Sök
Du söker nu på webbplatsen "Institutionen för lingvistik". Vill du söka på hela Stockholms universitets webbplats?
Sök på su.seVisar 81-100 av 445 träffar
- Om oss
Institutionen för lingvistik
Institutionen för lingvistik vid Stockholms universitet ger utbildning inom tre huvudområden: lingvistik, språkinformatik och teckenspråk. Vi forskar inom områden som allmän språkvetenskap, barns språkutveckling, datorlingvistik, dövas- och hörselskadades flerspråkighet, fonetik och teckenspråk.
- Hitta till oss
Institutionen för lingvistik
Institutionen för lingvistik håller till på Frescati som är Stockholms universitets största campusområde. Här kan du läsa om våra olika lokaler och om hur du hittar hit.
- ”Viktigt att lära mig om mitt eget språk”
Institutionen för lingvistik
Jonas Brännvall hade redan pluggat i flera omgångar och jobbat som både guide och tolk när han bestämde sig för att läsa teckenspråkslingvistik.
- Zoom-guide för dig som pluggar på distans
Institutionen för lingvistik
För att kunna delta i den webbaserade undervisningen behöver du installera e-mötestjänsten Zoom på din dator. Följ våra råd nedan för att komma igång med Zoom. Zoom är en e-mötestjänst som Stockholms universitet använder som verktyg för webbaserad undervisning och webbaserade möten. Läs och följ dessa instruktioner så kommer du igång med Zoom på ett enkelt och smidigt sätt.
- DorLing – för forskarstuderande
Institutionen för lingvistik
DorLing är doktorandrådet vid Institutionen för lingvistik. Det är till för att bevaka doktorandernas intressen.
- Högre seminarier vid Institutionen för lingvistik
Institutionen för lingvistik
Här hittar du aktuella seminarier i lingvistik och teckenspråk.
- Profiler och valbara kurser – Kandidatprogrammet i lingvistik
Institutionen för lingvistik
Här kan du läsa om de valbara kurser vi erbjuder inom kandidatprogrammet i lingvistik. Vilka kurser du väljer påverkar vilken kandidatkurs du kan läsa i slutet av din utbildning. Observera att kursutbudet kan variera från år till år.
- Marie Broholmer – ny arkivarie på lingvistiken
Institutionen för lingvistik
En ledstjärna för arkivarien Marie Broholmer är att hjälpa kollegorna att få ordning och struktur på sin information – och att det inte ska vara så krångligt. Nyligen började hon på Institutionen för lingvistik.
- Philology Meets AI: Deciphering Rare Scripts
Institutionen för lingvistik
Workshopen är ett tvärvetenskapligt forum, som utforskar skärningspunkten mellan filologi och automatisering.
- Högre seminarium: Hendrik Buschmeier, Bielefeld University
Institutionen för lingvistik
Seminarietitel: Human and Machine Understanding in Reference Games and Game Explanations.
- Ny studie utmanar teorier om språkmiljöns betydelse för barns förmåga att urskilja toner i språket
Institutionen för lingvistik
Vid Stockholms universitet undersöker en grupp forskare vid Institutionen för lingvistik hur spädbarns upplevelse av språkets toner påverkas av språkmiljön. Projektet är ett internationallt forskningssamarbete om hur spädbarn lär sig särskilja relevanta tonskillnader i språket. De nyligen publicerade resultaten pekar på att vedertagna teorier inom ämnet behöver nyanseras.
- Forskning om teckenspråk (FOT): Föräldrars erfarenheter av att ha ett dövt eller hörselskadat barn
Institutionen för lingvistik
Vilken information får föräldrar när deras barn konstateras vara döva eller hörselskadade? Hur upplever de stödet från samhället och i vilken utsträckning lär de sig teckenspråk? Den senaste rapporten i serien Forskning om teckenspråk handlar om föräldrars erfarenheter. I rapportserien Forskning om teckenspråk (FOT) publiceras studier relaterade till teckenspråk inom de nordiska länderna. I den senaste rapporten presenterar Ingela Holmström en enkätstudie som genomfördes 2019 vid Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. Enkäten vände sig till föräldrar till döva och hörselskadade barn med syftet att undersöka vilket stöd och vilken information föräldrar får i samband med att en hörselnedsättning hos deras barn konstateras. Vidare ställdes frågor om i utsträckning svenskt teckenspråk(STS) användes inom familjerna. Talad svenska vanligast inom familjen I rapporten framkommer att 53% av de tillfrågade föräldrarna fått information om STS när barnets hörselnedsättning konstaterades och att denna information huvudsakligen kom från hörselhabiliteringen. 55% av de föräldrar som inte redan kunde STS valde att delta i utbildning för att lära sig språket för att ge barnen de bästa möjligheterna att kommunicera. Trots det visar studien att det vanligaste kommunikationssättet inom familjen är att man använder sig av talad svenska. Sökte sig till intresseorganisationer Studien visar också att 75% av de föräldrarna blivit medlem i någon intresseorganisation, framför allt i DHB (Riksförbundet för döva, hörselskadade barn och barn med språkstörning samt deras familjer) och Barnplantorna (Riksförbundet för barn med cochleaimplantat eller hörapparat). Dock var det ingen av de redan teckenspråkiga föräldrarna som deltog i studien som hade blivit medlemmar i Barnplantorna. Skillnad i upplevelse av stöd och information Av enkätsvaren framgår att de föräldrar som inte kunde teckenspråk från början överlag var nöjda med informationen och stödet de erbjudits av hörselhabiliteringen. De redan teckenspråkiga föräldrarna upplevde däremot brister i informationen och dåligt bemötande. När det kom till intresseorganisationerna upplevde båda grupperna att de i huvudsak fått bra stöd och information. Läs rapporten här Forskning om teckenspråk(FOT) I Forskning om teckenspråk (FOT) publiceras studier relaterade till teckenspråk inom de nordiska länderna. Rapportserien ges ut av Institutionen för lingvistik vid Stockholms universitet. Mer om FOT
- Projekt om röst och empati får anslag från Riksbankens Jubileumsfond
Institutionen för lingvistik
Gláucia Laís Salomão beviljas 3,7 miljoner kronor för ett kommande forskningsprojekt om empati som uppstår av känsloladdade röster. Gláucia Laís Salomão är doktor i lingvistik och röstforskare med en bakgrund inom fonetik, logopedi och musik. För projektet Att lyssna på andras känslor: neurala representationer av empati som härrör från emotionella röster beviljas hon nu 3,7 miljoner från Riksbankens Jubileumsfond. – Projektet handlar om något som länge fascinerat mig, nämligen empati. Hur kommer det sig att vi människor kan dela och även känna in andras känslor? Går det att föreställa sig hur vi skulle förhålla oss till varandra om vi saknade denna förmåga? Skulle vi alls överleva? frågar Gláucia Laís Salomão.
- Aktuell forskning presenteras i Dövas Tidning
Institutionen för lingvistik
I nio notiser i Dövas Tidning presenteras aktuell forskning inom teckenspråkslingvistik och dövas och hörselskadades flerspråkighet. Bakom notiserna står forskarna Ingela Holmström, Johanna Mesch, Krister Schönström, Pia Simper-Allen, Moa Gärdenfors och Nora Duggan vid Institutionen för lingvistik. Läs texterna i Dövas Tidning (dovastidning.se)
- Introduktion till hjärnavbildning med MR för forskarstuderande
Institutionen för lingvistik
Institutionen för lingvistik ger återigen en introduktionskurs i MR-teknik för avbildning av den mänskliga hjärnan. Kursen vänder sig till forskarstuderande. Introduktion till avbildning av den mänskliga hjärnan med magnetresonansteknik (LI104FU) ges vid SUBIC hösten 2022. Alla forskarstuderande, oavsett studieområde och universitet, är välkomna att söka. Sista ansökningsdag är 5 september . Information om kursinnehåll och ansökan hittar du på våra engelska utbildningssidor: Introduction to measuring the human brain using magnetic resonance imaging, 3 ECTS
- Ord för kvinnor väcker kärlek och hat – mer sällan likgiltighet
Institutionen för lingvistik
Kvinna, flicka, mamma, syster. Substantiv som refererar till kvinnor väcker oftare positiva eller negativa känslor än sina manliga motsvarigheter, som ger mer neutrala känslovibbar. Detta är en tendens i tre språk: engelska, kinesiska och ryska.
- Anna Sjöberg får VR-bidrag för att veta mer om att VETA
Institutionen för lingvistik
Anna Sjöberg har fått Vetenskapsrådets internationella postdok-bidrag. Projekttiteln är “Kunskapspredicering i språkanvändning”.
- De är våra nya doktorander 2024!
Institutionen för lingvistik
Dekryptering av hemliga historiska dokument, studier i hur vi klarar turtagning i samtal via Zoom – och om varför vissa språk uppfattas som vackrare än andra. Det är några av de områden som våra tre färskaste doktorander i lingvistik kommer att forska om.
- Fyra forskare i lingvistik beviljas ”time grants” från SUBIC
Institutionen för lingvistik
Fyra forskare från Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet, beviljas tidsanslag från Stockholm University Brain Imaging Centre (SUBIC). Anslaget ger dem kostnadsfri tillgång till magnetkamera (MR) samt tekniskt stöd i labbet. Stort grattis!
- Thomas Hörberg antagen som docent i lingvistik
Institutionen för lingvistik
Institutionen för lingvistik gratulerar Thomas Hörberg som av Humanistiska faktultetsnämnden blivit antagen som docent. Thomas Hörberg är en mångårig medarbetare och tidigare student vid Institutionen för lingvistik. Han disputerade 2016 på avhandlingen Probabilistic and Prominence-driven Incremental Argument Interpretation in Swedish . Idag är han i huvudsak verksam vid Psykologiska institutionen. Det 13 september 2022 beslutade Humanistiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet om att anta Thomas Hörberg som docent i lingvistik. Läs mer om Thomas Hörbergs forskning