Sök
Du söker nu på webbplatsen "Institutionen för lingvistik". Vill du söka på hela Stockholms universitets webbplats?
Sök på su.seVisar 141-160 av 445 träffar
- Välkommen Riccarda Funk – postdok på Institutionen för lingvistik i sommar!
Institutionen för lingvistik
Riccarda Funk, forskare i fonetik, kommer till institutionen som postdok från 1 juli till 18 september 2025.
- Sen anmälan öppnar idag – passa på att söka till lingvistiken!
Institutionen för lingvistik
Glömde du att anmäla dig till lingvistikens kurser och program i tid? Nu har du en ny chans! Flera av våra utbildningar öppnar för sen anmälan idag – den 15 juli.
- Maria Koptjevskaja Tamm blir lingvistikpresident!
Institutionen för lingvistik
Den europeiska föreningen för lingvister – Societas Linguistica Europaea – har valt en ny president: Maria Koptjevskaja Tamm, till vardags professor vid Institutionen för lingvistik på Stockholms universitet.
- Webbinarium i svenskt teckenspråk 24 september 2005
Institutionen för lingvistik
Institutet för språk och folkminnen arrangerar ett öppet webbinarium i svenskt teckenspråk: ”Vad är svenskt teckenspråk egentligen? Föreställningar och konsekvenser”.
- UR har besökt Stockholm Babylab – om tidig ordigenkänning
Institutionen för lingvistik
För programserien Sverige forskar har UR filmat hos Stockholm Babylab på Institutionen för lingvistik.
- Ny studie vill förstå motoriska beteendet som ligger bakom känslomässiga röster
Institutionen för lingvistik
Gláucia Laís Salomão, doktor i lingvistik och röstforskare vid institutionen för Lingvistik, har tilldelats ett bidrag från Stockholm University Brain Imaging Centre, SUBIC, för sin forskning om kommunikation av känslor via röst och empati. Med stöd av bidraget, som består av kostnadsfri tillgång till den magnetiska resonansavbildningsskannern på SUBIC samt nödvändig teknisk support, ska Gláucia samla in pilotdata för sin framtida forskning. Känslorna som vi upplever påverkar de mekanismer som är involverade i röstproduktion, det vill säga andning, fonation och ljudartikulation. Studier av de fysiologiska och akustiska aspekterna av känslomässiga röster visar att olika känslor uttrycks och uppfattas på olika sätt. Hos ilska till exempel tenderar stamläpparna att stänga snabbt och med stora adduktionskrafter, vilket skapar ett röstljud med relativt stark akustisk energi på höga frekvenser i det akustiska spektrumet av röstljudet. –Vi människor uppfattar en sådan röst som mer ”spänd” och tenderar att associera det med en ”arg röst”. Hos lycka och kärlek brukar stamläpparnas adduktionskrafter vara betydligt mindre; rösten uppfattas som ”mjukare”, säger Gláucia Laís Salomão. Men röstljuden påverkas också av ansatsrörets form dvs det hålrum av talapparaten som ligger ovanför stamläpparna. Beroende t ex på hur mycket vi öppnar våra käkar eller våra läppar, eller hur vi ändrar tungans eller larynx position så ger vi olika former till var talapparat. Dessa former ändras inte bara beroende på vad vi säger utan också på hur vi säger det. I sin nya studie ska Gláucia använda magnetisk resonanstomografi för att undersöka hur talapparatens form ändrar sig när vi människor uttrycker känslor genom rösten.
- "Vi har ett ansvar att skaffa oss kunskaper om samiska språk"
Institutionen för lingvistik
Richard Kowalik har skrivit en doktorsavhandling i lingvistik om sydsamiska, ett språk med cirka 500 talare i Norge och Sverige. Det är den första heltäckande beskrivningen som gjorts av språket sedan 1940-talet. Själv ser han ljust på sydsamiskans framtid.
- Om relationen mellan progressiv aspekt och tidsreferens i nutid och dåtid
Institutionen för lingvistik
Ghazaleh Vafaeian presenterar en ny studie i tidskriften Studies in Language. Studien undersöker relationen mellan progressiv aspekt och tidsreferenser med hjälp av två parallella korpusar. Aspekt är en grammatisk kategori som markeras i verbfrasen och som till exempel anger om en handlingen är avslutad eller oavslutad. Progressiv aspekt markerar att en handling är pågående, som i engelskans "I am reading". I svenskan kan vi använda antingen vanlig presens eller konstruktionen "håller på att/och" för att markera att en handling är pågående.
- Lisa Gustavsson antagen som docent i lingvistik
Institutionen för lingvistik
Institutionen för lingvistik gratulerar Lisa Gustavsson som antagits som docent i lingvistik. Lisa är verksam som forskare inom barns språkutveckling och har lång erfarenhet av undervisning. Lisa Gustavsson studerade datorlingvistik och fonetik vid Institutionen för lingvistik och disputerade 2009. Som forskare har hon jobbat inom flera projekt om barns tidiga språkutveckling men också engagerat sig i frågor som rör forensisk fonetik, det vill säga hur analyser av tal och röst används i rättsliga sammanhang. Lisa har lång erfarenhet av undervisning och har bland annat varit ansvarig för kurserna i lingvistik som ges inom Karolinska institutets logopedprogram. Beslutet att anta Lisa Gustavsson som docent fattades av Humanistiska falutetsnämnden den 14 juni 2023. Läs mer om Lisas forskning på hennes profilsida
- Krister Schönström om bedömning av teckenspråkskunskaper i Lika värde-vodden
Institutionen för lingvistik
I ett nytt avsnitt av vodden Lika värde från Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, berättar Krister Schönström om arbetet med språkbedömning och utbildning av personal i myndighetens tvåspråkiga specialskolor. Sedan många år tillbaka ger Institutionen för lingvistik uppdragsutbildningar i svenskt teckenspråk för medarbetare i SPSMs specialskolor för döva och hörselskadade elever. För att bedöma språknivån hos personalen genomförs självskattningstester och intervjuer enligt en modell som Krister Schönström, docent, och Moa Gärdenfors, doktorand, tagit fram i samarbete med SPSM. I ett nytt avsnitt av vodden Lika värde är temat just bedömning av språkkunskaper hos skolpersonal med svenskt teckenspråk som andraspråk. Krister Schönström med flera samtalar om hur bedömningsmodellen kom till, hur den används i praktiken och hur det är att genomföra ett intervjutest. Övriga medverkande är Lina Jerpö, samordnare för tvåspråkighet på SPSM samt Anna Öjeke och Anna Hay från Vänerskolan.
- Skuggopposition: Moa Gärdenfors
Institutionen för lingvistik
Moa Gärdenfors är doktorand i lingvistik med inriktning mot dövas och hörselskadades flerspråkighet. Den 1 september hålls en skuggopposition av hennes kommande avhandling ”The written product and the written process in deaf and hard-of-hearing children with proficiency in Swedish Sign Language”. Seminarium Datum: fredag 1 september 2023 Tid: 10.00 – 12.00 Plats: C497
- Öppet hus med lingvistiken i Aula Magna
Institutionen för lingvistik
Under Öppet hus kan du träffa studenter och studievägledare från lingvistiken och andra ämnen, och få svar på dina frågor om våra utbildningar. Evenemang Datum: onsdag 19 mars 2025 Tid: 13.00 – 18.00 Plats: Aula Magna
- Dags för DokFest 2025!
Institutionen för lingvistik
Doktoranderna vid Institutionen för lingvistik bjuder in till DokFest, där doktorander i lingvistik och språkvetenskap presenterar sina pågående projekt. Evenemang Datum: fredag 11 april 2025 Tid: 13.00 – 18.00 Plats: Hörsal 11, Södra huset
- AI och röst – nya möjligheter
Institutionen för lingvistik
Fira Världsröstdagen 23 april 2025 tillsammans med oss! Vi inbjuder till en engagerande kväll med öppen diskussion om de spännande möjligheter som uppstår i skärningspunkten mellan AI och röst. Fri entré! Evenemang Datum: onsdag 23 april 2025 Tid: 18.30 – 21.00 Plats: Hörsal 11, Södra huset, Stockholms universitet
- Öppet hus 2026 – kom och träffa oss!
Institutionen för lingvistik
Stockholms universitet ordnar Öppet hus för alla som vill veta mer om utbildningar, möjligheter och studentliv. Lingvistiken är på plats!
- Wallenbergmedel till projekt om artikulationens betydelse för språkinlärningen
Institutionen för lingvistik
Lisa Gustavsson beviljas 4 000 000 kronor för projektet De första orden: Effekten av hyperartikulation på ordigenkänning, ordsegmentering och ordinlärning hos spädbarn. Barnriktat tal kallas den talstil vi vuxna och äldre barn använder när vi talar till ett spädbarn. Kännetecknande för barnriktat tal är att det innehåller många upprepningar och har en varierande melodi med långsammare tempo och längre pauser. Studier har också visat att vi artikulerar mer när vi pratar med barn, det vill säga vi talar tydligare än annars. Den här typen av extrem artikulation kallas inom forskningen för hyperartikulation.
- Nytt projekt om lukttermer i världens språk
Institutionen för lingvistik
Hur talar man om lukter i olika delar av världen? Ett nytt forskningsprojekt vid Institutionen för lingvistik vill ta reda på om luktord i olika språk följer en gemensam betydelsemässig struktur eller om det finns kulturella skillnader mellan språks luktvokabulärer. Västerländska språk har färre ord för luktupplevelser än vissa mindre, icke-västerländska, språk. Men ny forskning tyder på att olika språks luktvokabulärer ändå har vissa likheter med varandra. Kan det vara så att det finns en universell semantisk struktur för ord som beskriver lukter, precis som det finns likheter mellan språk när det gäller beskrivningar av färger och deras egenskaper? Det vill lingvistikforskaren Thomas Hörberg ta reda på. För projektet ”Grundläggande lukttermer: mot en universell semantisk rymd för lukter” har han nyligen beviljats ett anslag på 5 046 000 kronor från Vetenskapsrådet.
- Stockholms universitet fördömer våld mot studenter i Iran
Institutionen för lingvistik
Stockholms universitet fördömer regimens våld mot studenter i Iran. Det skriver rektor Astrid Söderbergh Widding på sin blogg den 3 oktober. "Att fredliga protester från studenter slås ner med brutalt våld står givetvis i stark strid med alla de värden vi som universitet värnar, såsom demokrati, mänskliga rättigheter och yttrandefrihet" skriver Astrid Söderbergh Widding. Sveriges universitets- och högskoleförbund har också gjort ett uttalande som uttrycker oro över situationen i Iran. Läs hela inlägget här In English: Stockholm University condemns violence against students in Iran
- Dokumentation av gawarbati – slutrapportering
Institutionen för lingvistik
Gawarbati är ett säreget indoeuropeiskt språk, som talas av cirka 15 000 personer i det bergiga och delvis otillgängliga gränsområdet mellan norra Pakistan och nordöstra Afghanistan. Nu har vi dokumenterat språket – och börjat utforska det!
- IS-möte och prefektfika 18/3
Institutionen för lingvistik
Institutionsstyrelsen sammanträder en gång per månad. På eftermiddagen samma dag välkomnas alla medarbetare till prefektfika med information i institutionens pentry. Viktiga datum Datum: tisdag 18 mars 2025 Tid: 10.00 – 15.00 Plats: Institutionen för lingvistik Möte med institutionsstyrelsen 10.00 – 12.00 Institutionsstyrelsen sammanträder i C315. Kallelse med ärendelista och underlag skickas ut en vecka i förväg. Har du ett ärende som ska behandlas vid mötet? Då behöver du inkomma med underlag senast den 10 mars till prefekt@ling.su.se och exp@ling.su.se . Prefektfika 14.30 – 15.00 Gemensam fika i institutionens pentry. Prefekt rapporterar från IS-mötet och ämnesansvariga rapporterar från sina grupper. Prefektfika är en obligatorisk aktivitet för anställda vid Institutionen för lingvistik.