Farouq Sessah Mensahs doktorsavhandling: Matematikens didaktik med undervisningsteknologi

Farouq har över nio års erfarenhet som matematiklärare och lärarutbildare i Ghana, där han även haft en central roll i att stötta kollegor i användningen av digitala verktyg. Hans avhandling bygger vidare på hans masteruppsats om undervisningsteknologi, och jämför svenska och ghananska förhållanden.

Farouq Sessah Mensah. Foto: Privat.

Vad handlar din avhandling i huvudsak om?

"I min avhandling undersöker jag vad blivande matematiklärare behöver för att kunna undervisa i matematik med digitala verktyg, och vilka hinder som kan göra en meningsfull användning svårare. Fokus ligger på hur de lär sig att använda verktyg som miniräknare, pedagogiska appar och programvara som GeoGebra i sina förberedelser för undervisning i skolan. I studien har jag jämfört lärarutbildningar i Ghana och Sverige för att belysa både möjligheter och utmaningar i olika utbildningskontexter.

Avhandlingen analyserar vardagliga undervisningssituationer, såsom hur lärarutbildare planerar undervisningen, hur blivande lärare får möjlighet att öva med digitala verktyg och hur de reflekterar över sitt lärande. Studien tar också ett bredare perspektiv genom att undersöka hur faktorer som skolors resurser, nationella styrdokument och kulturella förväntningar påverkar vad blivande lärare faktiskt kan göra i praktiken."

Hur kom det sig att du valde att fokusera just på detta ämne?

"I min roll som matematiklärare i Ghana upplever jag ofta att digitala verktyg kan göra lärandet både roligare och mer engagerande, men att många lärare saknar stöd och träning för att använda verktygen på ett meningsfullt sätt i klassrummet. Det gjorde mig både frustrerad och nyfiken på hur man kunde göra det bättre.

När jag senare började arbetade inom lärarutbildning märkte jag samma problem hos studerande lärare. De förväntades använda digitala verktyg utan att ha fått möjlighet att verkligen lära sig hur man undervisar med dem. Detta väckte min vilja att förstå vad som faktiskt hjälper blivande lärare att känna sig trygga och kompetenta, och varför vissa utbildningsmiljöer stödjer detta lärande bättre än andra.

Genom att jämföra Ghana och Sverige kunde jag undersöka om olika resurser, nationella styrdokument och traditioner formar lärarutbildning på olika sätt."

Kan du säga något om dina resultat? Var det något resultat som förvånade dig?

"Mina resultat visar tydligt att verklig integration av digitala verktyg i matematikundervisningen kräver mer än bara tillgång till verktygen och entusiasm – det behövs tid, vägledning och möjlighet för blivande lärare att öva, reflektera och motivera sina pedagogiska val.

Jag fick det också bekräftat att blivande matematiklärare i både Ghana och Sverige introduceras till digitala verktyg under utbildningen, men ofta utan tillräckligt stöd för att förstå varför verktygen används. Studerande lärde sig ofta vad man kan göra med verktygen, och ibland hur, men sällan fick de reflektera över de bakomliggande pedagogiska besluten.

Lärarutbildare visade ofta digitala verktyg på lektionerna, men förklarade inte alltid sina val eller gav de studerande möjlighet att själva öva och reflektera över verktygen. Som en följd blev många mer observatörer än aktiva i utvecklingen av sina egna undervisningsmetoder.

Ett annat tydligt resultat är att utbildningsvillkoren påverkar lärandet starkt. I Sverige finns gott om digitala resurser, men detta leder inte automatiskt till genomtänkt användning. I Ghana uppmuntrade nationella styrdokument till digitalt lärande, men begränsad infrastruktur gjorde det svårt att omsätta detta i praktiken. Trots dessa skillnader var utmaningarna slående lika: lärarutbildare ägnade sig mer åt att 'visa' verktygen, snarare än att skapa djup förståelse. Och de studerande kände sig ofta trygga i verktygens användning, men osäkra på hur de pedagogiskt skulle använda dem i undervisningen.

En av de mest överraskande insikterna i studien var hur lika utmaningarna visade sig vara i de två länderna, trots stora skillnader i resurser och infrastruktur. Det visar hur viktigt det är att inte bara tillhandahålla digitala verktyg – utan att skapa en tydlig, strukturerad väg där blivande lärare får öva, reflektera och utveckla en djupare förståelse för hur digitala verktyg kan stödja lärande.

En annan överraskning var upptäckten av lärarutbildares 'dolda arbete' – det vill säga, de små outtalade beslut som ofta tas, rutiner och vanor som i praktiken formar hur framtida lärare lär sig. Att få syn på denna osynliga sida av undervisningen var både överraskande och mycket givande."

Vad var roligast med att göra din studie?

"Det roligaste med min studie var nog att få arbeta så nära lärarutbildare och blivande lärare i både Ghana och Sverige. Att få vara med och observera undervisning i verkliga klassrum, lyssna till lärares resonemang kring sina undervisningsbeslut och se hur de skapade mening kring användningen av digitala verktyg – det gav forskningen ett djup och närhet som inte hade varit möjlig genom att bara ta del av policydokument eller annat skriftligt material. Samtalen i klassrummen gjorde mig också uppmärksam på lärares genomtänkta och kreativa idéer, som sällan syns i officiella kurs- och läroplaner.

Jag uppskattade också möjligheten att jämföra de två kontexterna. Trots stora skillnader mellan Ghana och Sverige när det gäller resurser och styrdokument, var det fascinerande att se hur likartade de underliggande utmaningarna är. Lärare, oavsett kontext, försöker förstå och använda digitala verktyg på sätt som upplevs som meningsfulla för deras elever, och att få syn på dessa gemensamma utmaningar – liksom de kreativa lösningar som växer fram – var mycket inspirerande."

Vad hoppas du att din avhandling ska bidra till?

"Digital teknik blir allt mer en självklar del av skolans vardag, men lärare lämnas ofta ensamma med att själva lista ut hur tekniken ska användas. Min forskning visar att det krävs mer än bara tillgång till verktygen för att lärare ska kunna använda dem på ett meningsfullt sätt. Det krävs också tid, stöd och tydlig vägledning kring hur tekniken kan främja elevers lärande.

Genom att synliggöra glappet mellan policyambitioner och undervisningens vardag hoppas jag att studien kan inspirera skolor, universitet och beslutsfattare att skapa miljöer där blivande lärare får möjlighet att öva, reflektera och utveckla sin användning av digitala verktyg. Det handlar om att ge dem förutsättningar att förstå hur verktygen bäst kan stödja elevers lärande, istället för att de bara förväntas använda dem utan stöd eller vägledning.

Min förhoppning är att avhandlingen ska bidra till en mer likvärdig och genomtänkt digitalisering av matematikundervisningen, där framtida lärare får möjlighet att använda digitala verktyg på sätt som verkligen stärker elevers lärande, snarare än att förstärka befintliga ojämlikheter eller skapa extra press på oförberedda lärare."

Vad har du för planer framöver? Och har avhandlingen
påverkat dig i någon riktning?

"Arbetet med avhandlingen har varit en otroligt givande resa för mig. Det har inte bara fördjupat min förståelse för lärarutbildning, utan också stärkt min övertygelse om hur viktigt det är att ge blivande lärare goda förutsättningar att använda digitala verktyg på ett meningsfullt sätt.

Framöver vill jag fortsätta forska inom lärarutbildning och fördjupa mig i de frågor och reflektioner som väckts under avhandlingen. Mitt mål är att bidra till mer likvärdiga, genomtänkta och professionellt förankrade lärarutbildningssystem, där digitala verktyg används klokt, reflekterat och på ett sätt som verkligen stärker elevers lärande.

Jag är djupt tacksam för alla som bidragit till mitt arbete – handledare, lärarutbildare, blivande lärare och kollegor – och ser fram emot att fortsätta denna forskning, till nytta både för lärarutbildningen och för samhället i stort."

Ladda ner och läs Farouq:s avhandling

The Didactics of Mathematics with Instructional Technology: An epistemological-ecological analysis of secondary mathematics teacher education in Ghana and Sweden

Senast uppdaterad: 2026-01-23

Sidansvarig: Institutionen för ämnesdidaktik