie- och yrkesvägledning i läroplaner, allmänna råd och internationella policydokument, som en central resurs för att stödja unga migranters möjligheter till utbildning, arbete och samhällsdeltagande. Tidigare forskning har belyst studie- och yrkesvägledning i migrationskontext, men det finns begränsad kunskap om hur vägledning formas av migrationspolitik, utbildningssystemets organisering och unga migranters erfarenheter, och vilka konsekvenser detta får för vägledning, karriärplanering och övergångar.

Syfte och forskningsfrågor

Avhandlingens övergripande syfte är att bidra med kunskap om studie- och yrkesvägledning och dess villkor i relation till unga migranters karriärplanering och övergångar från språkintroduktionsprogrammet.

Avhandlingens syfte besvaras genom tre forskningsfrågor:

Hur kan vägledning för unga migranter förstås när den sammanflätas med migrationspolitik, och vad får det för konsekvenser för vägledning och unga migranter?
Vilken betydelse får språkintroduktionsprogrammets strukturella och organisatoriska villkor för unga migranters möjligheter till övergångar?
Hur kan unga migranters karriärplaner och övergångar förstås i relation till individuell utveckling, social inkludering och samhällsdeltagande?

Metod

Avhandlingen bygger på en etnografiskt inspirerad forskningsdesign genomförd i sex svenska kommuner. Det empiriska materialet består av observationer och intervjuer med elever på språkintroduktionsprogrammet, studie- och yrkesvägledare, lärare, rektorer samt kommunala politiker och tjänstemän. Materialet omfattar även en nationell enkätstudie. Utöver detta ingår intervjuer med studie- och yrkesvägledare i Finland. Analysen är huvudsakligen inspirerad av tematisk analys och diskursiva kommentarer.

Artiklar

Fyra artiklar ligger till grund för avhandlingen:

Artikel 1 visar hur studie- och yrkesvägledning förändras i sin funktion när den sammanflätas med migrationspolitik.

Artikel 2 fokuserar på studie- och yrkesvägledares professionella handlingsutrymme och visar hur detta formas i relation till organisatoriska villkor och arbetsmarknadens krav. Resultaten synliggör hur vägledning kan vara både starkt och svagt klassificerad och inramad, vilket påverkar dess innehåll och genomförande.

Artikel 3 analyserar språkintroduktionsprogrammets strukturella och organisatoriska villkor och deras betydelse för unga migranters övergångar. Resultaten visar att åldersgränser, behörighetskrav, betygsurval och tidsmässiga progressioner skapar snäva ramar för elevers möjligheter att ta sig vidare i utbildningssystemet.

Artikel 4 fokuserar på elevernas karriärplaner och övergångar och visar hur dessa utvecklas i relation till tidigare ambitioner, nya möjligheter samt de strukturella och organisatoriska förutsättningarna för utbildning och övergångar. Resultaten synliggör tre huvudsakliga sätt att förhålla sig till karriärplaner: att hålla fast vid tidigare ambitioner, att förändra dem eller att formulera mer diffusa planer.