Niclas Evén: ”När alla elever förstår – då vet jag att mitt arbete har gjort skillnad”

Efter att Niclas Evén tog sin lärarexamen vid Lärarhögskolan i Konradsberg våren 2009 började han arbeta som lärare i matematik och fysik. Han har främst undervisat på gymnasiet, både vid fristående och kommunala skolor.

Ganska snart efter att han börjat undervisa kom Niclas i kontakt med arbetet kring de nationella proven i matematik. PRIM-gruppen som då, liksom nu, ofta söker verksamma lärare som vill delta i provutvecklingsarbetet, engagerade Niclas i en provgrupp som arbetade med att sätta kravgränser – det vill säga prestationsnivåer för de olika betygsstegen. Det visade sig vara ett mycket spännande arbete som gav Niclas mersmak.

Engagemanget för de nationella proven växte snabbt, och snart deltog Niclas i flera grupperingar som arbetade både med uppgiftskonstruktion och referensgruppsarbete. Som lärare hade han en viktig roll i att bidra med sin ämneskompetens, lärarperspektiv och erfarenhet från klassrummet. 

Under en period var han också delaktig i framtagandet av bedömningsstöd för yrkesklasser i matematik. Eftersom de nationella proven inte täcker alla områden fungerar detta som ett komplement för elever som läser matematik på yrkesinriktade program. De tillfälliga uppdragen ledde så småningom till en halvtidstjänst vid PRIM-gruppen 2016, som sedan gick över i en heltidstjänst 2018. Sedan dess är Niclas en uppskattad och självklar del av PRIM-gruppens team.

I din roll som provutvecklare – kan du beskriva vad du gör på jobbet?

”Som provutvecklare vid PRIM-gruppen är mitt huvudsakliga ansvar att arbeta med det nationella provet i matematik för nivå 1 på gymnasiet. Tillsammans med mina kollegor följer jag varje uppgift från den allra första idén till dess att den ingår i ett färdigt prov som levereras till Skolverket.

Arbetet kan grovt delas in i två delar som löper parallellt med varandra under cirka 1,5 till 2 år. Den ena delen är det vi kallar uppgiftsprocessen, och den andra provprocessen.

I uppgiftsprocessen samlar vi in idéer och konstruerar uppgifter genom en rad väl förankrade steg. Det handlar om att skapa uppgifter som speglar elevernas utvecklingsnivå, bakgrund och förkunskaper – och som är begripliga för så många som möjligt. Uppgifterna får varken vara för lätta eller för svåra, och de ska samtidigt möjliggöra en tydlig och rättvis bedömning av elevernas prestationer.

I provprocessen sätter vi samman uppgifterna till ett helt prov och strävar efter en balanserad sammansättning som täcker in olika typer av kunskaper och förmågor. När vi har ett genomarbetat utkast bjuder vi in verksamma lärare som under några dagar får vara med och förfina provet tillsammans med dess bedömningsanvisningar. Under båda processerna genomför vi flera utprövningar och analyser. Vi testar uppgifterna i olika omgångar på både elever och lärare, samlar in resultat och synpunkter, analyserar utfallet och gör justeringar. Lärare deltar i flera olika skeden och konstellationer – från tidiga tester till arbete med bedömning och kravsättning.

Inför utprövningarna granskas materialet noggrant, både internt inom PRIM-gruppen och av andra kollegor vid universitetet och av Skolverket. När provet är färdigt hålls en kravsättningskonferens, där nya lärare deltar för att gemensamt fastställa nivån för vad som bedöms som godtagbara och särskilt goda prestationer.

Efter att provet genomförts på skolorna samlar vi in data och återkoppling från lärare, analyserar resultaten och sammanställer till en rapport. Denna analys ligger sedan till grund för fortsatt utveckling och förbättring av både prov och process.”

Vad tycker du är roligast i ditt arbete?

”Jag är lyckligt lottad som tycker att det allra mesta på jobbet är roligt. Men det allra roligaste är nog att få grotta ner mig i formuleringar av både uppgifter och bedömningsanvisningar. Hur många gånger vi än återvänder till en text, en bild eller något annat material – så visar det sig nästan alltid att det går att förtydliga ännu mer.

Det här arbetet väver in så mycket annat som jag trivs med. Det kräver det yttersta av en – man måste tänka ett varv till, verkligen anstränga sig för hitta rätt nyans och få till det där lilla extra som gör att uppgiften ska bli precis som man vill ha den. Det kan vara svårt att förstå hur stor betydelse varje formulering kan ha, men för eleverna kan det göra en enorm skillnad.

När jag vet att jag har gjort allt jag kan för att eleverna ska förstå, då vet jag att mitt arbete har gjort skillnad. Och det är just det som gör jobbet både roligt och meningsfullt.”