Folkhälsovetenskap gav Clare ett nytt sätt att förstå världen

– Programmet täckte de ämnen jag redan tyckte om och så mycket mer, säger Clare Levine.

Hon flyttade till Sverige från Australien 2011 för att läsa två fristående kurser i neurovetenskap och neuropsykologi på Karolinska Institutet. Hon hade tänkt återvända till Australien efter det, men träffade en man här och blev kvar i Sverige.

Som högutbildad migrant med engelska som modersmål ville Clare gärna komma in på den svenska arbetsmarknaden på ett bättre sätt. Men hon insåg att Universites- och högskolerådet (UHR) hade svårt att bedöma hennes utbildningar i sociologi och psykologi.

Hon stod inför ett vägval. Skulle hon fortsätta inom skolan, där hon arbetade som lärarassistent eller satsa på en ny karriär inom forskning? Valet föll på masterprogrammet i folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet.

Som statistiker på Socialstyrelsen hjälper hon forskare att få tillgång till registerdata för forskning om bland annat sjukdomar, läkemedel och hälsa. Arbetet innebär att bedöma vilka uppgifter som får lämnas ut och att ta fram data för forskningsprojekt. Ett jobb där förståelsen för både forskning och folkhälsa är avgörande.

– Masterprogrammet i folkhälsovetenskap är en otroligt bra grund för att förstå många olika forskningsområden och nyttan med registerbaserad forskning.

Ett ämne som förändrade mer än karriären

Studierna gav inte bara nya kunskaper utan också ett nytt sätt att se på samhället.

– Programmet har gett mig en bred förståelse för samhället, de utmaningar som finns idag, men även vad vi kan göra, vad vi bör investera i för att förbättrare det för alla. Jag önskar verkligen att det vore ett krav att läsa ämnet innan man blir politiker.

Hon beskriver hur begrepp från utbildningen numera hjälper henne att tolka nyhetsrapporteringen, hur intresset för statistik väcktes till liv igen och hur kunskaperna även påverkat privatlivet.

Under studietiden balanserade hon småbarnsliv, studier i svenska som andraspråk och en lägenhetsrenovering samtidigt som hon skrev sin masteruppsats. Två kurser blev särskilt betydelsefulla – en om barns hälsa och en om stress.

– De kurserna räddade mig. Jag tipsar fortfarande vänner och bekanta om Region Skånes ”Checklista för en jämställd vardag” då det ändrade och förbättrade vår familjedynamik, och jag tar sömn och stressåterhämtning på allvar.

Fascinerad av vad som påverkar vår hälsa

Det område som fascinerar henne mest är hur hälsa formas genom hela livet – och till och med mellan generationer.

– Jag tycker att livsförloppsperspektivet och epigenetik (studiet av hur våra gener regleras och uttrycks utan att själva DNA-sekvensen i arvsmassan förändras, red:s anm.) är otroligt spännande. Att erfarenheter från tidigare generationer kan påverka vår hälsa, och att miljön vi lever i kan påverka vilka gener som aktiveras eller stängs av, det är fascinerande.

Efter examen arbetade Clare Levine först på Karolinska institutet med studien Youth Aware of Mental health (YAM), som syftar till att främja psykisk hälsa och förebygga självmord bland unga.

Innan hon började på Socialstyrelsen var hon projektledare för Stockholmsenkäten. En undersökning för ungdomar i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet, med frågor som rör alkohol- och drogvanor, brott och trygghet, skol- och fritidsvanor, psykiska hälsa, föräldrarelationer, med mera.

– Jag skulle gärna doktorera någon gång, eller läsa statistik eller matematik.

Till den som funderar på att söka en utbildning i folkhälsovetenskap har hon ett kort och tydligt råd:

– Sluta fundera. Ansök!

Håkan Soold