Två projekt vid IÄD beviljas rektorsmedel

Självständigt arbete och generativ AI

• Projektperiod: Januari 2027 – juni 2028
• Beviljade medel: 490 000 kronor
• Deltagare från IÄD: Peter Markkanen, Ulrika Németh, Veronica Flodin, Caroline Klintborg, Per Blomqvist och Abdel Seidouvy.

Vad handlar projektet om?

I det traditionella upplägget för självständigt arbete visar studenterna framför allt sina kunskaper genom den slutliga skriftliga produkten. Men med dagens tillgång till olika AI-verktyg kan studenter generera hela arbeten utan att nödvändigtvis själva besitta de kunskaper och förmågor som arbetet är tänkt att visa.

Arbetet med denna utmanande situation har redan pågått en tid inom projektgruppen. De beviljade rektorsmedlen ger nu gruppen utökad tid att vidareutveckla arbetet, pröva och utarbeta förslag på nya kursplaner och kursupplägg.

En central del av projektet är att undersöka flera didaktiska frågor:

• Vad innebär självständighet och kritiskt tänkande i en utbildningskontext där generativa och agentiska AI-verktyg finns tillgängliga?
• Vad behöver studenterna träna på, utveckla förtrogenhet med och kunna i en sådan kontext?
• Hur kan lärare bedöma vilka kunskaper och förmågor studenterna faktiskt har?

Svaren på dessa frågor har betydelse för vilka förmågor studenterna ska utveckla inom kurserna i självständigt arbete och hur undervisningen behöver utformas för att stödja detta. De påverkar också hur studenternas lärande ska följas, bedömas och examineras. Genom projektet vill gruppen utveckla välgrundade förslag som möter de nya utmaningar och möjligheter som AI innebär för det självständiga arbetet.

Vad förväntas projektet leda till?

Målet är att utveckla nya upplägg och kursplaner för kurserna i självständigt arbete. Det innebär bland annat att synliggöra processerna i det vetenskapliga arbetet under arbetets gång och att utveckla fler och varierade underlag för bedömning och examination.

Det vetenskapliga skrivandet är fortsatt en viktig förmåga som studenterna behöver träna på och utveckla. Däremot räcker det inte längre att examinatorn huvudsakligen grundar sin bedömning på en enda skriftlig slutprodukt. I stället behöver formerna för bedömning utvecklas så att de bättre synliggör studenternas kunskaper och förmågor.

En central fråga, som ligger utanför själva projektet, är också hur studenterna får möjlighet att träna och utveckla sitt vetenskapliga skrivande under lärarutbildningens gång.

Att stärka kopplingen mellan teori och praktik avseende lärarstudenters planering av undervisning

• Projektperiod: 1 januari 2027–
  31 december 2029
• Beviljade medel: 108 000 kronor
• Projektledare: Matti Karlström.
• Övriga deltagare: VFU-handledare och lärarstudenter.

Vad handlar projektet om?

Projektet syftar till att stärka kopplingen mellan teori och praktik i lärarutbildningen, med särskilt fokus på lärarstudenters planering av undervisning. I samarbete mellan forskare, VFU-handledare och lärarstudenter på några klusterskolor ska Matti Karlström utveckla en metod som stärker studenternas förmåga att planera undervisning och som samtidigt kan ge VFU-handledare stöd i deras handledningspraktik.

Med utgångspunkt i det gemensamma planeringsarbete som studenter och VFU-handledare regelbundet genomför under VFU-perioden, får deltagarna i projektet bekanta sig med några didaktiska modeller. Tillsammans undersöker vi hur modellerna kan fungera som stöd, både i själva planeringsarbetet och i samtal om hur undervisning planeras.

Vad förväntas projektet leda till?

Förhoppningen är att den nya metoden ska bli ett värdefullt komplement till det VFU-arbete som redan bedrivs tillsammans med VFU-handledare på våra klusterskolor – och bidra till att utveckla både studenternas undervisningsplanering och VFU-handledarnas arbetssätt.

Projektets mål är att arbetet ska upplevas som givande för både studenter och VFU-handledare, samtidigt som det utvecklar ett innehåll där teori och praktik möts. Fokus ligger på vad studenterna förväntas utveckla under den verksamhetsförlagda delen av sin utbildning.