Religion i en föränderlig värld – forskare från 57 länder möttes i Bukarest

Den 20–25 september samlades närmare 600 religionsforskare från 57 länder i Bukarest för den internationella kongressen Religions 360°. Kongressen förenade European Association for the Study of Religions (EASR) årskonferens med en regional konferens inom International Association for the History of Religions (IAHR). Temat, 360 grader, inbjöd till att belysa religionsvetenskap ur olika perspektiv.

Från Institutionen för ämnesdidaktik (IÄD) deltog Jenny Berglund, Caroline Klintborg, Danial Ghasempour, Karin Lind och Hanna Kulahina-Stadnichenko. Även flera medarbetare från Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap (ERG) deltog från Stockholms universitet.

Sverige var den största nationella deltagargruppen, något som gläder Jenny Berglund som under sex år varit generalsekreterare för EASR och haft en central roll i organisationens arbete.

– Vi från Sverige har en tradition av att delta i de här konferenserna och har byggt upp ett stort nätverk av forskare som vi träffar regelbundet, utbyter kunskap med och lär av varandra, berättar Jenny.

Flera spännande bidrag från IÄD

IÄD:s medverkan speglade bredden inom religionsvetenskapen – från artificiell intelligens och barns religiösa erfarenheter till historiska klädtraditioner och religionens roll i krig.

Jenny Berglund bidrog med två presentationer. I ett rundabordssamtal om generativ AI och religionsundervisning diskuterade hon teknikens möjligheter och utmaningar. AI kan ge elever nya ingångar till religion, men också riskera att förmedla förenklade eller felaktiga bilder.

Vid rundabordsamtalet presenterade även forskare från Linnéuniversitetet och högskolan i Dalarna en AI-bot som ska hjälpa elever att utforska religionens betydelse för människors identitet och vardagsliv. Jenny är en av de forskare som nu provar AI-botten med studenter.

I sin andra presentation berättade Jenny om en pågående artikel där hon undersöker hur ett träd i Jordanien har blivit en religiöst betydelsefull plats. Enligt traditionen förknippas trädet med profeten Muhammeds barndom. Studien visar hur berättelser och traditioner knyter samman landskap, historia och religiös identitet.

Caroline Klintborg presenterade forskning om barns möjligheter att själva forma och uttrycka sin tro i ett sekulariserat Sverige. Hon belyste hur föreställningar om frälsning och religiös tillhörighet kan påverka barns självständighet och deras utrymme att definiera sin egen tro.

Danial Ghasempour presenterade forskning om hur islam framställs i svenska undervisningsfilmer. Han undersöker hur filmernas bildspråk, ljud och berättelser påverkar elevers förståelse av islam och deras föreställningar om religion i relation till exempelvis kristendom och buddhism.

 Karin Lind berättade om sin studie där judiska ideal om anständighet och religiös fromhet kom till uttryck i svensk judisk klädsel under mitten av 1800-talet. Presentationen visade hur religiösa värderingar kan förmedlas genom kläder och vardagliga praktiker.

Hanna Kulahina-Stadnichenko sammankallade en panel om hur kriget i Ukraina påverkar religion och religiöst liv. Diskussionerna berörde bland annat relationen mellan religiösa institutioner, människors vardag och de förändringar som kriget kan medföra för religionens roll i samhället.

Tillsammans visade bidragen hur religion formas och förstås i olika sammanhang – i undervisningen, genom historiska traditioner och personliga erfarenheter, och i mötet med samhällskriser och ny teknik.

Brett deltagande och stort engagemang för religionsvetenskaplig forskning

En stor behållning av Religions 360° var inte bara forskningsutbytet och möjligheten att möta kollegor från hela världen, utan också de många informella samtalen mellan programpunkterna. Jenny uppskattade särskilt det stora intresset och den positiva responsen på sitt anförande om AI i religionsundervisningen. Det är helt klart ett område som många är nyfikna på och vill lära sig mer om.

– Det var både inspirerande och värdefullt att få ta del av all den forskning som pågår världen över och att få möta kollegor som man annars kanske inte hade kommit i kontakt med, säger Jenny. Många viktiga samtal uppstår spontant över en kopp kaffe, och att mötas på plats skapar en annan dynamik än digitala konferenser. För doktorander och yngre forskare är det också betydelsefullt att få presentera sin forskning i ett internationellt sammanhang, utbyta erfarenheter och bygga egna nätverk.

Jenny uppskattade också möjligheten att delta i Women’s Scholars Network, ett nätverk som främjar utbyte och samarbete mellan kvinnliga forskare för att stärka deras synlighet inom akademin. Där diskuterades bland annat hur fler kvinnor kan ges möjlighet att delta i det internationella forskarsamhället och i högre grad medverka vid större internationella konferenser.

– I Sverige har vi möjlighet att både ha en akademisk karriär och skaffa barn, men förutsättningarna ser väldigt olika ut runt om i världen, menar Jenny. Därför är det viktigt att fortsätta lyfta frågor om kvinnliga forskares möjligheter att delta i internationella sammanhang och få sin forskning synlig.

Bilder från kongressen

Samtliga bilder tagna av fotografer och deltagare vid konferensen.