Avslutat projekt om förståelsebaserad
SO-undervisning
Inom CeUL:s satsning på pedagogiska ambassadörer beviljades Cecilia, Maja och Niclas 2024 medel för projektet ”Begreppsbildning och begreppsbaserad undervisning i lärarutbildningen”. Nu presenterar de sina resultat, som visar på studenters ökade förståelse av planering och undervisning i SO-ämnena.

Från vänster: Cecilia Lundholm, Maja Torres Madzar och Niclas Runebou. Foto: Privat.
Sedan 2015 har Centrum för universitetslärarutbildning (CeUL) erbjudit institutioner möjlighet att delta i det pedagogiska ambassadörsprogrammet, som syftar till att stärka pedagogisk kompetens med fokus på de sammanhang som universitetslärare möter i sin vardag.
När Cecilia Lundholm, Maja Torres Madzar och Niclas Runebou utsågs till pedagogiska ambassadörer 2024 var deras ambition att utveckla, pröva och utvärdera begreppsbaserade undervisningsmodeller som bättre integrerar ämnesteori och ämnesdidaktik i SO-ämnena. Målet var att tydligare kommunicera undervisningens innehåll och att underlätta för lärarstudenter att planera undervisning som främjar elevers förståelse och ämnesspecifika tänkande.
Nu, nästan två år senare, presenterar de resultaten från projektet som de kallar Förståelsebaserad SO-undervisning.
Kort om resultaten
Med fokus på undervisningsplanering kring ämne och didaktik, valdes tre centrala aspekter: förståelsemål, begrepp och exempel. Genom att fokusera på dessa tre aspekter skapades utrymme för mer intensiv och riktad övning, vilket resulterade i ökad ämnesförståelse och ökad didaktisk förståelse, stärkt självförtroende och större upplevd meningsfullhet hos studenterna. Modellen gjorde det också enklare för studenterna att tydligt se sina egna framsteg.
Resultaten visar tydliga förändringar hos majoriteten av studenterna, både kvantitativt och kvalitativt. Trots att ämneskunskaperna fördjupades blev svaren i eftertesterna inte längre, utan kortare, mer ämnesspecifika och mer innehållsrika. Studenterna visade också ökad förmåga att skilja mellan undervisning som leder till djupare förståelse och undervisning som främst leder till faktakunnande. Ett tydligt skifte kunde dessutom ses från fokus på allmän lektionsplanering till ett starkare fokus på förståelsebaserad ämnesundervisning och dess innehåll.
Projektet visade även att studenternas inställning till kursen påverkades positivt av att de genomförde ett förtest som sedan användes för att anpassa kursens innehåll.
Fortsatt arbete
En central aspekt är att kursens upplägg speglar samma principer som den undervisning den vill förmedla – förståelsebaserad och responsiv undervisning. Genom många övningstillfällen skapas ett klassrum där misstag synliggörs och används som en naturlig del av lärande, utan att svårigheter döljs.
Kravet på hårt arbete och synliga framsteg kan dock upplevas som utmanande, särskilt för studenter som är vana vid minimal insats. Arbetssättet ställer också höga krav på lärarna, framför allt när det gäller tidshantering och flexibilitet. Fokus ligger på seminarier och aktivt deltagande snarare än på summativ återkoppling.
Resultaten från projektet används redan i kurserna och nästa steg är att sprida dem bredare och undersöka hur de kan tillämpas i andra kurser.
Ladda ner och läs slutrapporten
Senast uppdaterad: 2026-08-20
Sidansvarig: Institutionen för ämnesdidaktik