Kristin Perssons doktorsavhandling om ekologisk litteracitet i fältarbete

Vad handlar din avhandling i huvudsak om?

”I min avhandling, Ekologisk litteracitet som samtillblivelse i fältarbete: Studier av praktiker för ekologiundervisning, undersöker jag ekologiskt fältarbete i undervisning, det vill säga hur lärare och elever lär sig ekologi ute i fält. Jag fokuserar på hur människor och andra arter – som fåglar och växter – etablerar relationer och hur det blir en del av lärandet. För att förstå detta använder jag begreppet ekologisk litteracitet tillsammans med samtillblivelse, som handlar om hur vi blir till och lär i samspel med omvärlden. 

Avhandlingen bygger på två studier: en naturguidekurs på gymnasiet där elever övernattade i ett naturreservat för att uppleva orrspel och en mosses ekologi, och en folkhögskolekurs med fokus på hållbarhet och naturgemenskap. Genom att analysera video- och ljudinspelningar från fältarbetet har jag velat förstå vilken sorts kunskap och förståelse som formas när människor möter andra arter och specifika ekosystem.”

Hur kom det sig att du valde att fokusera just på detta ämne?

”Jag har alltid intresserat mig för ekologi och ekosystem, och särskilt för de situationer där elever får möta djur och växter på nära håll. Dessa möten är betydelsefulla – både när det gäller att utveckla ekologisk kunskap och för att skapa en djupare relation till olika typer av ekosystem så som skog och mosse. Jag är också väldigt intresserad av utomhusundervisning, som jag ser som en viktig väg för att skapa meningsfulla och kroppsligt förankrade upplevelser. 

Kan du säga något om dina resultat? Var det något som förvånade dig?

”En av huvudfrågorna i min avhandling handlar om hur relationer med växter, djur och andra delar av ekosystemen, både levande och icke-levande, formas när man arbetar ute i fält. Det var faktiskt överraskande att se hur enkelt dessa relationer växer fram, men också att vissa mönster ofta upprepas.

Till exempel visar det empiriska materialet många exempel på förmänskligande av djur eller saker som eleverna stöter på, det vill säga att de beskriver dem som om de vore människor med mänskliga egenskaper. Men motsatsen händer också – att elever och lärare försöker bli mer som djuren själva och härma läten och beteenden. Både fakta och känslomässigt engagemang spelar stor roll när relationer byggs upp. 

Det huvudsakliga syftet med min avhandling var att visa hur fältarbete kan bli en praktik där fakta, lek och fantasi samverkar, och där nyfikna möten blir en grund för lärande och för att förstå människans plats i världen. Resultaten bekräftar också att metoder som långsamt utforskande, lekar och stillsamma, reflekterande övningar stärker denna form av relationell kunskap.”

Vad hoppas du att din avhandling ska bidra till?

”Jag hoppas att min avhandling kan bidra med ny kunskap om betydelsen av praktiskt fältarbete och fältstudier i undervisning om ekologi.  Det behövs en förståelse för att relationer till växter och djur är en kunskap som inte kan utvecklas utan konkreta möten. 

Jag vill också inspirera till att ifrågasätta och omförhandla antropocentriska värderingar och förhållningssätt – det vill säga synsätt där människan ses som överordnad andra arter och där de andra arterna främst betraktas utifrån sin nytta för oss. Genom att vidga perspektivet kan vi istället öppna upp för en undervisning där djur, växter och landskap ses som medaktörer.

Avhandlingen visar också hur viktigt det är att våga ta upp de stora och svåra frågorna – om hur det är att leva i en värld som är komplex och motsägelsefull, och som rymmer både smärta, förluster och sorg, men också glädje, nyfikenhet och förundran. Jag hoppas att min avhandling kan bidra till att skapa fler samtal om dessa dimensioner i undervisningen."

Vad har du för planer framöver? Och har din avhandling påverkat dig i någon riktning?

”Jag har verkligen trivts med att få möjlighet att fördjupa mig i frågor om ekologi och utbildning i arbetet med min doktorsavhandling. Det är frågor som jag brinner för. Framöver hoppas jag få fortsätta utforska och utveckla kunskap inom områden som ekologi, biologisk mångfald, etik, natursyn, utomhusundervisning och ekologisk hållbarhet.”

Ladda ner och läs Kristins avhandling

Ekologisk litteracitet som samtillblivelse i fältarbete: Studier av praktiker för ekologiundervisning