Sök
Du söker nu på webbplatsen "Institutionen för lingvistik". Vill du söka på hela Stockholms universitets webbplats?
Sök på su.seVisar 101-120 av 445 träffar
- Komplexa språkljud ger insikter om talutveckling
Institutionen för lingvistik
Tjugo tjurar surar i solen. Vissa språkljud är svårare än andra, både att uttala och att uppfatta. I svenskan kräver f, s, tje- och sje-ljuden – de så kallade tonlösa frikativorna – finmotoriskt finlir av tungans rörelser. Det kan också vara klurigt att höra skillnad mellan dem. Det medför att barn som är i färd med att lära sig svenska ofta tillägnar sig språkljuden sent.
- Tvåspråkighet påverkar barns uppfattning av toner i språk
Institutionen för lingvistik
Toner finns på alla nivåer i världens språk, men bara i vissa används tonerna för att göra skillnad i betydelse mellan ord. Ny forskning visar att tvåspråkighet gör spädbarn mer känsliga för tonkontraster.
- Beáta Megyesi i Vetenskapsradion Historia – om att knäcka historiska chiffer med AI
Institutionen för lingvistik
Beáta Megyesi, professor i datorlingvistik, medverkade i Vetenskapsradion Historia i P1 tisdagen 11 februari klockan 14.03. Lyssna på Sveriges Radio Play!
- Gláucia Laís Salomão i radio om röst och känslor
Institutionen för lingvistik
Gláucia Laís Salomão, tal- och röstforskare vid Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet, medverkade i radions P1 i juni – för att tala om rösten och vad den berättar om oss.
- Pojkröster och flickröster låter olika – trots att barnen är anatomiskt lika
Institutionen för lingvistik
Vuxna kan skilja en pojkröst från en flickröst, trots att barnens talorgan ännu inte skiljer sig åt.
- Dags att söka forskningsbidrag för användning av SUBIC-utrustning
Institutionen för lingvistik
Nu välkomnas forskare vid Stockholms universitet att söka ”time grants” hos SUBIC – Centrum för hjärnavbildning vid Stockholms universitet – för att få fri tillgång till den utrustning som erbjuds där.
- Mattias Heldner reder ut gubbstönets plats i språket
Institutionen för lingvistik
P1:s Godmorgon världen går till botten med fenomenet ”gubbstön” den 7 september. Varför utstöter vissa ett speciellt ljud när de sätter sig eller böjer sig ner? Lingvistikens Mattias Heldner klargör den fysiologiska orsaken.
- Om svenskt teckenspråk och nationella minoritetsspråk i ny antologi
Institutionen för lingvistik
En ny bok om Sveriges minoritetsspråk har med ett kapitel om svenskt teckenspråk. Ingela Holmström beskriver ett språk som kommer i kläm mellan språkpolitik och språkskamning. Svenskt teckenspråk har officiell status i Sverige sedan 1981. Enligt språklagen är det ett språk som är jämställt minoritetsspråken. Ändå betraktas svenskt teckenspråk ofta som mer som ett hjälpmedel för kommunikation snarare än ett eget språk. I en nyutkommen bok om Sveriges nationella minoritetsspråk ägnas ett kapitel åt svenskt teckenspråk. Här beskriver Ingela Holmström, docent i teckenspråk med inriktning mot tvåspråkighet, hur samhället främjar och stärker det svenska teckenspråket samtidigt som underliggande språkideologier begränsar och underordnar det. Sveriges nationella minoritetsspråk - nya språkpolitiska perspektiv är ges ut av Studentlitteratur. Boken är avsedd för utbildningar som anlägger sociolingvistiska perspektiv på flerspråkighet, däribland lärarutbildningar.
- Ny avhandling om hur barn lär sig konversera
Institutionen för lingvistik
David Pagmar har skrivit en avhandling om hur barn utvecklas som språkanvändare och konversationsdeltagare. Han har bland annat tittat på hur konversationsbeteenden hänger samman med andra aspekter av barnets utveckling.
- Om transspråkande i undervisningen för döva nyanlända
Institutionen för lingvistik
I en nyligen presenterad studie från forskningsprojektet Mulder undersöks hur transspråkande fungerar i undervisningen för döva nyanlända. Sverige har tagit emot många döva migranter det senaste decenniet. Precis som alla nyanlända får denna grupp språkundervisning och förväntas lära sig svenskt teckenspråk och svenska. Språk- och utbildningsbakgrunden i denna grupp är dock mycket varierande. I många länder har döva individer begränsad tillgång till utbildning och ett nationellt teckenspråk varför många av dem har vuxit upp med mycket begränsad, eller nästintill obefintlig, tillgång till språk. Detta kan ha fått konsekvenser för deras övriga utveckling.
- Nya metoder ska främja läsutvecklingen hos döva barn
Institutionen för lingvistik
Krister Schönström beviljas närmare 3,9 miljoner kronor från Skolforskningsinstitutet för ett kommande forskningsprojekt om döva skolelevers läsning. Medan hörande barn som lär sig läsa gör det på ett språk de redan behärskar ställs döva skolelever inför större utmaningar när det kommer till läsning. Förutom att lära sig läsa ska de också göra det på ett språk som ofta är nytt för dem, nämligen svenska. – Från tidigare forskning vet vi att läsutvecklingen hos döva barn ser olika ut. Medan en del lyckas bra i sin läsutveckling så är det många som stöter på hinder. En förklaring till det är att läsprocessen för döva barn ser annorlunda ut, säger Krister Schönström som har lång erfarenhet som universitetslektor och forskare inom dövas och hörselskadades flerspråkighet.
- Caroline och Anastasia är nya doktorander i allmän språkvetenskap
Institutionen för lingvistik
I höst hälsar vi två nya doktorander välkomna till Institutionen för lingvistik: Caroline Arvidsson och Anastasia ”Nastja” Panova. Båda är knutna till forskningsämnet allmän språkvetenskap.
- Utredning om sfi-peng och språkbedömning presenterad
Institutionen för lingvistik
Utbildningsminister Anna Ekström mottog häromdagen ett betänkande från utredningen om sfi-peng till utbildningsanordnare. Bland utredarna märks Robert Östling, docent i lingvistik, och Maria Rydell, biträdande lektor i svenska som andraspråk. Utredningen om sfi-peng till utbildningsanordnare tillsattes i december 2020 med Björn Tyrefors som särskild utredare. Uppdraget har varit att se över hur ersättningen till aktörer som anordnar utbildning i svenska för invandrare (sfi) kan baseras på uppnådda språkresutat. I utredningens första betänkande föreslås ett nytt bedömningsinstrument, som kan användas både som lärverktyg och för att mäta progression i språkinlärning.
- Möt tre av våra doktorander!
Institutionen för lingvistik
Språktypologi för språkmodeller, kommunikation mellan förälder och barn och betydelsen 'tillsammans' i världens språk. Det är några av de områden som ska utforskas av våra doktorander Amanda Kann, Stina Andersson och Alice Bondarenko, som antagits under 2023. Institutionen för lingvistik har våren 2023 antagit tre nya doktorander: Stina Andersson inom barns språkutveckling, Alice Bondarenko inom allmän språkvetenskap och Amanda Kann inom datorlingvistik. Föräldrars anpassning i kommunikationen med barn Stina Andersson har en grundutbildning i lingvistik och ryska och en masterexamen i lingvistik med inriktning mot barns språkutveckling.
- Forskning om barns individuella språkliga utveckling får ny finansiering
Institutionen för lingvistik
Sedan 2013 har forskare i lingvistik följt en grupp barn från att de var tre månader gamla, för att ta reda vilka faktorer under barnens utveckling som verkar vara viktiga för hur deras språk utvecklas. Nu har projektet fått ny finansiering för vidare forskning som ska fokusera på barnens olika individuella utvecklingslinjer.
- Utbildning i barns språkutveckling för lärare och samhällsvetare
Institutionen för lingvistik
Nu kan fler vidareutbilda sig inom barns språkutveckling. En inriktning på masterprogrammet vänder sig speciellt till lärare och samhällsvetare.
- Fint omdöme för Moa Gärdenfors avhandling om döva och hörselskadade barns skrivande
Institutionen för lingvistik
Fredagen den 12 januari försvarade Moa Gärdenfors sin doktorsavhandling i lingvistik "Writing in deaf and hard-of-hearing children. A bimodal bilingual perspective on their written products and writing processes". Avhandlingen berör ett relativt outforskat ämne – och fick ett sällsynt fint omdöme från opponenten.
- Om samspelet mellan kontrastmarkörer, topikmarkörer och ordföljd i världens språk
Institutionen för lingvistik
Bernhard Wälchli presenterar en språktypologisk studie om likheter och skillnader mellan kontrastmarkörer, topikmarkörer och ordföljd i världens språk. Studien, som presenteras i Linguistic Typology , har undersökt hur olika språk uttrycker motsatsförhållanden, så kallade kontraster. I svenskan finns till exempel orden men och utan , vars funktion är att uttrycka kontast: ”Pelle är lång, men Calle är kort”.
- Ellen Marklund antagen som docent i lingvistik
Institutionen för lingvistik
Institutionen för lingvistik gratulerar Ellen Marklund som antagits som docent i lingvistik. Beslutet fattades av Humanistiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet i april 2023.
- Om de nuristanska språken ur ett arealtypologiskt perspektiv
Institutionen för lingvistik
I en ny artikel sammanfattar professor Henrik Liljegren de nuristanska språken som talas i nordöstra Afghanistan. Vilka egenskaper förenar dem och vad skiljer dem åt? Artikeln är publicerad i International Journal of Diachronic Linguistics and Linguistic Reconstruction. Våren 2017 fick Henrik Liljegren möjlighet att arbeta med talare av sex olika nuristanska språk och samla in förstahandsdata i Kabul, Afghanistan. Nu presenterar han en artikel som sammanfattar de karakteristiska egenskaperna hos dessa språk, från ljudsystem till ordföljd och andra grammatiska funktioner. Medan tidigare studier har fokuserat på enskilda språk är detta ett första försök att ge en arealtypologisk översikt över de nuristanska språken.