Cecilia Lundholms forskningsvistelse i Tübingen – erfarenheter, insikter och nya perspektiv

Mellan mars och juli 2026 vistades Cecilia vid universitetet i Tübingen i Tyskland för att fördjupa och utveckla sin forskning om ekonomiundervisning. Vistelsen möjliggjordes genom medel från Jan Wallander, Tom Hedelius och Tore Browaldhs stiftelse samt Åke Wibergs stiftelse.

 Vad var det bästa med att få vara en del av forskningsmiljön i Tübingen – och vad har du fått med dig från samarbetet?

– Det jag framför allt uppskattade var möjligheten att få prata mycket om forskning – om teori, metoder, val av forskningsfokus och varför vi gör de val vi gör. Att få diskutera sådana frågor tillsammans med andra forskare gav nya perspektiv och fick mig också att reflektera över min egen forskning.

– Det var också väldigt värdefullt att jämföra den svenska grund- och gymnasieskolan med den tyska, inte minst när det gäller samhällskunskap och ekonomi, men också hur lärarutbildningarna är organiserade. Sådana jämförelser blir särskilt intressanta när man får möjlighet att prata med personer som faktiskt arbetar i de olika utbildningssystemen.

– En annan viktig del av vistelsen var alla möten med forskare och lärare från olika länder. Bland annat mötte jag en gästforskare från Sydafrika. De internationella samtalen väckte många intressanta frågor kring vad vi egentligen väljer att studera och varför. En fråga som återkom var vilken kunskap elever behöver för att kunna förstå och agera som medborgare i de ekonomiska, politiska och sociala sammanhang de befinner sig i. Det är frågor som jag tar med mig vidare.

Hur har vistelsen påverkat din forskning – och vilka nya idéer eller frågor vill du undersöka vidare?

– Vistelsen har gett mig en bredare inblick i olika forskningsmetoder och också fått mig att fundera mer över vilka metoder som passar olika typer av forskningsfrågor. Vi har bland annat diskuterat för- och nackdelar med RCT-studier (randomiserade kontrollerade studier) och longitudinella studier.

– Samtalen har också väckt tankar kring hur vi kan utforma och pröva undervisning i forskning som stöder elevers förståelse av abstrakta begrepp med utgångspunkt i exempel och konkretion, som ett samhällsvetenskapligt labb liknande naturvetenskaplig undervisning. Det är ett område som jag tycker är särskilt spännande att undersöka vidare.

– Vistelsen gav dessutom möjlighet att lära känna Tyskland på ett annat sätt. Det är ett land som ligger nära Sverige men som samtidigt har ett annat utbildningssystem och brottas med många av samma samhällsutmaningar som vi gör. Med tanke på Tysklands betydelse inom EU känns den kunskap jag fått med mig också viktig ur ett bredare samhällsperspektiv.

Vad fick du för reaktioner på din egen forskning och vad tar du med dig från de internationella mötena?

– Det var väldigt roligt att få presentera vår forskning, jag fick bland annat positiva reaktioner på designen i ett av våra pågående projekt, där vi arbetar i flera cykler och förändrar undervisningen för experimentgruppen efter varje cykel.

– Det blev också tydligt att frågor om ekonomiundervisning har en stark internationell koppling. Klimatförändringar är en utmaning för samhällen världen över, och det finns därför ett stort intresse för hur undervisning kan bidra till att elever utvecklar kunskap om möjliga och effektiva lösningar.

– I Zürich besökte jag Learning and Instruction Lab, där man bland annat forskar om embodied cognition. Det handlar om hur undervisning som involverar kroppen kan bidra till elevers förståelse av centrala begrepp och teorier. Ett exempel är experiment där elever får arbeta med balans för att på ett konkret sätt närma sig abstrakta idéer. Jag tycker att det var väldigt intressant att se hur sådana konkreta erfarenheter kan användas som en väg till mer abstrakt förståelse.

– I Freiburg fick jag ta del av ett spännande doktorandprojekt om concreteness fading, där man undersöker hur elever kan få hjälp att förstå grafer och andra representationer i ekonomi. I undervisningen fick eleverna först vara köpare och säljare på en äppelmarknad. Därefter blev undervisningen stegvis mindre konkret, och kopplades i stället till hur det eleverna hade gjort och upplevt kunde representeras visuellt på olika sätt. Det var ett intressant upplägg och resultaten var spännande.

Vad händer nu – har vistelsen lett till nya samarbeten eller forskningsidéer?

– Det är väldigt roligt att se att utbytet fortsätter även efter vistelsen. Samtalen har lett vidare till nya idéer och konkreta samarbeten. I höst planerar vi att skicka in två symposier till EARLI-konferensen 2027 med fokus på ekonomiundervisning. Där kommer kollegor från bland annat Tübingen och Freiburg, liksom forskare från andra länder och kollegor från Linköpings och Karlstads universitet, att medverka.

– Det internationella utbytet fortsätter också på hemmaplan. I början av april kommer Franziska Birke och Jana Franke från Pädagogische Hochschule Freiburg till IÄD. Den 7 april kommer de att presentera sina projekt om ekonomiundervisning och även träffa kollegor för att diskutera forskning och möjliga fortsatta samarbeten.

– På så sätt känns vistelsen i Tübingen inte som något som avslutades när jag åkte hem, utan snarare som början på nya samtal, idéer och samarbeten.

Bilder från Tübingen

Samtliga foton tagna av Cecilia Lundholm.