Hur skapar vi matematikundervisning där elever verkligen tänker själva?
I ett nytt avsnitt av Lärare & Forskning berättar Helena Eriksson och Gunilla Pettersson Berggren om en studie som undersöker hur matematikundervisning kan utvecklas med stöd av teorin om lärandeverksamhet. På 30 minuter får lyssnaren ta del av centrala resultat och erfarenheter från deras arbete.

Foto hämtat från Lärare & Forskning.
Studien, som genomförts av Helena Eriksson (Institutionen för ämnesdidaktik) och Gunilla Pettersson Berggren (Sjöstadsskolan), fokuserar på hur lärare och elever tillsammans kan utforska ett matematiskt innehåll – till exempel cirkeln – för att utveckla en mer djupgående och hållbar förståelse.
Studien visar att undervisningens design och lärarens sätt att formulera frågor och iscensätta uppgifter har stor betydelse för elevernas möjlighet att ta egna initiativ i sitt lärande. Det handlar om att som lärare våga växla mellan att vara aktiv och passiv, så att eleverna själva får identifiera och utforska problem istället för att få dem presenterade.
En viktig slutsats är också att så kallade “provocerande” uppgifter – där läraren medvetet utmanar elevernas tänkande – kan öka både engagemang och ansvarstagande i klassrummet.
– Det är jätteviktigt att som lärare pröva och testa sig själv i att arbeta med svåra uppgifter, och träna på att överlåta mandatet till eleven, säger Helena Eriksson. Genom att låta eleverna vara agenter vid tavlan och få en aktiv roll i resonemanget, äger de problemet och får en helt annan förståelse och engagemang. Att göra ett sådant här skifte är jätteviktigt – och det kan vilket lärarlag som helst lärare som helst arbeta med.
Senast uppdaterad: 2026-05-26
Sidansvarig: Institutionen för ämnesdidaktik